Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin. I uppsatsen studerar jag boendechefernas synsätt och arbetssätt påäldreboendet i form av arbetsgivare som rimligtvis återspeglar det synsätt som verksamheten har. Minaresultat visar att både kommunala och privata äldreboenden använder sig till viss del av New publicmanagement teorin. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan de privata äldreboendena ochinte endast mellan de privata och de kommunala verksamheterna. Denna undersökning är intressant ur ettsociologiskt perspektiv eftersom den undersöker aspekter som speglar viktiga processer som kännetecknarvårt moderna välfärdssamhälle.

This paper is about if municipal council's ideology affect steering in the municipalities of Vellinge and Fagertsa. Vellinge has for a long time been governed by Sweden's conservative party Moderaterna. Fagersta has for a long time been governed by Sweden's left party Vänsterpartiet. The main question of the paper to be answered is as follows: Is there a relation between the steering in municipalities and the ideology of the governing parties? The hypothesis is that there is a connection between what ideology the party that governs has and how the municipalities are being governed. The question is being answered by an idea analysis. Two ideal types are being used to compare the two steering alternatives New Puplic Management and Traditional Bureucracy with the two municipalities. The conclusion is that there is a connection though it is rather weak. It is also clear that the steering is being affected not only by the governing parties ideology but also by the state. This explanation is supported by the theory employed in the paper. Keywords: Styrningsrationalitet, New Public Management, Traditional Bureucracy, Kommuner

Företagshälsovården (FHV) agerar på en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrågar och vad FHV önskar leverera. Det är därför intressant att studera om förväntningarna från kunden stämmer med den intentionen FHV har. Vidare är det intressant att ställa det i relation till den funktion FHV ”bör” ha enligt en nationell diskussion. Studien bygger på en metodkombination mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av mätinstrumentet SERVQUAL och har sedan ställts mot den nationella diskussionen angående företagshälsovårdens uppgift. Resultatet visar att det finns skillnader mellan vad kunderna förväntar sig av FHV och upplevelsen av vad de faktiskt får. Vidare visar det att vad kunderna anser vara FHV:s uppgift inte ligger helt i linje med FHV:s egen uppfattning samt att det finns en diskrepans mellan kundernas förväntningar på FHV och vad den nationella diskussionen framhåller som FHV:s huvudsakliga uppgift.

Management by contract is nowadays a common method within the public sector since the NPM overtook as paradigm with its mechanisms of control inspired by the private sector. The public agency is foremost a service provider where they interact with citizens in the service process. Swedish eldercare has significantly increased its expose to competition which means that eldercare can be executed not only by the municipalities own provider. Such an adaption increases the requirements to inspect quality and how the purchasers assure goal achievement by control. The outmost liability stays with the municipality to ensure that the service produces god care since their position as the service purchaser implies the responsibility to plan, precise and evaluate the required work that the executor has to accomplish. Previous research has shown the difficulties to define quality in the tendering process. The purpose of this paper is to examine how municipalities control executors to achieve objectives and inspect the design of quality indicators in agreements. The procedure that followed was to describe various in the theoretical frame of reference factors which influence management by contract and to present different perspectives of approaches on how purchaser can control the providers to ensure quality. The paper is a qualitative multiple case study approach with a document analysis and a semi-structured interview with a specialist in care and procurement. In the result section the municipalities are first displayed separately with a model of analysis as reference and characteristic aspects in the contracts before a gathered result is shown. In the same section there are demonstrating examples that indicates how the municipalities tend to control. The results discussion connect the results with theory and what previously been observed in this field of study. The discussion ends with a general discussion regarding the overall implementation of management by contract. The conclusion answers the purpose from a perspective of the emerged result. The result of the study presents that quality indicators in general are sufficiently concretized to regard them as possible to follow-up and the municipalities way of controlling the provider to assure objectives of the activity are accomplished differs from one another.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer. Resultatet visar att omsorgsgivarna uppfattar deras psykosociala arbetsmiljö som dålig. De visar även på en påtaglig skillnad i psykosocial arbetsmiljö mellan kommunal och privat regi, där omsorgsgivarna inom den kommunala sektorn är mest missnöjda. De största skillnaderna hittar vi i hur omsorgsgivarna känner att de hinner ge patienterna den tiden som de behöver samt om de uppfattar att de har tillräckligt med personal för att utföra ett kvalitativt arbete. En anledning till detta missnöje kan bero på styrningsverktyget New Public Management introduktion i den kommunala sektorn.

