Detta examensarbete har syftat till att undersöka vilka facktermer som används, av två företag och tre organisationer, för elektroniska låssystem och dess komponenter samt hur koherent stilnivån är för facktermer idag. Jag har arbetat utifrån teorier om läsbarhet, begriplighet, läsmål, klarspråk, stilnivå, tema och rema samt fackspråk och vad dessa teorier säger om facktermer. Därefter har jag tagit fram en rekommendation om vilka faktorer företaget bör ta hänsyn till vid val av facktermer. Arbetet har resulterat i utformningen av en ordlista över rekommenderade facktermer. Ordlistan innehåller en inledning med rekommendationer över vilka faktorer som företaget bör ta hänsyn till när en komponent ska tilldelas en fackterm.

Denna uppsats analyserar läromedel för svenska ämnet för gymnasieskolan från 1970-talet och framåt. Syftet med analysen är att undersöka hur författarporträtten från olika tidsperioder presenterar arbetarförfattarna Moa Martinsson och Vilhelm Moberg. Studien genomförs med en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys vilket innefattar en närmare analys av såväl textens teman och reman som attributen som tillskrivs respektive författarskap. I denna studie har bl.a. Hirdmans genusteori och begreppet diskurs legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultaten av tema-rema-analysen visar att de huvudsakliga teman och reman som synliggörs i författarporträtten är detsamma för båda författarna men att delar av det språkliga innehållet visar på skillnader mellan könen. Undersökningen om vilka attribut som tillskrivs författarna visar på hur genusdiskurser kan urskiljas i läromedel och hur författarporträtten uttrycker olika typer av legitimeringar när det gäller det kvinnliga och manliga författarskapet. Min studie visar på att det finns faktorer i läromedel som inte kan anses vara jämställda som överensstämmer med det genussystem som Hirdman (1998) beskriver. Denna studie visar på tendenser till både jämställdhet och ojämställdhet mellan författarskapen och läromedel. Författarporträtten visar uttryck för stereotypiska könsroller vilket får understryka vikten av att lärare analyserar sina läromedel innan de använder dem i undervisningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika ordföljdsprinciper i ett förstaspråk påverkar inlärningen av ordföljden i andraspråket svenska. Två grupper jämfördes där den ena hade ett förstaspråk med en bunden ordföljd baserad på den grammatiska principen och den andra ett förstaspråk med en fri ordföljd baserad på tema-rema-principen. Respondenterna bestod av elever inom den kommunala vuxenutbildningen i en västsvensk kommun som gick och läste på Sfi och SAS Grund. Varje respondent fick i uppgift att fritt skriva en kort uppsats. Texterna analyserades därefter ingående för att kunna identifiera vilka sats- och textgrammatiska ordföljdsfel som hade gjorts. Resultatet visade att de båda grupperna gjorde ungefär samma typ av satsgrammatiska fel men att gruppen med ett förstaspråk med fri ordföljd gjorde något fler textgrammatiska fel. Medan flera andra studier lyfter fram övergeneralisering av tema-rema-principen som det största problemet ur textgrammatisk synvinkel för denna senare grupp, fann jag att det snarare var underanvändning av tema-rema-principen som var problematiskt. / The purpose of this study was to examine how different word order principles in a first language influence the learning of word order in Swedish as second language. Two groups were compared in which one had a first language with a bound word order based on the grammatical principle and the other a first language with a free word order based on the topic-comment-principle. Respondents consisted of students in municipal adult education in a western Swedish municipality who studied at SFI and SAS Basic. Each respondent were asked to freely write a short essay. The texts were then analyzed in detail to identify which batch- and text grammatical word order inaccuracy that had been made. The results showed that both groups did about the same type of grammatical errors, but that the group with a first language with free word order did some more text grammatical errors. While several other studies highlight the generalization of the topic-comment-principle as the biggest problem for this latter group, I found that it was rather the lack of use of the topic-comment-principle that was problematic.

Tidigare forskning visar att de positiva effekterna av integrerad grammatikundervisning i förstaspråksämnet är avhängiga av att grammatikundervisningen är anpassad efter elevers behov och kunskapsnivå, vilket även är något som genomsyrar gymnasieskolans läroplan och en förutsättning för att kunna ge alla elever möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. När det gäller svenskämnet och elevernas skrivutveckling förväntas eleverna under sin gymnasietid lämna den mer talspråkliga stil de träder in i skolvärlden med och i stället utveckla en mer formell stil, varvid förmågan att ordna och skapa samband mellan olika satser blir en viktig aspekt för elever att utveckla och ett relevant innehåll för grammatikundervisningen att behandla. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken undersöka hur användning av textbindning i form av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer korrelerar med betyg i gymnasieelevers texter, för att på så vis se om textbindning är en kvalitetsmarkör som är relevant att behandla i grammatikundervisningen i svenskämnet. För att undersöka detta genomförs en kvalitativ och kvantitativ textanalys av gymnasielevers texter. Resultatet från denna textanalys visar att de aspekter av textbindning som tydligast korrelerar med betyg är användning av tema-rema-struktur, då markerat tema och temaprogression är drag som ökar succesivt med varje betygssteg. När det gäller användningav logiska betydelsemarkörer är resultaten inte lika tydliga då vare sig frekvensen av samordning eller underordning skiljer sig åt mellan de olika betygsstegen, medan användning av textuella satsadverbial, underordnade satser och utvidgade satser är ett drag som förekommer mer frekvent på betygssteget A än på betygsstegen C och E. Sammantaget visar detta att textbindning är en kvalitetsaspekt som är värd att arbeta med i svenskundervisningen då användningen av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer varierar med elevers kunskapsnivåer. De aspekter av textbindning som i denna studie visat sig sammanfalla med betyg och därmed anses vara angelägna att arbeta med i svenskundervisningen är främst användning av markerat tema och temaprogression. Men även underordnade satser och textuella satsadverbial är drag där det framträder en ökad användning i det högsta betygssteget och kan därmed också vara ett relevant innehåll att behandla i grammatikundervisningen kopplat till utveckling av elevers skriftliga kommunikativa förmåga.