Bakgrund: Under början av 1990-talet influerades offentlig sektor av New Public Management och anammade styrverktyg som initialt användes i näringslivet. Ett sådant styrverktyg som kom att användas var internprissättning. Internprissättning är ett styrverktyg som bland annat används för att kunna allokera kostnader i en divisionaliserad organisationsstruktur. Det finns många olika sätt som man kan arbeta med internprissättning på och det finns inget övergripande optimalt prissättningssystem utan olika prismodeller kan användas i olika situationer. Då internprissättning är ett ämne som är relativt outforskat inom Sveriges kommuner, var det av intresse att studera hur internprissättning som styrverktyg kan användas i den kommunala sektorn. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en teoretisk modell som förklarar hur en kommun kan arbeta med internprissättning. Samtidigt är syftet att kartlägga hur Växjö kommun arbetar med internprissättning för att sedan, utifrån den framtagna modellen, se hur internprissättningssystemet kan förbättras. Metod: Studien har genomförts som en utvärderingsstudie på Växjö kommuns internprissättningssystem. Detta för att inspektera hur väl internprissättningen faktiskt fungerar samt studera hur man kan åstadkomma önskvärda förändringar och förbättringar. Den teoretiskt framtagna internprissättningsmodellen bygger på teori om internprissättning som har samlats in via facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Empirin samlades in via kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Slutsats: Den framtagna teoretiska modellen inleds med att förklara vilka syften en kommun kan tänkas ha med att bedriva internprissättning. Följaktligen tar modellen upp vilka prismodeller en kommun kan arbeta med, hur internprissättningen kan administreras och kopplas ihop med kommunens budgetarbete för att slutligen gå igenom de positiva och negativa effekter som internprissättningen kan orsaka. Genom att jämföra Växjö kommuns internprissättningssystem med den framtagna teoretiska modellen kunde vi ge förslag på hur kommunens internprissättningssystem kunde förbättras. / Background: In the early 1990s, the public sector was influenced by New Public Management and embraced management control tools that were initially used in the private sector. One of those tools that came into use was transfer pricing. Transfer pricing is a managing control tool that, among other things, is used to allocate resources in a divisional organizational structure. There are many ways you can work with transfer pricing and there is no overall optimal pricing system, however different pricing models can be used in different situations. Since transfer pricing is a topic that is relatively unexplored in Sweden’s municipalities, we found an interest in studying how transfer pricing as a control tool can be used in the municipal sector. Purpose: The purpose of this study is to create a theoretical model explaining how a municipality can work with transfer pricing. At the same time, the purpose is to map how Växjö municipality works with transfer pricing, after which, based on the developed model, see how their transfer pricing system can be improved. Method: The study has been conducted as an evaluation study on Växjö municipality transfer pricing system. This in order to see how well the transfer pricing system actually works and to see how they can achieve desirable changes and improvements. The construction of the theoretical model is based on theory of transfer pricing that was collected through non-fiction and scientific articles. The empirical material was collected through qualitative interviews of a semi structured nature. Conclusion: The developed theoretical model begins by explaining what purposes a municipality have with working with transfer pricing. Consequently, the model identifies the price models a municipality can work with, how the transfer pricing can be administrated and linked with the municipalities budget and finally, what different positive and negative effective outputs you can expect when working with transfer pricing in a municipality.

University culture is seen as University culture is seen as one of the main obstacles to the successful implementation of the process of strategic university management. Although existing organisational approaches of changing processes give theoretical insight, they fail to consider the cultural perspective and how change can be implemented successfully. This article focuses on cultural approach and therefore introduces a cohesive cultural model to the Higher Education (HE) context. It will be shown how this paradigm can be used in strategic management processes at universities and how it can support them. It therefore offers an approach that is applicable to the practice of university management. / Universitätskultur kann als eines der Haupthindernisse für die Implementierung von strategischem Management an Universitäten angesehen werden. Vorhandene Ansätze der Organisationsforschung betrachten zwar Veränderungsprozesse, diskutieren die Rolle der Organisationskultur jedoch nur am Rande und fragen nicht nach dem Wie der Umsetzung einer solchen organisationalen Veränderung. Dieser Artikel betrachtet strategisches Management an Universitäten aus einer kulturtheoretischen Perspektive und überträgt das kohäsionsorientierte Organisationsmodell auf den Hochschulkontext. Es wird gezeigt, wie dieses Modell strategische Prozesse unterstützen kann, so dass es einen praktischen Nutzen für das Hochschulmanagement bietet.