@St. Gallen, Universiẗat, Diss., 1999. / Buchhandelsausg. u.d.T.: Wirkungsorientierte Prüfung der öffentlichen Verwaltung.

Univ., Diss.--Trier, 2002. / Literaturverz. S. [310] - 328.

This thesis deals with the reform theory of public administration called New Public Management, which is based on tools used in the private sector. The theoretical part provides a critical view of rational bureaucracy and seeks to highlight the benefits of using modern methods of management in the public sector. The practical part, mainly focused on the implementation of the New Public Management tools in the practice of public administration in the Czech Republic, is based on the results of empirical research.The survey results indicate use of particular methods of measuring the quality of public administration in the Czech Republic.

This research project seeks to identify commonalities and differences between new administrative ideologies in the United States and post-Soviet Russia. To achieve this goal, the study explores the question of administrative ideology through the lens of the New Public Management (NPM) related reforms, which spread around much of the world in the late twentieth and early twenty-first centuries. The discussion is structured around two broad themes identified in the review of the literature on NPM and Reinventing Government: the new vision of the government (and its bureaucracy) and the relationship between government and the public. As a method of inquiry, the study uses the review and analysis of official publications and elite interviews with high-ranking officials, analysts, and scholars in the United States and Russia. The research demonstrates that although new ideologies of administration in the United States and Russia share significant characteristics, they differ in a number of important respects. / Ph. D.

Inledning: Forskning avseende ledarskap och chefskap består av en djungel av teorier och dess diskurs är splittrad. På 1990-talet skedde kraftiga reformer inom offentlig sektor i syfte att göra den offentliga sektorn mer lik den privata. En ökad grupp av äldre och omfattande reformer har gjort chefernas arbete inom branschen mer komplex. Massmedia har framställt en bild av att äldreomsorgen under 2000-talet har befunnit sig i en stor kris i takt med den ökade privatiseringen och utvecklingen av New Public Management, vilket i sin tur ställer högre krav på cheferna. Syfte: Studien vill skapa förståelse för hur chefer inom äldreomsorgen ser på chefskap respektive ledarskap samt på krav som kan kopplas till deras roll som chefer. Studiens ambition är att ur ett individperspektiv bidra med en större förståelse för de krav som ställs på dagens chefer och komplexiteten i samband med deras chefskap. Metod: Tolkande förhållningssätt med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer använts för att samla empiri. Resultat/Slutsats: Chefskap och ledarskap som begrepp har genomgått omfattande förändringar. Chefskapet har blivit mer komplext i och med att rollen har förändrats och kraven har ökat. Detta till följd av ökade regleringar och kontroller i sviterna av New Public Management som till stor del kännetecknas av administration. Trots en distinkt skillnad mellan ledarskap och chefskap dras slutsatsen att krav finns på att dessa roller ska samverka och i ökad grad kommer att behöva göra det. Viktiga element i chefspositionen i enlighet med respondenterna är; coachning, motivering och stöttning av medarbetarna vilket motsvarar deras definition av ledarskap. Utifrån detta går det att dra slutsatsen att det idag inte längre räcker att agera som en traditionell chef som styr utan i chefskapet ska också ledarskapet inkluderas. / Introduction: Managership and leadership science is a jungle of theories with a fragmented discourse. Severe reforms during the 20th century was implemented with the purpose of making the public sector more similar to the private one. An increase in the number of elderly combined with several reforms has resulted in more demands put on the management. During the 21st century media portrays a crisis within the geriatric care due to increased privatization and the development of New Public Management which in turn place greater demands on the leaders within this sphere. Purpose: This paper aims to create an understanding of managership and leadership within the geriatric care from a management perspective. The results may contribute to a greater understanding of the demands put on today’s leaders and the complexity related to their managing from an individual perspective. Method: An interpretive and qualitative approach using semi-structured interviews Results/Conclusion: Managership and leadership as a concept has undergone extensive changes. Increased responsibilities and demands has made managership more complex. This is due to increased regulations and controls as a result of New Public Management which in turn has led to an increased number of administrative duties. Despite a distinct difference between managership and leadership the paper concludes that it exists demands these roles should interact and also increasingly will need to do it. According to the respondents essential elements for a manager is: coaching, motivating and supporting of the employees, which represents their definition of leadership. Consequently, it is possible to conclude there is no longer enough to act as a traditional manager which only controls but in managership should also the leadership be included.