Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat. En annan orsak till den ökade redovisningen av detta beror på att sedan år 2008 är statliga och privata bolag numera enligt lag skyldiga att miljöredovisa enligt Årsredovisningslagen 6kapitlet 1§. En av de största utmaningarna för hållbar utveckling enligt Global Reporting Initiative är kravet på att göra nya och innovativa val och att tänka på ett helt nytt sätt. Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver åtgärder som vidtas skyndsamt. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir oerhört viktigt för att uppnå bra relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Redan år 1987 i en FN-rapport uppstod uttrycket ”vår gemensamma framtid”. Rapporten beskrev målet med hållbar utveckling som att ”tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.  Hållbarhetsredovisning är en bred term, som anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Företagen ska mäta, presentera och ta ansvar för deras påverkan på de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Redovisningen ska innehålla både det som är positivt och det som är negativt för att på bästa sätt ge en balanserad bild.Under de senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete pågått inom ramen för det samarbetsprojekt som, Global Reporting Initiative, påbörjade 1997 efter ett upprop av den i Boston, USA, baserade ideella organisationen Coalition for Socially Responsible Economies (CERES) som en reaktion på det stora och ökandeantalet modeller och riktlinjer för miljöredovisning (Bergström 2002). Brown et al. (2009) hänför utvecklingen av GRI till de befintliga institutionella strukturerna, de starkt påverkande intressenterna och den underutvecklade plattform för information om hållbarhetsredovisning.  För att detta ska kunna ske på ett så tydligt, öppet och jämförbart sätt som möjligt har Global Reporting Initiative skapat ett accepterat och trovärdigt ramverk.  Ramverket innefattar både generellt och branschspecifikt innehåll och kan därför användas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och ort. Detta är också den mest kända ram för frivillig rapportering av miljömässiga aspekter. Ramverket och riktlinjerna förbättras kontinuerligt genom ett organiserat samarbete mellan ett stort antal experter från hela världen och från alla intressentgrupper, där experterna möts i diskussioner för att nå samförstånd.Riktlinjerna består av principer för att definiera redovisningens innehåll och för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen. Riktlinjerna består också av standardupplysningar som omfattar resultatindikatorer och andra upplysningskrav, samt vägledning för särskilda tekniska delar i redovisningen. Zeng et al (2010) menar att GRI för närvarande anses vara det mest utvecklade mätinstrumentet för miljöredovisning.Miljöredovisningen enligt GRI syftar till företagets påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, så som ekosystem, mark, luft och vatten. En rad olika miljöindikatorer kopplade till insats och resultat redovisas, men också resultat kopplat till exempelvis påverkan från produkter och tjänster. Många bolag har idag olika miljörelaterade certifikat som visar att hållbar utveckling är viktigt.

Bakgrund : Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte : Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk. Slutligen är studiens syfte att framföra företagens uppfattning kring det förväntade mervärdet av ett vidareutvecklande av hållbarhetsredovisningen enligt GRI.

Corporate Social Environmental Reporting is a process through which companies and organisations can inform the societies within which they operate about their performance on non-economic issues including environmental performance. The Global Reporting Initiative (GRI) is an internationally recognised organisation which has frameworks and guidelines organisations can use to standardise the reports which they issue to the society. Data gathering for reporting on environmental performance can be done in several ways, including by means of the data required for an Environmental Management System (EMS) based on the ISO 14001 “plan – do – check - act” commonly known as the Demming cycle, aimed at continual improvement of environmental performance by an organisation. The clauses in an EMS allow for an organisation to measure its performance and hence the generation of data which can be used for interpretation on environmental performance. The utility of data generated from an EMS is optimised for input towards the generation of a Corporate Social Environmental Report by the level of alignment between the reporting process and the system used for data generation. The aim of this study was to evaluate the level of such an alignment between the two processes for AngloGold Ashanti (AGA), a multinational gold mining company which issues its reports according to GRI guidelines and also has an ISO 14001 EMS in place. The method used entailed a desktop documentary analysis, a questionnaire answered by individuals responsible for implementation of the EMS and an interview posed at corporate level. It was found that despite corporate commitment to continually improve CSER, there is a relative weak alignment between the two systems, with consequent duplication of effort and sub optimal use of human resources. Recommendations for improved alignment include focused education and training of staff on the relationship between CSER and EMS, and improvements in EMS monitoring and measuring procedures. / Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013