In the light of overall democratic and normative values for Swedish education, including freedom of expression, the aim of this study was to examine how teachers’ critical comments on a school organization at upper secondary level (post-16 education) can be received and possible implications for teachers who express such criticism and for the school organization. The questions focused on criticism in relation to the core values of education and freedom of expression, in a policy context of marketization of the Swedish school system. The study was conducted as a qualitative case study; empirical data were collected from depth interviews with five teachers in two different municipalities in different parts of the country. The theoretical framework regarding criticism as a Phenom is based on the model of the whistle-blowing process by Miceli & Near (1992) and Hedin et. al. (2008). The informants’ statements are interpreted from two normative ethical theories: a deontological and a teleological perspective. Possibilities and limitations for criticism are looked upon in relation to the economic management ideology of New Public Management. The study identifies a critic process which is linked to the ideology and the school governance; in particular, in relation to the school and the school's Educational Marketization adjustment. It also shows on retaliation for the teachers - in this case study, among others, negative salary developments, redeployment but also shutdowns and buyouts. The interviewed teachers often had high confidence and high status within the school but the whistle-blowing process changed their position as self-confidence and hollowed working drive. Critical implications regarding the school's organization remained unchanged in four of five cases. The study notes, finally, that in today's school there seem to be two parallel discourses; one of speaking up and another of silence. Furthermore, the study indicates that the two discourses shape different kinds of loyalty structures in a kind of reward and punishment system. / Den här studiens övergripande syfte var att mot bakgrund av gymnasieskolans generella normativa värden undersöka hur lärares kritiska synpunkter på en skolorganisation kan mottas och eventuella konsekvenser för lärare som framför sådan kritik och för skolorganisationen. Frågeställningarna fokuserarkritikiförhållandetillskolansvärdegrundochyttrandefriheti kontextenavettmarknadsutsatt skolsystem. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie; empirisk data insamlades i djupintervjuer med fem lärare i två olika kommuner i olika delar av landet. Det teoretiska ramverk vad gäller kritik som fenomen utgår ifrån modellen kritikerprocessen (Miceli &Near 1992; Hedin et. al. 2008); därtill tolkas informanternas utsagor utifrån två normativa etiska teorier: ett deontologiskt och ett teleologiskt perspektiv. Möjligheter och begränsningar för kritik kopplas därutöver till den ekonomiska förvaltningsideologin New Public Management. Resultaten i undersökningen identifierar en kritikerprocess som vidare kan kopplas till ideologi och skolans styrning; framför allt i relation till skolans kommunalisering och skolans marknadsanpassning. Resultaten visar även på repressalier för de kritiska lärarna - i denna fallstudie bl.a. negativ löneutveckling, omplaceringar men också avstängning och utköp. De intervjuade lärarna hade ofta ett högt förtroendekapital och hög status inom skolan men i och med repressalieprocessen förändrades deras position samtidigt som både självförtroendet och arbetslusten urholkades. Kritikens konsekvenser vad gäller skolans organisation föreföll i fyra av fem fall oförändrad. Studien konstaterar avslutningsvis att det i dagens skola, inom ramen för de normativa värdena om demokrati och yttrandefrihet, förefaller finnas två parallella diskurser, den ena talandets – och den andra tigandets diskurs. Studien tyder vidare på att de två diskurserna formar olika slags lojalitetsstrukturer i ett slags belönings- och bestraffnings-system.

Bakgrund: Under 1980-talet uppdagades en problematik kring att den offentliga sjukvårdens verksamhetsstyrning var för kostsam och där förtroendet för professionella yrkesgrupper gavs för stort utrymme. Detta resulterade i en ny verksamhetsstyrning i form av New Public Management som bidrog till ökad kontroll inom den offentliga sjukvården där målstyrning och ekonomisk granskning fick större utrymme. Innan New Public Management byggde kontroll- och arbetsregimer på ett förtroende men genom den nya verksamhetsstyrningen förändrades kontrollregimerna i syfte att styra och kontrollera de professionella.  Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur offentligt anställda sjuksköterskor upplever att en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management påverkar deras profession och yrkesidentitet i den vardagliga praktiken.  Metod: Studiens tillvägagångssätt har varit en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet har inhämtats genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom den offentliga sjukvården på Gotland. Slutsatser: Studien visar att införandet av en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management förändrat kontrollregimen genom olika kontrollsystem vilket har medfört en förändring i sjuksköterskornas arbetsregim. Vi kan se att kontrollregimer påverkar och organiserar arbetsregimerna och därmed sätter ramarna och villkoren för sjuksköterskornas profession och yrkesidentitet i det vardagliga arbetet. / Background: During the 1980s a problem was discovered that the public healthcare operations management was too costly and where the trust for the professionals was given too much space. This resulted in a new form of governance in the form of New Public Management, which contributed to increased control in the public healthcare where goal management and financial auditing were given more space. Before New Public Management control and work regimes were based on trust, but through the new operations management, the control regimes were changed in order to regulate and control the professionals. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how public sector nurses experience that operations management based on New Public Management affects their profession and professional identity in everyday practice. Methodology: The study's approach has been a qualitative case study. The empirical material has been obtained through five semi-structured interviews with nurses in public healthcare in Gotland. Conclusions: The study shows that the introduction of an operations management based on New Public Management changed the control regime through different control systems, which has changed the nurses work regime. The study's result shows that control regimes influence and organize the work regimes, thereby setting the framework and conditions for the nurses profession and professional identity in everyday work.

