Der vorliegende Band vereinigt Beiträge zu zentralen Bereichen des Public Managements. Dabei werden Fragestellungen und Herausforderungen für Wissenschaftler und Praktiker aufgezeigt, Entwicklungen im öffentlichen Sektor empirisch nachgezeichnet und Problem- sowie Erfolgsfelder der Verwaltungsmodernisierung beleuchtet. Im Mittelpunkt steht dabei die Frage, wie ein modernes Management von öffentlichen Dienstleistungen aussieht und aussehen kann. Die Autoren/innen nehmen die Entwicklungen der letzten Jahre im öffentlichen Sektor zum Anlass, ihre eigenen Forschungsarbeiten im Bereich eGovernment, Wissensmanagement, Nonprofit und Hochschulmanagement, Finanzmanagement sowie dem Management öffentlicher Dienstleistungen zu präsentieren. Jeder dieser Beiträge ist das Resultat langjähriger und empirischer Beschäftigung mit dem Phänomenbereich des Public Management.

With the emergence of New Public Management in the 1980s, Western public sectors saw a gradual shift in logics of work control from professionalism to managerialism. For public sector organizations to attain legitimacy in this new climate, their organizational structures have been aligned according to extant societal expectations of managerialist efficiency. In addition to structure, organizations are also asked to have an organizational image that appeals to the same societal expectations if legitimacy is to be achieved. The pursuit of legitimacy is an aspect that connects image and structure but this has been neglected in previous research. Against this, the purpose of the present thesis is to explore whether and how changes in organizational image covariate positively with shifts in organizational structure. In order to investigate this, an organizational discourse analysis has been conducted on a sample of Swedish hospitals’ webpages in 2005 and 2013 as a way to learn more about the distribution of professionalism and managerialism in these entities’ images. The results indicate that the two logics of work control have increased between the studied years but managerialism displays a slightly bigger growth. Nevertheless, a blend of professionalism and managerialism is what is most apparent in the organizational images of the sampled hospitals in both 2005 and 2013. While previous literature has argued that organizational structures have shifted decisively towards managerialism, this thesis indicates that the change has been more nuanced when it comes to organizational images.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan. Deltagare var 8 kvinnliga förskollärare från en kommun som utifrån en Critical Incident Technique inspirerad intervjuguide djupintervjuades. Databearbetning genom kvalitativ innehållsanalys identifierade tre teman: förändrade förutsättningar i förskolan, underbemanning och arbete med människor. Resultaten visar att förskollärarnas stress är förknippad med upplevelsen av obalans mellan arbetskrav och otillräckliga resurser. Denna balans mellan krav och resurser beskrivs med hjälp av The JDR Model som innebär att stress uppstår när kraven är för höga i relation till de resurser som finns att tillgå.

In this paper. I analyze how political, economic, and administrative issues were major factors in the BC Liberal government's creation of a complex hybrid operating structure for BC Ferries. The model evolved as the result of a number of circumstances, including the former NDP government's "fast ferry" debacle and the Liberal government's decision to conduct a Core Services Review of all government services, including those provided by Crown corporations. BC Ferries' new structure has similarities to other administrative models that have been introduced as a result of New Public Management initiatives and other factors in a number of Westminster jurisdictions. The resulting operating entities are having significant impacts on the nature and scope of public accountabilities and on reporting structures.

