Denna uppsats är en intertextuellt inriktad undersökning av Göran Tunströms roman Juloratoriet från 1983. Mitt syfte är att undersöka vilken funktion myten om Odysseus har för tematiken och strukturen i Tunströms roman. Min teoretiska utgångspunkt blir därför att utgå ifrån hur författaren använder sig av myten som intertextualitet, d.v.s. hur Tunström låter sin roman samspela med Homeros hjälteepos Odysséen. Relevant för denna analys har därför en komparativ metod varit då det handlar om att finna illustrativa samspel mellan dessa texter. Tidigare forskning om Göran Tunström och hans verk Juloratoriet har belyst religiösa och mytologiska infallsvinklar, romanens berättarteknik samt likheter med Lars Ahlins och Selma Lagerlöfs skrivande. Min analys belyser mytens funktion i form av karaktärsdrag, tematik samt struktur. Analysen visar att en sammansmältning av flera karaktärer i Juloratoriet skapar illustrativa samband till Odysséen i form av karaktärsdrag till Odysseus, Penelope och Telemachos. Romanens teman i form av sorg och lycka framställs genom dikotomierna ljus-mörker och verklighet - dröm. Dessa samspel visar att Tunström sannolikt har haft för avsikt att använda sig av denna myt för att ge romanens karaktärer och handling en flerdimensionell funktion. Läsarens föreställningar om de mytologiska karaktärerna får därför en avgörande roll för tolkningen av romanen. Strukturella samband visas främst genom direkta citat och anspelningar, dock kan även spår av myten finnas genom romanen händelseförlopp samt att den innehåller både inre och yttre resor. Genom drömmarnas värld låter Tunström även spännande äventyr och möten med de döda komma till uttryck. Myten får en övergripande funktion att skapa en mening som gör livet betydelsefullt och genom att karaktärerna finner en mening med sina liv behöver de inte längre eftersträva det ouppnåeliga, utan de kan leva livet som det är.

Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer. Det här sättet att analysera sig själv som forskningsform ger en god inblick i vad som är viktigt att beröra vid litteraturläsning i undervisningssammanhang.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker. Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt. De förskollärare som intervjuades lyfte fram att de genom ett tema med sagan som grund kan arbeta med förskolans verksamhet som en helhet där förskolans läroplansmål nås. / This study is about theme as a method in preschools, where children’s stories is the basis of the theme. The aim is to find out how language development can take place through this approach and how preschool teachers experience this way of working. The interviews that have been conducted have focused on how this theme-based method involving stories could be beneficial for the youngest children’s language development and how to make visible the language development that takes place. The results of the survey show an experience from preschool teachers with the language development as a major focus, and where the reflection with the children take an important place in the them-based work. To reach the goals with the theme the preschools work with drama and creativity as common methods. The preschool teachers interviewed highlighted that through the theme of the fairy tale you can reach the goals that the curriculum defines for preschools.

Detta examensarbete har syftat till att undersöka vilka facktermer som används, av två företag och tre organisationer, för elektroniska låssystem och dess komponenter samt hur koherent stilnivån är för facktermer idag. Jag har arbetat utifrån teorier om läsbarhet, begriplighet, läsmål, klarspråk, stilnivå, tema och rema samt fackspråk och vad dessa teorier säger om facktermer. Därefter har jag tagit fram en rekommendation om vilka faktorer företaget bör ta hänsyn till vid val av facktermer. Arbetet har resulterat i utformningen av en ordlista över rekommenderade facktermer. Ordlistan innehåller en inledning med rekommendationer över vilka faktorer som företaget bör ta hänsyn till när en komponent ska tilldelas en fackterm.

Magistro darbo objektas – Lietuvos nacionalinių dienraščių “Lietuvos rytas”, “Lietuvos žinios” ir “Respublika” priedai “Būstas”, “Namų pasaulis” ir “Pastogė” bei jų redaktorių ir žurnalistų nuomonė. Darbo tikslas – išanalizuoti redaktorių ir žurnalistų atsakymus į anketos klausimus, ištirti priedų turinį. Pagrindiniai darbo uždaviniai: nustatyti, kokie žanrai dominuoja būsto temas gvildenančiuose prieduose, kiek ir kokius šaltinius renkasi publikacijų autoriai, kiek publikacijos palankios verslo sektoriui, reklamos davėjams, ką apie tai mano patys žurnalistai ir redaktoriai. Naudojantis anketų ir kiekybinio tyrimo metodais, konstatuota, kad žurnalistai linkę vykdyti redaktorių nurodymus, paisyti redakcijos politikos, net jei ši verčia paminti žurnalistinius principus ir įsiteikti reklamos davėjams. Redaktoriai pripažįsta neišvengiantys šališkumo reklamos užsakovų atžvilgiu. Jie turi didelės įtakos žurnalistams, taigi šališkumo neišvengia ir pastarieji. / Publishing is a large business. Newspapers represent business strategies. Some of them depend primarily on money from readers, some depend on money from advertisers, and some depend on money from an outside party with something to promote. These strategies developed over time. Interestingly, now they are in operation simultaneously, sometimes on the same newspaper. Today the main strategy of a commercial newspaper is to cut the subscription and selling price to drive up circulation, and use that circulation to justify increasing the price of advertising. Advertisers are the fatal thread of life. Home interest newspapers are especially good for promoting advertisers. This topic has a lot to do with money. That is why I decided to do a research work and find out whether journalists in their articles are loyal to advertisers or not. I chose three home interest supplements of Lithuanian national papers “Lietuvos rytas”, “Lietuvos žinios” and “Respublika”. Their titles are “Būstas”, “Namų pasaulis” and “Pastogė”. Three researches were made. The object of the first research were the opinions of journalists declared in questionnaires. The subject of research embraced how these opinions reveal the competence of journalists, show their position towards their work. The object of the second research were the opinions of editors declared in questionnaires. The subject of research embraced how these opinions reveal their attitude towards work and employees, their loyalty to advertisers... [to full text]

