Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar. Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB. Det gjordes en diskursanalys av valda policydokument och kvalitativ innehållsanalys av öppna svarskommentarer i enkäten. För att svara på studiens frågeställningar om kvalitetskonstruktioner i policys används ett modifieras teoretiskt analysverktyg inspirerat av Carol Bacchi (1999) med teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen för att synliggöra antaganden i policydiskurser. Det centrala resultatet av denna studie visar på att fastställda kvalitetsindikatorer som ska implementeras i den standardiserade kvalitetsuppföljningen omformuleras ur en nationell värdegrund som inte tar hänsyn till att det finns variationer av upplevd kvalitet, som skapas och omskapas i samspelet mellan människor. I detta arbete påvisas betydelsen av att inkludera variationer för kvalitetsförbättringar men också att dessa försummas i den rådande kvalitetsmätningen eftersom dessa utmanas av att en universell kvalitetsdefinition inte finns. Minst lika viktigt i resultatet är att makthavande politiker konstruerar ett problem i policys som genererar diskursiva effekter, och strävar efter att förbättra aktörers beteenden och sociala handlanden efter givna ”normer”. Genom språket skapar politiker kvalitetsmål och kan ses som en marknadsstrategi för att sätta krav på verksamheter att nå upp till ett omöjligt mål. Baserat på studiens resultat är slutsatsen att metoden i dagsläget är ohållbar vid framtida jämförelser av upplevd kvalitet och därför efterfrågas mer forskning inom området.

St. Gallen, Univ., Diss., 2006. / Diss.Nr. 3193.

Missnöjet i svensk polis har under senare år nått rekordnivå och blev starkare än någonsin under hösten 2015. Protesterna riktas mot polisledning och politiker, klyftan mellan företrädare för poliskåren och statsföreträdarna vidgas ständigt. Denna uppsats beskriver och förklarar vad klyftan beror på genom att undersöka viktiga polisiära reformer. Undersökningen bygger på en teoretisk grund av forskning kring styrmetoder och professionalism. Materialet består i uttalanden av företrädare från kår och stat samt tidigare forskning om polisen. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att en stor orsak till osämjan mellan poliskår och stat är att de har olika syn på hur polisens legitimitet ska upprätthållas. Poliskåren eftersträvar en mer autonom professionsstyrning av sin verksamhet medan staten vill styra den på klassiskt legalbyråkratiskt vis med inslag av NPM-teorier.

The aim of this study is to identify and visualize what multilingual children in Swedish preschools are offered in terms of education in their first language/mother tongue. The analysis focuses on control documents, such as the education act and the curriculum for the preschool, and how they could be interpreted. If there are differences and equality problems as a result of the system of school governance, the visualization can lead to politicians and decision-makers making more informed decisions that take into account the consequences of the wording of the documents for the benefit of (multilingual) children - if the goal is equity. In the long run, the study may lead to new knowledge about the importance of word choice in control documents. The study's theoretical framework consists of a sociolinguistic perspective on the importance of language and mother tongue for the individual in society as well as on texts in governing documents. The method is text analysis of the education act and other control documents as well as reports published by Swedish school authorities/agencies, supplemented by official statistics regarding what is actually offered.

In this paper. I analyze how political, economic, and administrative issues were major factors in the BC Liberal government's creation of a complex hybrid operating structure for BC Ferries. The model evolved as the result of a number of circumstances, including the former NDP government's "fast ferry" debacle and the Liberal government's decision to conduct a Core Services Review of all government services, including those provided by Crown corporations. BC Ferries' new structure has similarities to other administrative models that have been introduced as a result of New Public Management initiatives and other factors in a number of Westminster jurisdictions. The resulting operating entities are having significant impacts on the nature and scope of public accountabilities and on reporting structures. / Arts, Faculty of / Political Science, Department of / Graduate

Since the 1990s, scholars have paid special attention to public management’s role in theory and research under the assumption that effective management is one of the primary means for achieving superior performance. To some extent, this was influenced by popular business writings of the 1980s as well as the reinventing literature of the 1990s. A number of case studies but limited quantitative research papers have been published showing that management matters in the performance of public organizations. My study examined whether or not management capacity increased organizational performance using quantitative techniques. The specific research problem analyzed was whether significant differences existed between high and average performing public housing agencies on select criteria identified in the Government Performance Project (GPP) management capacity model, and whether this model could predict outcome performance measures in a statistically significant manner, while controlling for exogenous influences. My model included two of four GPP management subsystems (human resources and information technology), integration and alignment of subsystems, and an overall managing for results framework. It also included environmental and client control variables that were hypothesized to affect performance independent of management action. Descriptive results of survey responses showed high performing agencies with better scores on most high performance dimensions of individual criteria, suggesting support for the model; however, quantitative analysis found limited statistically significant differences between high and average performers and limited predictive power of the model. My analysis led to the following major conclusions: past performance was the strongest predictor of present performance; high unionization hurt performance; and budget related criterion mattered more for high performance than other model factors. As to the specific research question, management capacity may be necessary but it is not sufficient to increase performance. The research suggested managers may benefit by implementing best practices identified through the GPP model. The usefulness of the model could be improved by adding direct service delivery to the model, which may also improve its predictive power. Finally, there are abundant tested concepts and tools designed to improve system performance that are available for practitioners designed to improve management subsystem support of direct service delivery.

