Denna uppsats undersöker elevtexter från nationella provet i svenska som andraspråk före och efter skolreformen 2011. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka fyra textmått som i tidigare forskning har tytt på textkvalitet i elevtexter, då textmåtten har korrelerat med högre betyg. Vidare ämnar undersökningen ta reda på om resultatet för textmåtten har förbättrats över tid. Detta har gjorts genom att studera elevtexter från två olika år, då två olika kursplaner var verksamma. Materialet i denna uppsats består av två textkorpusar med 30 elevtexter från 2012 och 30 elevtexter från 2019. Analysverktyget Swegram har använts för att ta fram värden för nominalkvot, ordlängd, textlängd och ordvariation som vidare har analyserats. Resultatet visar att tre av fyra textmått korrelerar med betygsstegen i båda textkorpusarna. Det enda textmåttet som inte följer betygsstegen är textlängd. Vidare visar resultatet att värdena för samtliga textmått har stigit från 2012 till 2019. Min tolkning är att ökningen av värdena kan vara en följd av förändringarna i kursplanen från 2011.

Denna studie undersöker ifall det finns någon skillnad i andraspråkselevers språkliga behärskning beroende på om de studerat på gymnasiet eller komvux. Detta diskuteras i kombination med det varierande undervisningsupplägget mellan de två skolformerna. Fem i forskning vanligt förekommande kvantitativa textmått används för att mäta språklig behärskning: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot och felstavningar. Dessa textmått analyseras via det digitala språkanalysverktyget Swegram. Materialet består av elevtexter skrivna på nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 och samtliga av dessa elevtexter har fått ett E i betyg. Resultatet jämförs med benchmarktexter från nationella provet för att fastställa om elevtexterna uppnår den språkliga norm som finns inom nationella provet. Undersökningen kommer fram till att komvuxeleverna får högre värden än gymnasieeleverna i samtliga textmått förutom textlängd och i vissa av textmåtten överskrider komvuxtexterna de benchmarktexter som fått ett A i betyg vilket ger en indikation på att komvuxelevernas språk i detta avseende inte är vad som orsakar deras låga prestation i betygsstatistiken.

Elevspråksforskning i skrivande har sedan länge kunnat konstatera påfallande språkklyftor mellan gymnasister, t.ex. avseende betygsgrader och kön. Syftet med studien är att med en didaktisk ansats undersöka skriftspråkliga skillnader mellan elevtexter skrivna inom ramen för Svenska 3. Närmare bestämt syftar studien till att med automatisk textanalys undersöka skillnader i språkvariablerna ordmängd, ordlängd, ordvariation, nominalgrad och finithet i verbanvändning, dels mellan texter betygsatta med A, C och E, dels mellan texter skrivna av pojkar och flickor. Studien bygger på en kvantitativ-komparativ textanalysmetod och tillämpar fem olika textmått för att undersöka variablerna: textlängd, ordlängd, ovix, nominalkvot och verbfinithet. Materialet utgörs av en jämnt fördelad elevtextkorpus med 150 texter som tillkommit i samband med nationella prov i Svenska 3 åren 2014 och 2015. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning när det gäller språkklyftor mellan gymnasister utifrån betyg och kön, men visar också på vissa skillnader. Slutsatsen är att kvantitativ textlingvistik dels ger upphov till betydande kunskap om skrivförmåga i olika elevgrupper, dels kan utgöra utgångspunkt för didaktiska diskussioner.