<p>Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.</p>

Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2018-01-15T21:58:56Z No. of bitstreams: 1 ArianeRochelleMendonca_DISSERT.pdf: 3684923 bytes, checksum: cc15fd22f037d5d171cb06a0d7fb4a9a (MD5) / Approved for entry into archive by Arlan Eloi Leite Silva (eloihistoriador@yahoo.com.br) on 2018-01-18T11:33:02Z (GMT) No. of bitstreams: 1 ArianeRochelleMendonca_DISSERT.pdf: 3684923 bytes, checksum: cc15fd22f037d5d171cb06a0d7fb4a9a (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-18T11:33:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ArianeRochelleMendonca_DISSERT.pdf: 3684923 bytes, checksum: cc15fd22f037d5d171cb06a0d7fb4a9a (MD5) Previous issue date: 2016-07-29 / O presente trabalho tra?a uma an?lise da experi?ncia do Projeto Parnamirim Interdisciplinar, este promovido pela Secretaria Municipal de Educa??o de Parnamirim, com assessoria do Grupo de Estudos e Pesquisas de Pr?ticas Educativas em Movimento (GEPEM) da Universidade Federal do Rio Grande do Norte (UFRN). O projeto envolveu 23 escolas que trabalhavam de 6? ? 9? ano do Ensino Fundamental e visava fomentar um processo de Reorienta??o Curricular Via Tema Gerador. Esse processo ? parte de um princ?pio de a??es j? realizadas em diversas experi?ncias em sistemas p?blicos de ensino em algumas redes do Brasil e tomando por base o Tema Gerador e pressupostos freireanos. A premissa ocupa-se n?o apenas a um car?ter interdisciplinar de trabalhar os conte?dos, mas traduzi-los na realidade do educando atrav?s de uma pesquisa que se origina da problematiza??o do tema que por sua vez deve estar diretamente ligado ao universo tem?tico dos alunos. Como objetivo desta pesquisa realizamos uma an?lise desse processo verificando quais os fatores que levaram a interrup??o do projeto ?Parnamirim Interdisciplinar?. A escrita desta disserta??o baseia-se nos princ?pios Freireanos na medida em que considera a compreens?o do estudo local como parte da organiza??o do conhecimento, com vistas ? problematiza??o do processo em quest?o. Paulo Freire foi, em suma, o pilar te?rico utilizado neste trabalho al?m de alguns de seus interlocutores como Ant?nio Gouv?a, Marta Pernambuco, Dem?trio Delizoicov, Jos? Andr? Angotti, Ant?nio Moreira, dentre outros. Visando a organiza??o e sistematiza??o desse estudo, fora realizado um levantamento hist?rico do munic?pio de Parnamirim, analise de arquivos e documentos (atas das reuni?es e registros da pesquisa de campo levantadas pelos professores, elabora??o de perguntas e aplica??o de entrevista com os envolvidos na experi?ncia do Projeto, considerando a sua influ?ncia direta no processo de constru??o do trabalho da Secretaria Municipal de Educa??o e Cultura do munic?pio). De forma que esse trabalho buscou descrever as estrat?gias e pr?ticas educativas para processos de forma??o fundamentados em propostas progressistas, assim como problematizar entraves e empecilhos que inviabilizam e rompem a concretiza??o do trabalho coletivo com vistas ? emancipa??o dos sujeitos. / En este trabajo se presenta un an?lisis de la experiencia del Proyecto Parnamirim interdisciplinario, esto promovido por la Secretar?a Municipal de Educaci?n de Parnamirim, con la asistencia del Grupo de Estudios e Investigaci?n de las Pr?cticas Educativas en Movimiento (GEPEM) de la Universidad Federal del Rio Grande do Norte (UFRN). En el proyecto participaron 23 escuelas donde se trabajaban del 6? al 9? grado de la escuela primaria con objetivo de fomentar un proceso de reorientaci?n del plan de estudio por el Tema Generador. Este proceso es parte de un principio de las acciones ya llevadas a cabo en varios experimentos en los sistemas de educaci?n p?blica en algunas redes en Brasil basados en el tema generador y los supuestos freireanos. La premisa lleva a cabo no s?lo la caracter?stica del trabajo interdisciplinario del contenido, pero traducirlos en la realidad del alumno a trav?s de la investigaci?n que se origina del cuestionamiento del tema que a su vez debe ir unido directamente al universo tem?tico de los estudiantes. El objetivo de esta investigaci?n se llev? a cabo un an?lisis de este proceso mediante la comprobaci?n de los factores que llevaron a la interrupci?n del proyecto " Parnamirim Interdisciplinario." La escritura de este trabajo se basa en los principios del Freire en la que considera la comprensi?n del estudio local como parte de la organizaci?n del conocimiento, con el fin de cuestionar el proceso en cuesti?n. Paulo Freire fue, en definitiva, el pilar te?rico utilizado en este trabajo, as? como algunos de sus interlocutores como Ant?nio Gouv?a, Marta Pernambuco, Dem?trio Delizoicov, Jos? Andr? Angotti, Ant?nio Moreira, entre otros. Con el objetivo de la organizaci?n y sistematizaci?n de este estudio, se llev? a cabo un estudio hist?rico del municipio de Parnamirim, an?lisis de archivos y documentos (actas de las reuniones y registros de la investigaci?n de campo planteadas por los profesores, preparaci?n de preguntas y entrevista con los involucrados en la experiencia del Proyecto, teniendo en cuenta su influencia directa en el proceso de construcci?n del trabajo de la Secretar?a Municipal de Educaci?n y Cultura del municipio). Por lo que este trabajo fue describir las estrategias y pr?cticas educativas para los procesos de formaci?n basados en las propuestas progresistas y discutir las barreras y obst?culos que impiden e interrumpe la ejecuci?n del trabajo colectivo con el objetivo la emancipaci?n de los sujetos.