Corporate Social Environmental Reporting is a process through which companies and organisations can inform the societies within which they operate about their performance on non-economic issues including environmental performance. The Global Reporting Initiative (GRI) is an internationally recognised organisation which has frameworks and guidelines organisations can use to standardise the reports which they issue to the society. Data gathering for reporting on environmental performance can be done in several ways, including by means of the data required for an Environmental Management System (EMS) based on the ISO 14001 “plan – do – check - act” commonly known as the Demming cycle, aimed at continual improvement of environmental performance by an organisation. The clauses in an EMS allow for an organisation to measure its performance and hence the generation of data which can be used for interpretation on environmental performance. The utility of data generated from an EMS is optimised for input towards the generation of a Corporate Social Environmental Report by the level of alignment between the reporting process and the system used for data generation. The aim of this study was to evaluate the level of such an alignment between the two processes for AngloGold Ashanti (AGA), a multinational gold mining company which issues its reports according to GRI guidelines and also has an ISO 14001 EMS in place. The method used entailed a desktop documentary analysis, a questionnaire answered by individuals responsible for implementation of the EMS and an interview posed at corporate level. It was found that despite corporate commitment to continually improve CSER, there is a relative weak alignment between the two systems, with consequent duplication of effort and sub optimal use of human resources. Recommendations for improved alignment include focused education and training of staff on the relationship between CSER and EMS, and improvements in EMS monitoring and measuring procedures. / Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013

Thesis (doctoral)--Universität, Münster, 2009. / Includes bibliographical references.

L'enjeu de la normalisation du reporting RSE occupe une place croissante dans la communication des entreprises à l'égard de leurs parties prenantes. La norme GRI constitue, à l'heure actuelle, le référentiel de reporting RSE le plus utilisé à l'échelle internationale pour la rédaction des rapports RSE. Le corpus G3C constitué est représentatif du genre discursif « rapport RSE normalisé selon le référentiel GRI ». Ainsi, à partir de la théorie des réseaux collocationnels de Williams (1998) et de l'outil d'analyse lexicale Sketchengine, nous procédons à une analyse collocationnelle de G3C afin de détecter les régularités et les patrons prototypiques qui caractérisent les variables linguistiques, géographiques et sectorielles du corpus analysé. / CSR reporting standardisation has become an increasing issue for companies when they address their stakeholders. GRI standards are, at the moment, the most widely-used standards for CSR reporting. G3C corpus has been built to be representative of the genre " GRI standardised CSR reports ". The adopted methodology is based upon the collocational network theory of Williams (1998) and the lexical analysis tool Sketchengine of Kilgariff (2004). The study aims at detecting the most significant regularities and prototypical patterns which characterize the linguistic, geographical and sector-specific dimensions of the corpus.

