The purpose of this thesis is to illustrate how the business philosophy Lean, originating from the Japanese manufacturing industry, has been transferred to The Swedish Migration Agency. In addition to this, I will also look at how the management philosophy New Public Management (NPM) has been introduced in The Swedish Migration Agency´s discourse.   The Swedish Migration Agency is an authority of change and 2015 has so far been an eventful year marked by record high refugee flow in combination with the new organizational structure, alongside with mass recruitment in the organization.   The Lean model gaining ground can be seen as a paradigm shift and a shift from a democratic discourse to a NPM-discourse, where the state had previously been characterized by traditional bureaucracy, but now focuses on efficiency and management by objectives. This development creates a neoliberal effect on the Swedish welfare society, where citizens gradually transforms into consumers.

This Bachelor's thesis in Environmental Science studies the quality of an index of performance measurement of Swedish municipalities' sustainability governance offered by the environmental magazine Miljöaktuellt. Executed for six consecutive years, this evaluation is arguably the most comprehensive and widely spread local sustainability assessment in Sweden. Contextualizing this quantitative measurement tool in the paradigm of New Public Management, the research questions posed are: 'to what extent does the index employed by Miljöaktuellt correspond to the requirements of a set of quality criteria for sustainability assessment?' and 'is the index appropriate as a measure of, or a goal for, Swedish municipalities' internal sustainability efforts?' Through the perspective of evaluation theory, Miljöaktuellt's index is seen as a performance evaluation, thus categorizing this study as a meta-evaluation. Through a qualitative thematic approach, the index is analyzed using the 8 BellagioSTAMP-principles that were developed as tools for assessing quality of sustainability assessments as themes for the analysis. The results found by Miljöaktuellt are clearly and effectively communicated, but the index in itself is shown to be inadequate in methodological rigour in its handling of indicator data, lacking analytical power as ecological indicators are given disproportionate attention compared to economic and social indicators, and insufficient in transparency due to unexplained theoretical considerations, rendering the index inappropriate as a basis for policy guidance in Swedish municipalities. / Denna kandidatuppsats i miljövetenskap syftar till att undersöka kvaliteten hos tidningen Miljöaktuellts utvärderingssystem av svenska kommuners hållbarhetsarbete som de har granskat och rankat årligen i sex år. Detta index är antagligen den mest genomgripande utvärderingen av kommunalt hållbarhetsarbete i Sverige. Miljöaktuellts kommunrankning sätts in i New Public Management-paradigmet och utvärderingssamhällets kontext för att besvara frågeställningarna som lyder: ”Hur väl överensstämmer Miljöaktuellts kommunrankning med en uppsättning kvalitetskriterier för utvärdering av hållbar utveckling?" och ”Är kommunrankningen lämplig att använda som mått på, eller mål för kommuners interna hållbarhetsarbete?" Från ett utvärderingsteoretiskt perspektiv betraktas kommunrankningen som en kvalitetsutvärdering; denna studie kategoriseras därmed som en metautvärdering. Indexet analyseras som en tematisk innehållsanalys med utgångspunkt i de 8 BellagioSTAMP-principerna som utvecklats som ett mätverktyg av utvärderingar av hållbar utveckling. Även om Miljöaktuellt kommunicerar sina resultat väl bedöms tidningens index sakna metodologisk tyngd i behandlingen av dess indikatorer, brista i analytisk kapacitet då ekologiska indikatorer ges oproportionerlig tyngd på bekostnad av ekonomiska och sociala indikatorer, samt sakna nödvändig transparens då teoretiska överväganden inte uttrycks och motiveras. Dessa brister gör indexet olämpligt som underlag för politiska beslut inom svenska kommuners hållbarhetsarbete.

Diss. Staatswiss. St. Gallen, 1999 ; Nr. 2251. / En librairie dans la collection "Schriftenreihe des Instituts für Öffentliche Dienstleistungen und Tourismus / Beiträge zum öffentlichen Management", Bd. 1. Literaturverz.

Friskolereformen öppnade upp för privata aktörer att kunna bedriva skolverksamhet i början på 1990-talet. Skolorna finansieras på samma sätt och har ur många perspektiv samma förutsättningar oavsett huvudman. Då många friskolor drivs i form av aktiebolag som ofta förknippas med vinstintresse kan det vara rimligt att anta att målen med verksamheten skiljer sig från de med kommunal huvudman. Målen är viktiga grundpelare för hur ekonomistyrningen sedan sker och det skulle därför vara intressant att undersöka hur arbetet med planering, resursanvändning samt uppföljning och kontroll sker på gymnasieskolor under olika huvudmän.