I förskolan används olika arbetssätt som gynnar barns lärande och skapar trygga individer. Två arbetssätt som vi har erfarit under våra VFU-tillfällen (verksamhetsförlagd utbildning) är tema och projekt. Tema är flera aktiviteter med en röd tråd och projekt är målinriktade aktiviteter skapade utifrån barns intressen. Det finns ett begränsat utbud av vetenskapliga artiklar gällande tema och projekt. Vi beslöt oss för att intervjua förskollärare kring deras tidigare upplevelser och erfarenheter om begreppen. Vi redogör för hur barn upplever tema och projekt samt om de upplever att de har ett inflytande över arbetssättet som används i respektive verksamhet. I Läroplan för förskolan står det att barn ska utveckla förmågan att utöva inflytande i verksamheten och få känna att deras åsikt räknas (Lpfö98, rev. 2016, s.12). Vi kommer därför att använda metoden barnintervjuer för att få en insyn i om barn upplever att de har inflytande i verksamhetens arbetssätt eller inte. Vi vill tydliggöra begreppens innebörd med hjälp av erfarna förskollärare som arbetat med dessa arbetssätt i verksamheten. Våra tidigare erfarenheter har visat att barn får olika mycket bestämmanderätt över arbetssätten beroende på förskola. Tema och projekt får enligt oss stort utrymme i verksamheten och under vår utbildning har vi fått kunskap om hur viktigt det är för barn att få inflytande i förskolans planerade aktiviteter. Därför har vi valt att undersöka barns inflytande i arbetssätten. Barns inflytande på verksamheten kan differentiera sig mellan förskolor på grund av att läroplanen är tolkningsbar. I läroplanen visas det vilka strävansmål förskolan ska arbeta mot men det framgår inte hur förskollärarna ska arbeta för att nå målen. Genom arbetet hoppas vi kunna ge en bättre förståelse över hur de olika arbetssätten ser ut samt huruvida barns inflytande tas till vara när man arbetar med arbetssätten.

Det här arbetet är en processbeskrivning av hur jag komponerat pianostycket Preludium i Db-dur. Arbetet innefattar en omsorgsfull och omfattande djupdykning i musikaliska teman och utvalda motiviska element från ett preludium av Sergej Rachmaninov, Preludium nr. 4 i D-dur (op. 23, 1903). Valet att göra den här undersökningen grundar sig i ett brinnande intresse för den klassiska pianorepertoaren, såväl som en intensiv fascination över hur ett välkomponerat musikverk är uppbyggt. Som kompositör är det vissa frågor jag ställer mig nästan dagligen när jag lyssnar på musik som tilltalar mig: Varför tycker jag att musiken är bra? Hur tänkte tonsättaren, och kan jag dra nytta av tonsättarens metoder? Genom att steg för steg gå igenom varje del av min arbetsprocess vid både analys och komponerande hoppas jag kunna exemplifiera en användbar kompositionsmetod till läsaren. Jag delar också med mig av de svårigheter jag stött på såväl som lärdomar jag erhållit under arbetets gång. Resultatet av arbetet blev ett pianostycke baserat på de musikaliska element jag fann intressanta från Rachmaninovs preludium.