Klimatkrisen är en av våra största utmaningar i modern tid. Vi blir allt oftare utsatta för olika naturkatastrofer som både påverkar jordens befolkning, och även hela ekosystem. Under de senaste åren så har allt fler anammat en mer västerländsk livsstil vilket har bidragit till en större konsumtion och utnyttjande av resurser. Vi måste ta ett större ansvar och agera mer hållbart, material och resurser måste återanvändas och utnyttjas på ett bättre och effektivare sätt. Här har dagens företag en viktig roll att fylla. Ett steg för att motverka dessa problem är att gå ifrån linjär ekonomi som samhället befinner sig i idag till en mer cirkulär ekonomi. Därför är syftet med denna studie att generera kunskap och förståelse kring de hinder och utmaningar som kan uppstå inom arbetet med cirkulära ekonomin. Många företag vill idag införa en mer cirkulär affärsmodell, men steget dit kan vara utmanande och flera hinder kan behöva övervinnas. Genom att undersöka etablerade och nystartade företag så kan dessa hinder uppmärksammas och kartläggas. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom både muntliga och skriftliga semistrukturerade intervjuer. Studien är avgränsad till textilindustrin i Sverige och fyra företag har deltagit i studien. Två av företag är startup medan de andra två är väletablerade företag. Resultatet som framkommer av studien visar att det finns flera olika hinder som både startup- och mer etablerade företag upplever kring arbetet med cirkulär ekonomi. Denna studie identifierade juridiska-, ekonomiska-, teknologiska- och organisatoriska hinder. Här framkommer det att beslutsfattare och lagar hindrar den cirkulära ekonomin att utvecklas snabbt. Samtidigt som det finns en bristande teknologi för att ta hand om återvunnet material på ett effektivt och billigt sätt. Resultatet visar också att cirkulär ekonomi är beroende av återvunna kläder och textilier vilket idag inte alltid är en pålitlig mängd material samtidigt som det är billigare att köpa jungfrumaterial. Resultatet visar även vikten av att konsumenterna ändrar sitt beteende och får en bredare och bättre kunskap inom området för att företag ska lyckas bli cirkulära. Resultatet i studien visar också att det finns en skillnad mellan startup- och etablerade företag då etablerade företag har ett stort organisatoriskt hinder där de måste ställa om en fungerande verksamhet. Medan startup företag har möjlighet att arbeta med cirkulär ekonomi från grunden. För framtida forskning är det intressant att undersöka andra typer av branscher och se om de möter liknande hinder.

Modeindustrin genererar enorma mängder textilavfall varje år. Detta har resulterat i ett behov av en mer hållbar syn på modeindustrin, med fokus på att bekämpa de negativa effekterna samtidigt som ekonomisk tillväxt upprätthålls. Övergången till en cirkulär ekonomi samt implementeringen av hållbara processer och material är nödvändiga steg att ta framåt. Att integrera deadstockmaterial i ett företags sourcingstrategi kan vara ett sätt att minska avfallsmängden och miljöpåverkan, samtidigt som ekonomiska fördelar uppnås. Vi har identifierat att Born Sustainable Firms (BSF) kan använda olika sourcingprocesser för att säkerställa tillgången till deadstockmaterial, såsom hands-on-sourcing, sourcing via tredjepart och sourcing direkt från leverantörer. Utmaningarna inom deadstocksourcing inkluderar spårbarheten av materialen och bristen på etablerade system för att tillgängliggöra deadstockmaterial. Möjligheter inkluderar framtida lagstiftning och regleringar, vilka förväntas främja utvecklingen av nya processer och strategier för att minska avfallsmängden samt uppmuntra användningen av deadstockmaterial. En industriell symbiosplattform kan vara en möjlig lösning för att underlätta tillgången till och användningen av deadstockmaterial inom modeindustrin, vilket kan bidra till hållbar utveckling inom branschen. / The fashion industry generates enormous amounts of textile waste every year, which has led to a need for a sustainable approach that combats the negative impact while maintaining economic growth. Transitioning to a circular economy and implementing sustainable processes and materials are necessary steps to move forward. Integrating deadstock materials into a company's sourcing strategy can be a way to reduce waste and environmental impact while achieving economic benefits. We have identified that Born Sustainable Firms (BSF) can employ various sourcing processes to ensure access to deadstock materials, such as hands-on-sourcing, third-party sourcing, and supplier sourcing. Challenges in deadstock sourcing include traceability of materials and the lack of established systems for accessing deadstock materials. Opportunities include future legislation and regulations, which are expected to promote the development of new processes and strategies to reduce waste and encourage the use of deadstock materials. An industrial symbiosis platform may be a potential solution to facilitate access to and utilization of deadstock materials in the fashion industry, contributing to a more sustainable development within the sector.