En så kallad hållbarhetsredovisning har blivit allt mer vanligt att använda sig av hos företag då intressenternas krav på hållbar medvetenhet ökar. Samtidigt har företag en tendens till att försköna verksamheten genom att redovisa för de positiva aspekterna i sina hållbarhetsredovisningar medan negativ information uteblir. Det gör att hållbarhetsredovisningarna framställs mer som ett kommersiellt verktyg för att förbättra företagets rykte och legitimitet, istället för att uppvisa företagets verkliga bild. Av den anledningen har den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI) utmanat företag med en redovisningsprincip om balans i sina riktlinjer. Principen innebär att det ska finnas en balans mellan positiv och negativ information i hållbarhetsredovisningen. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur svenska banker kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. En kvalitativ dokumentanalys har använts som metod för att granska åtta svenska bankers hållbarhetsredovisningar. De åtta bankerna upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. I studiens empiriska material har sex strategier kunnat identifieras vid bankernas kommunikation av negativ information. Strategierna som kunnat identifieras tyder på att de svenska bankerna strategiskt kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar för att behålla eller skapa legitimitet. Med hjälp av den här studien har tidigare forskning stärkts och studien bevisar att flertalet av de identifierade strategier som de svenska bankerna använder, har även tidigare identifierats hos internationella företag i olika branscher. Studiens empiriska material har även kunnat bidra med tillägg till tidigare forskning och en ytterligare strategi som svenska banker använder sig av vid kommunikation av negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. Trots att tidigare forskning har stärkts tyder det på att de legitimitetsstrategier som tidigare identifierats inte kan generaliseras till samtliga branscher. Den här studiens bidrag till den svenska bankbranschen har således visat att bankerna använder andra sätt att legitimera sina negativa avslöjanden än vad tidigare forskning kunnat visa. / A, so called, sustainability report has become increasingly common to use for companies, in lined with the increased stakeholder demand for sustainable awareness. At the same time, companies tend to beautify the business by reporting positive aspects, while the negative information exclude. This leads to that the sustainability reports appear to be used as a commercial tool, to improve real image. For this reason the international organisation Global Reporting Initiative (GRI) has challenged the companies with an accounting principle of balance in their guidelines. According to the principle, it should be a balance between positive and negative information in the sustainability reports. The aim of this study was to find out how the Swedish banks communicate their negative disclosures in their sustainability reports. A qualitative document analysis has been used as a method to examine the eight Swedish banks sustainability reports. The eight banks create the sustainability reports according to GRI’s guidelines. In the empirical material, six strategies where identified in banks communication of negative information. The identified strategies indicate that the Swedish banks strategically communicate their negative disclosures in their sustainability reports, to maintain or create legitimacy. This study has strengthened previous research, and the study proves that most of the identified strategies that the Swedish banks use have previously been identified in international companies in different industries. The empirical material has also been able to contribute addition to previous research and an additional strategy that Swedish banks use when communicating negative disclosures in their sustainability reports. Although previous research has been strengthened, it means that the previously identified legitimacy strategies cannot be generalized to all industries. This study’s contribution to the Swedish banking industry has shown that banks use other ways to legitimize their negative disclosures, than previous research did not afford to do.

Title: Sustainability accounting - A qualitative study about the understanding, usefulness and relevance of sustainability reporting based on an employee perspective. Problematization: There has been previous research about sustainability reporting through an external point of view. There is however a gap in research about sustainability reporting from an employee perspective. Purpose: The purpose of this study is to develop a better comprehension of how employees perceive the information presented in sustainability report and if they feel that the report is aimed for them or external stakeholders. Frame of reference: This episode began with previous research about the three qualitative characteristics that are used when creating a financial report. The framework of GRI is also presented. Lastly the stakeholder theory and stakeholder dialogue are introduced. Method: This study has a qualitative approach where 10 semi-structured interviews have been held to collect data. Research: The employees have a better understanding of the information related to the social and environmental issues. Furthermore they only consider the information regarding the environment to be useful in their daily work. The employees believe that the environmental and social part of the report is relevant while the economic could not be assessed by the employees. Conclusions: Diagrams, thorough explanations and knowledge of the subject increased the understanding of the report. The economical part can be further understood if there is more extensive content. The information becomes useful when they can directly use it in their daily work and when they feel that the information is aimed for them. They need to receive the information through meetings for it to be useful for them. They had little previous knowledge of the economical part and were there for not able to assess the relevance of the report's content while the environmental and the social area were relevant because the content has currently been highlighted in newspapers and debates.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.</p><p>Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.</p> / <p>The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.</p><p>The method used is case studies with semi structured interviews.</p><p>Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.