Under året 2020 drabbades världen av covid-19, en global pandemi som kom att påverka världsekonomin. Pandemin innebar stora svårigheter för många svenska företag. Till följd av omständigheterna införde den svenska regeringen ett omställningsstöd för att underlätta för företag som tappat stor del av sin omsättning. Vid utformningen av omställningsstödet infördes vissa kontrollmekanismer för att minimera missbruksrisken. Dock framfördes vissa farhågor angående mekanismerna då de ansågs kunna försvåra ansökan av omställningsstöd för vissa grupper. Det finns tidigare forskning kring användandet av New Public Management (NPM) och vilken påverkan det har på myndigheter och deras anställda. Det finns dock ett kunskapsgap gällande hur statens NPM-inspirerade styrning påverkar utformningen av offentliga tjänster samt hur en sådan styrning kan komma att påverka användarna av offentliga tjänster. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur användandet av NPM kan ha kommit att prägla, och störa, det värdeskapande som sker i mötet mellan myndigheter och deras användare. Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi och insamlandet av data har skett via intervjuer samt kompletterande dokument. För att besvara studiens syfte har en fallstudie genomförts där fokus legat på omställningsstödet till följd av covid-19.  Studiens resultat visar att kravet på revisorsintyg kan komma att ha en negativ påverkan på tillgängligheten för vissa användargrupper. Resultatet av studien indikerar även att hanteringen av omställningsstödet till största del varit positiv, men att omställningsstödet i vissa hänseenden brustit i sin kommunikation. Utifrån dessa faktorers påverkan kan slutsatsen dras att statens NPM-influerade styrning har försvårat värdeskapandeprocessen för vissa användare. Studiens fynd kan eventuellt vara tillämpbara för att förbättra tillgängligheten för användare av statliga tjänster.  Därav kan studiens resultat vara betydelsefulla för framtida forskning kring hur NPM-inspirerad styrning påverkar användarna av statliga tjänster. / During the year of 2020, the world was affected by covid-19, a global pandemic that also came to affect the world economy. The pandemic caused big difficulties for many Swedish companies. In the light of these circumstances the Swedish government introduced an economic support system (omställningsstödet) to ease the impact for these companies. Control mechanisms to reduce the risk of abuse were introduced when developing the aid. However, some apprehension surrounding the control mechanisms and their effect on the application process for some groups was presented. Previous research shows how New Public Management (NPM) affects the governmental agencies and their employees. There is however an existing knowledge gap regarding how the government´s NPM-inspired management affects the design of public service and how this will affect the users of public services. The aim of the study is therefore to clarify whether the ideas behind NPM may also have influenced, and disrupted, the value creation that takes place in the meeting between authorities and their users. The study has applied a qualitative research strategy and the collection of data has taken place via interviews and supplementary documents. To answer the purpose of the study, a case study was conducted where the focus was on the adjustment support because of covid-19. The results of the study show that the requirement for an auditor's certificate may have a negative impact on the availability of certain user groups. The results of the study also indicate that the handling of the support has been largely positive, but also shows that the support in some respects failed in its communication. Based on the influence of these factors it can be concluded that the government´s NPM-influenced governance has made the value creation process more difficult for certain users. The findings may be applicable to improve accessibility for the users of public services. Therefore, the results of the study may be significant for future research on how NPM-inspired governance affects users of public services.

Cette thèse prend pour objet l’institutionnalisation paradoxale d’une fonction d’inspection de la culture. Alors que le contrôle de l’État sur la culture représente un tabou, cette administration a considérablement renforcé et rendu visibles ses capacités d’inspection entre 1959 (création du ministère) et nos jours. Les conditions de possibilité d’un tel retournement constituent donc une énigme historique. Notre argumentation éprouve l’idée selon laquelle le contrôle de l’État sur les politiques culturelles n’a pu s’afficher et être assumé comme tel, depuis les années 2000, qu’à la condition d’être présenté comme une modalité de surveillance dépolitisée. À travers le cas de l’administration de la culture, et plus particulièrement des usages politiques de ses inspections, nous questionnons donc plus largement la dépolitisation de la décision politique. L’enquête commencée en 2013 mobilise une méthodologie mixte, qui associe étroitement méthodes qualitatives et quantitatives, au service d’une perspective diachronique embrassant la période 1950-2017. / This dissertation addresses the paradoxical institutionalization of inspectorates in the French ministry of Culture. While state control over culture is taboo, this administration has significantly strengthened and made visible its inspection capabilities between 1959 (creation of the ministry) and 2017. The conditions of possibility of such a reversal constitute a historical and sociological puzzle, that our dissertation seeks to explain. Our argument is based on the idea that state control over cultural policies managed to appear and be explicitely undertaken as such since the 2000s, provided that it is presented as a depoliticized surveillance modality. Through the case of the administration of culture, and more particularly the political uses of its inspections, we question more broadly the depoliticization of the political decision. The survey started in 2013 relies on a mixed methodology, which closely associates qualitative and quantitative methods, at the service of a diachronic perspective covering the period 1950-2017.