Syftet med studien var att utforska genom vilka handlingar OECD sprider New Public Management och vilket inflytande det får på den nationella politiken. Dessutom har studien undersökt varifrån OECD får sin legitimitet och hur det tar sig uttryck. Till sist granskades även PISA-testet och huruvida det kan anses legitimt som en grund till reform eller inte. För att undersöka studieområdet gjordes en litteraturstudie där analysmaterialet jämfördes mot en idealtyp utifrån en idé- och ideologianalytisk metod. Slutsatserna studien kommer fram till är att NPM sprids genom handlingar såsom reformförslag, analyser och press utifrån PISA-ranking. Inflytandet OECD har leder till ett skolsystem med New Public Management som styrmodell. Studien fann också att OECD:s legitimitet härstammar från status snarare än demokrati vilket utgör organisationens största legitmitetsbrist. PISA-testet kan enligt studien inte ses som en legitim grund för reform då det saknar validitet, rättvisa och även till viss del reliabilitet. / <p></p><p></p>

This study aims to examine if and how New Public Management have affected trust between citizen and the schooling system in Sweden, and how we can understand New Public Managements effects upon trust. The study uses statistical data from national surveys (SOM-institute) to analyze how trust towards the schooling system has evolved over the years 1986-2000. From the theoretical frameworks of Niklas Luhmann and Bo Rothstein, New Public Management is analyzed as to how it might affect trust. The study shows that New Public Management possibly have had an effect on trust between citizens and the schooling system. Also the study concludes that the reforms contain risk factors that poses a real threat towards the trusting relationship between citizen and state. Although factors have been discerned they fail to explain to a satisfying degree how they might affect the schooling system and more extensive research is required as to how we can understand New Public Managements effects upon trust.

I denna studie undersöker vi den rådande situationen inom förlossningsvården i Stockholm. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi, i form av semistrukturerade intervjuer, har intervjuat barnmorskor kring deras erfarenheter av arbetet på förlossningsavdelningar. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera resultatet är den feministiska kritiken av New Public Management, Hochschilds teori om känsloarbete samt begreppet moralisk ekonomi. Utifrån intervjuerna, och med hjälp av teorierna, har vi utläst tre teman som vi sedan låtit strukturera analysen. Dessa är “Det ny(liberal)a arbetslivet”, “Moralisk ekonomi” och “Känsloarbete”. Resultatet av undersökningen visade att barnmorskornas arbetssituation idag präglas av stress och underbemanning och att de upplever att de inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Trots detta fann vi att barnmorskornas yrkesstolthet och tillgivenhet till kvinnosjukvården gör att de tenderar stanna kvar och “anpassa” sig till förhållandena snarare än att göra motstånd.

Den offentliga förvaltningen blir mer digital vilket leder till nya utmaningar i arbetssätt ochhögre krav ställs myndigheter och medborgare att kunna tillhandahålla e-tjänster men ocksåkunskap kring digitala hjälpmedel. E-förvaltning stödjer utvecklandet av medborgarfokuseradmodern förvaltning och många svenska myndigheter erbjuder omfattande digitalaservicetjänster för både företag och medborgare. Det senaste decenniet har flera svenskamyndigheter digitaliserat stora delar av sina verksamheter varpå Arbetsförmedlingen inte ärnågot undantag för den digitala utvecklingen. Arbetsförmedlingen som den här studien har föravsikt att titta närmare på har valt att tillgängliggöra information och digitala tjänster viainternet och har i takt med utvecklingen av internets möjligheter börjat utveckla sinwebbaserade självservice i form av olika digitala verktyg. Genom digitaliseringen framställerArbetsförmedlingen den arbetssökande som kunder vilket ställer nya krav på att kundernaanpassar sig och blir digitaliserade. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigtfrån Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras idigitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med förväntningarna påkundernas digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas. Det är viktigt att studera hur denarbetssökande framställs i samband med digitaliseringen av myndigheten eftersom det kanuppstå en digital klyfta och där de arbetssökande som inte kan ta vara på de digitala verktygen,riskerar att hamna utanför myndighetens tjänsteutbud. Uppsatsens resultat visar på attArbetsförmedlingen i sina verksamhetsplaner och arbetsmarknadsrapporter framställer denarbetssökande som en digital arbetslös kund och synliggörs bland annat genom kanalstrateginoch förnyelseresan som är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund förimplementeringen av digitaliseringen.