Uppsatsen är baserad på en fältstudie genomförd på en av världens största second hand-marknader, Kantamantomarknaden i Accra, Ghana. Syftet med studien är att undersöka hur den globala exporten av second hand-kläder skapar konsekvenser för mottagande part, med avsikt att främja ett globalt perspektiv vid beslutsfattandet gällande producentansvar och hantering av textilavfall. Fältstudien utfördes under fyra veckor och resultatet bygger på intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med de osäljbara kläderna som anländer till Kantamantomarknaden samt observationer av platser i Accra där de osäljbara kläderna återfinns. Genom att analysera empirin med hjälp av Actor Network Theory kunde de osäljbara kläderna på marknaden identifieras. Vidare kunde ett nätverk kartläggas för att synliggöra de relationer som skapats mellan olika aktörer i Accra till följd av second hand-exporten. Från nätverket urskiljdes tre olika teman av konsekvenser till följd av de identifierade relationerna. De teman som sågs kopplade till exporten var konsekvenser kopplade till infrastruktur, miljö- och sociala konsekvenser. Vidare analyserades dessa teman med postkolonial teori för att urskilja de postkoloniala strukturer som i resultatet visades återfinnas och upprätthållas genom den globala second hand-exporten. Genom uppsatsen tydliggörs komplexiteten i fenomenet, baserat på de koloniala strukturer som speglas i handeln och de tydligt negativa konsekvenserna som identifierades i Accra. Dessa kombineras med de positiva konsekvenser som involverar de personer som livnär sig eller gynnas av handeln, samt den rad identifierade initiativ som skedde i Accra för att på olika sätt skapa ett värde i de osäljbara kläderna. Vidare illustreras komplexiteten i det stora nätverk som vittnar om den stora mängd aktörer som påverkas av situationen, och alla relationer som skapas till följd av den globala second hand-exporten. Analysen av empirin motiverar användandet av begreppet avfallskolonialism i denna studie och belyser bristen på ett globalt inkluderande i cirkulära affärsplaner i Global North. / This paper is based on a field study which took place at one of the worlds largest second hand markets, The Kantamanto market in Accra, Ghana. The purpose of the study is to examine how the global export of second hand clothes contributes to consequences in the receiving countries, with the aim to encourage a global perspective within decision making concerning producer responsibility and management of textile waste. The field study was conducted over a period of four weeks and the result is based on empirical findings from interviews with persons who in different ways work with the unsellable clothes combined with observations of places in Accra where the unsellable clothes can be found. By analyzing the empirical findings with the help of Actor Network Theory, the unsellable clothes at the market could be identified. Furthermore, through the mapping of a network, the relationships created between different actors in Accra as a result of second hand exports was made visible. From the relationships within the network, three themes of consequences could be distinguished. The themes found were; consequences linked to infrastructure, environmental consequences and social consequences. These were then analyzed with the use of postcolonial theory to identify the postcolonial structures that were made visible through the findings and were shown to be perpetuated through the global second hand export. The study shows the complexity of the phenomenon by looking at the hidden colonial structures in the trade, which have caused negative effects in Accra. It compares these bad outcomes with the good ones, involving people who rely on the trade for their livelihoods or other benefits. Additionally, the study highlights various efforts in Accra aimed at giving value to unsellable clothing. Furthermore, the complexity of the extensive network is illustrated, which testifies to the large number of actors affected by the situation, and all the relationships that are created as a consequence of the unsellable clothes on the market. The analysis of the empirical findings justifies the use of the concept of waste colonialism in this study and highlights the lack of global inclusion in circular business plans in the Global North.