Universitätskultur kann als eines der Haupthindernisse für die Implementierung von strategischem Management an Universitäten angesehen werden. Vorhandene Ansätze der Organisationsforschung betrachten zwar Veränderungsprozesse, diskutieren die Rolle der Organisationskultur jedoch nur am Rande und fragen nicht nach dem Wie der Umsetzung einer solchen organisationalen Veränderung. Dieser Artikel betrachtet strategisches Management an Universitäten aus einer kulturtheoretischen Perspektive und überträgt das kohäsionsorientierte Organisationsmodell auf den Hochschulkontext. Es wird gezeigt, wie dieses Modell strategische Prozesse unterstützen kann, so dass es einen praktischen Nutzen für das Hochschulmanagement bietet. / University culture is seen as one of the main obstacles to the successful implementation of the process of strategic university management. Although existing organisational approaches of changing processes give theoretical insight, they fail to consider the cultural perspective and how change can be implemented successfully. This article focuses on a cultural approach and therefore introduces a cohesive cultural model to the Higher Education (HE) context. It will be shown how this paradigm can be used in strategic management processes at universities and how it can support them. It therefore offers an approach that is applicable to the practice of university management.

Bakgrund: Sedan 1980-talet har en uppsättning organisatoriska idéer och teorier lånade från näringslivet under namnet New Public Management tagit sig in i den offentliga sektorn och sjukvården. I takt med att medvetenheten om dessa idéer och teorier ökat hos allmänheten har en levande debatt om New Public Management inom sjukvården tagit fart. Från politiskt håll har nu en önskan om att utveckla nya styrmodeller för offentlig sektor bortom New Public Management lagts fram. Därför är det av intresse att studera New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Syfte: Denna studie avser studera den rådande New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Utifrån ett kritiskt analytiskt perspektiv är syftet med studien också att undersöka hur denna diskurs kan kopplas till de strukturella relationer som manifesteras av språket. Metod: Kritisk diskursanalys Teorier: New Public Management, Revisions- och mätbarhet, Kvalitetsbegreppet, Diskursanalys, Kritisk diskursanalys Empiri: Sekundärdata bestående av debattartiklar om svensk sjukvård. Slutsats: Denna studie har identifierat en strukturell maktrelation i den diskursiva praktiken som manifesteras i språket. / Background: Since the 1980s, a collection of organizational ideas and theories borrowed from the private sector and under the name of New Public Management have entered the public sector and healthcare. As the public awareness of these ideas and theories has increased, a vivid debate about New Public Management within the healthcare has gained momentum. Politically, a wish for a development of new models of management beyond New Public Management in the public sector have been introduced. Thus, it is of interest to study the discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. Objective: This thesis aims to study the current discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. By using a critical analytical perspective the objective of the thesis is also to study how this discourse can be linked to the structural relations that manifest themselves through language. Method: Critical discourse analysis Theories: New Public Management, Auditability, Concept of quality, Discourse analysis, Critical discourse analysis Empiric: Secondary data consisting of debate articles about Swedish healthcare Conclusion: This thesis have identified a structural relation of power in the discoursive dimension which manifest itself through language.

We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively. / Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

This qualitative study’s purpose was to investigate and compare the view towards activities for elders among the manager, employees and the elders at a nursing home. One manager, two employees and three elders participated in interviews. These interviews showed that the view towards activities among elders was generally positive. The informants stated that the activities contributed with several positive effects. Among them were the elders’ subjectively reported well-being. This indicated correlation between the results and activity theory, implying that activities are a vital part of elders’ well-being. When the informants were asked about the possibilities as well as obstacles of elders engaging in activities, economy and disease were, directly and indirectly, brought up as obstacles. Regarding the economy, the HR perspective but also new public management could serve as explanations. The largest possibility presented however was the employees; if they were passionate about activities, as would the elders also become. / Studien hade som syfte att undersöka och jämföra synen på aktiviteter för äldre bland verksamhetschef, personal och brukare på ett särskilt boende. En verksamhetschef, två personal samt tre brukare deltog som informanter i denna kvalitativa studie bestående av intervjuer. Dessa intervjuer visade att synen på aktiviteter är generellt positiv. Samtliga informanter uppgav aktiviteters positiva effekter, till exempel ett ökat välbefinnande för den äldre. Detta indikerar en korrelation mellan resultaten och aktivitetsteorin, vilken tyder på att aktiviteter är en viktig komponent i den äldres välbefinnande. När informanterna blev tillfrågade vilka möjligheter och hinder som fanns angående brukarnas deltagande i aktiviteter angavs ekonomi och sjukdom, både direkt och indirekt, som hinder av samtliga informanter. Vi tolkar dessa ekonomiska aspekter genom att använda oss av ett HR- samt new public management-perspektiv. Den största möjligheten som de alla uppgav var personalen; om de ansågs engagerade till aktiviteter, blev också de äldre det.