Syftet med studien är att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka på styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förändringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjälp av New Public Management vill vi förstå styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning är inspirerad av näringslivets struktur och har kommit att påverka den offentliga sektorn från 1980-talet och framåt. Skaparna hävdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar. Hur upplever chefer och handläggare styrningen och hur har styrningen inverkat på styrningen och praktiken inom kontoren? Hur beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna att kundbegreppet blivit en del av verksamheten i och med IT-stödet? Vilka motiv beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna fanns till införandet av IT-stödet? Studien har en kvalitativ ansats där det har genomförts sex semi-strukturerade intervjuer på kontor inom den valda kommunen. Resultatet visar att IT-stödet inverkar på styrningen och praktiken, den ger handläggarna merarbete i form av ökad dokumentering och komplettering av uppgifter, istället för att direkt vara ett stöd. Genom IT-stödet har kundbegreppet blivit en del av intervjupersonernas vokabulär, men det används inte i det dagliga arbetet utan ses mer som en samhällsutveckling. Motivet till införandet beskrivs vara tillgänglighet, ökad medvetenhet hos kunder, och en allmän samhällsutveckling. Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på en löskoppling mellan chefer och handläggare. Tidigare studier har fokuserat på att studera en nivå inom organisationer, men i den här studien har det skett en jämförelse mellan två nivåer. I och med resultaten går det att konstatera att det skiljer sig mellan hur nivåerna upplever IT-stödet. Det går dock inte att säkerhetställa huruvida chefernas upplevelser är korrekta eller om det är svar som de förväntas ge i förhållande till de formella motiv som beskrivs. En sådan politisk korrekthet kan förstärka löskopplingen mellan det formella och det praktiska.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället.   I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme. Studien har genomförts på den kommunala grundskolan Odenskolan, belägen i Odensbacken, Örebro Kommun.   I den teoretiska referensramen behandlas kännetecken för offentliga organisationer samt koncepten New Public Management samt Public Value Management. Vidare behandlas även en modell som synliggör en skolas möjligheter till handlingsutrymme.   Empirin presenterar den studerade organisationen Odenskolan samt de övergripande mål som reglerar skolans verksamhet. Sedan följer resultatet av de genomförda intervjuerna.   Vår analys visar på att det finns ett flertal faktorer som är centrala för att en skola skall generera värde mellan eleven, brukaren, personalen och organisationen. Främst är det aspekter av legitimitet och förhållningssätt mot det övergripande samhället som är centralt för värdeskapande arbetssätt. Det framkommer att skolans arbete genererar värde men att flertalet faktorer kan utvecklas hos organisationen. Vidare synliggörs att dessa faktorer är beroende av givna förutsättningar för att kunna utnyttja och tänja organisationens gränser.   Vår studie visar att det finns ett flertal faktorer som kan urskiljas när det gäller värdeskapande aktiviteter mellan elever, personal och organisationen. De främsta faktorerna är samarbete, samhällsperspektiv samt värdesättande av individen som resulterar i en pedagogisk och organisatorisk modell som är betrodd och förankrad både inom organisationen och i det lokala samhället. / Education is a central part of society. For a long time the operating actor has been the local government. In recent years the public sector has undergone a series of changes and reforms in terms of governance and power structure. Moreover, the local school units have been facing challenges with the introduction of the free school choice. Public schools are therefore challenged to manage their new position, expand their capacity and adapt to society.   The present study examines how a local school unit generates positive value for students and staff in order to identify factors that are important to a schools value creation. The methodology for this study has been to interview the managers and teachers, and elicit their views regarding which schools activities create value and how a school can develop its capacity and acting space. The study has been carried out at the local elementary school Odenskolan, located in Odensbacken,Örebro  Municipality.   In the theoretical framework we are discussing characteristics of public organizations, and the concepts New Public Management and Public Value Management. We are also looking at a model which depicts a school's ability to capacity and acting space development. The empirical study presents the studied organization Odenskolan and the overall objectives of the school. The results of our interviews are following thereafter. Our analysis shows that there are several factors which are central to a school in order to generate value for the student, the staff and the organization. These are mainly issues of legitimacy and society-oriented approaches. It turns out that the schools work generates value, but most factors can be developed in the organization. Furthermore, it is demonstrated that these factors are dependent on given conditions in order for the organization to exploit and stretch its boundaries.   Our study shows that there are several distinctive factors in terms of value creation activities between students, staff and organization. The main factors are collaboration, social-oriented mindset and appreciation of the individual, which together result in a trusted and deeply rooted educational and organizational model both within the organization and in the local community.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa?   För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt.   De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis. Det framkom även att tyst kunskap var den typ av kunskap som användes mest inom både den offentliga enheten och det privata bolaget samt att personalen inom det privata bolaget i högre grad ecplicitgjorde sin kunskap.   Ytterligare en slutsats som drogs var att det privata bolaget tycktes ha en mer byråkratisk struktur vilket delvis stred mot den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen. En slutsats som däremot stämde överrens med tidigare forskning och teorier var att den offentliga enheten tenderade att ha otydligare mål än det privata bolaget. Dessutom visade det sig att både den offentliga enheten och det privata bolaget genomförde utvärderingar men att dessa i högre grad var informella inom den offentliga enheten medan det privata bolaget använde sig av mer formella utvärderingar vilka även gjordes med mer sofistikerade verktyg samt på en mer kontinuerlig basis.   Avslutningsvis drogs även slutsatsen att både den offentliga enhetens och det privata bolagets kunskapshantering tycktes påverkas mycket av respektive organisations storlek snarare än av egenskaper av att vara i offentlig eller privat regi samt att de båda kan ses som mer eller mindre offentliga då de båda styrs av politiskt formulerade lagar som LSS.     Nyckelord: Knowledge Management, Kunskap, Kunskapshantering, Kunskapsomvandling, Offentlig, Privat, New Public Management

Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker. Uppsatsens syfte är att, grundat i teori om reaktivitet, undersöka om svenska äldreboenden förändrats som en konsekvens av införandet av Socialstyrelsens jämförelse Äldreguiden, och hur förändringen tagit sig uttryck. För att undersöka detta har enhetschefer på svenska äldreboenden intervjuats. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Hur upplever enhetscheferna mätningen och jämförelsen av deras boenden i Äldreguiden? Upplever enhetscheferna att deras, eller deras enheters rutiner, förändrats som en effekt av den öppna jämförelsen, och på vilket sätt har det skett? Upplever enhetscheferna att det funnits externa reaktioner på den öppna jämförelsen exempelvis från media, boende på hemmen, eller anhöriga till dem, och hur har enhetscheferna i sin tur upplevt dessa reaktioner? Uppsatsens resultat i form av de intervjuade enhetschefernas berättelser analyseras och jämförs med resultaten från en studie av hur rankning av juristutbildningar i USA förändrade utbildningarnas organisatoriska praxis. I jämförelse med det amerikanska fallet har de svenska enhetscheferna en mer positiv upplevelse av att bli jämförd i Äldreguiden, och inte upplevt lika långtgående organisatoriska förändringar som en direkt konsekvens av jämförelsen. Enhetschefernas upplevelser av externa reaktioner har varit färre och mindre kraftiga än i det amerikanska fallet. Uppsatsens slutsats är att skillnaden i resultaten mellan fallen beror på att det krävs en press utifrån mot jämförda eller rankade organisationer för att det ska uppstå en djupare organisatorisk förändring. Uppkomsten av sådan extern press härleds dels ur kontextspecifika förhållanden mellan det amerikanska och svenska fallet, men även till de respektive mätningarnas förmåga att förmedla, och tydliggöra, institutionaliserat kulturellt kapital.

The purpose of this ideology critical study is to investigate the hidden content in the reform Gy11 and compare it with the concept new public management. After the clarification of the hidden content, we compare the structure of the organization in Swedish high schools with the structure in public sector called new public management. The main questions of this study are the following: Is it possible to see the foundation of new public management in the Swedish high schools when it comes to the views of knowledge and the formation of goals? Which similarities can we find when we look at the organization new public management and the Swedish high school? The result showed many similarities, both regarding the views of knowledge and the formations of goals. The structure of new public management has been largely implemented in the Swedish high schools and the schools now focus more on instrumental knowledge rather than universal knowledge based on understanding. This is not surprising due to the social progress. In a society where instrumental knowledge is requested with the purpose of being sold on the market, schools are transforming the knowledge that is being taught as well. We have arrived in a society where individuals grow instead of the collective.

I detta arbete studeras värdeskapande inom vårdsektorn. Syftet är att undersöka hur värdeskapande mäts inom vården genom att kvantitativt jämföra värdeskapandet mellan två vårdenheter på Karolinska Universitetssjukhuset. Värdeskapande utgår i detta arbete från det koncept, Värdebaserad Vård (VBV), som utvecklats av ekonomerna Michael Porter och Elizabeth Teisberg. Resultatet från den kvantitativa studien visar att de två studerade vårdenheterna skiljer sig något åt gällande värdeskapande men att dessa skillnader blir väldigt små då hänsyn tas till de behandlade patientpopulationernas egenskaper. Slutsatserna från studien visar att de främsta svårigheterna för en undersökning av detta slag är relaterade till de praktiska metodvalen som behöver göras under undersökningen. För att lyckas med en implementering utav VBV-konceptet behövs ett gediget arbete för att utforma ramverk och procedurer för att mäta och jämföra värdeskapandet.