Universitätskultur kann als eines der Haupthindernisse für die Implementierung von strategischem Management an Universitäten angesehen werden. Vorhandene Ansätze der Organisationsforschung betrachten zwar Veränderungsprozesse, diskutieren die Rolle der Organisationskultur jedoch nur am Rande und fragen nicht nach dem Wie der Umsetzung einer solchen organisationalen Veränderung. Dieser Artikel betrachtet strategisches Management an Universitäten aus einer kulturtheoretischen Perspektive und überträgt das kohäsionsorientierte Organisationsmodell auf den Hochschulkontext. Es wird gezeigt, wie dieses Modell strategische Prozesse unterstützen kann, so dass es einen praktischen Nutzen für das Hochschulmanagement bietet. / University culture is seen as one of the main obstacles to the successful implementation of the process of strategic university management. Although existing organisational approaches of changing processes give theoretical insight, they fail to consider the cultural perspective and how change can be implemented successfully. This article focuses on a cultural approach and therefore introduces a cohesive cultural model to the Higher Education (HE) context. It will be shown how this paradigm can be used in strategic management processes at universities and how it can support them. It therefore offers an approach that is applicable to the practice of university management.

Background: In Swedish elderly care, New Public Management (NPM) can be identified in several different ways, for instance it has entailed changed control principles with an increased element of various standardized instruments. Another important feature is that political governance has become increasingly decentralized. The unit managers within elderly care are the professional group that to a large extent has the responsibility to implement various changes. For unit managers, this means a complex professional role with a responsibility for the staff and their work environment, the budget and the realization of the organization's overall goals in practice. Hence the unit managers' professional role often entails conflicts of loyalty between competing interest on different levels in the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how the unit manager's work processes and professional role in a medium-sized municipality can be understood in relation to NPM. Methods: The study was conducted through individual interviews with eight unit managers in elderly care. Respondents were recruited through e-mail, all respondents worked in the same medium-sized municipality. The interviews were conducted using an interview guide. We used a qualitative empirically driven thematic analysis method to categorize our data. In our analysis we implored a deductive approach, using several concepts from a critical perspective in relation to NPM. Results: Unit managers' professional role in elderly care in the chosen municipality is largely characterized by budget, administrative work and a lot of time is devoted to evaluating different key figures. Thus, the way in which the professional role of unit managers and elderly care in general is organized, managed, and evaluated in the municipality we studied can be understood as a form of NPM. The position of unit managers is an intermediate position between the organization, staff, caregivers, and relatives. Unit managers are faced with many demands from management, from caregivers and from relatives. The biggest challenge both in the present and in the future is the recruitment of educated and experienced staff.

This scientific essay deals with the concept of care and how care takes shape in preschool and in preschool teachers' practical professional knowledge. Through a phenomenological perspective and in relation to Hanna Arendt's discourse on collective responsibility, the study approaches the concept of care in preschool but also the significance of the phenomenon itself. The study consists of four stories, all of which are taken from my own activities and an ethnological field study conducted at two different preschools, where participatory observation and interviewing have been used as a method. The focus of the observations has been to study the practical knowledge of preschool educators and to see how care takes place. By studying, reflecting, and critically examining preschool educators and my own practical professional knowledge, I aim to get closer to the many forms of care. Which is important to be able to make it visible and reflect on the many meanings of care. The study also examines the relationship of care to learning and how these can form a whole in preschool. New public management is described in the study as something that has characterized the Swedish welfare sector since the late 1990s. Results, goal fulfillment, efficiency indications are some of the factors that characterize a successful business in an NPM-influenced business. When this is contrasted with the preschool's activities where the ability to empathize and the importance of showing consideration for others is what instead characterizes a safe and successful activity, it affects the preschool. The results of the study are discussed in relation to the philosophies of Nel Noddings. Where the approach becomes central to how care emerges in this study. The result of the study shows that care is something that is constantly and daily going on in preschool, but that the time, knowledge, or power to put it into words sometimes doesn`t exist. Which sometimes leads to that the important practical knowledge about care, doesn`t take equivalent place in preschool. Which unfortunately has major consequences for daily practice where care risks becoming a concept that does not keep up with developments in preschool. Giving care to children in preschool appears in the study as a relational phenomenon. Care as a phenomenon is created when we educators listen to what the children express and try to reach them where they are. When the care action is answered by the child, the relationship between educator and child is strengthened. This process requires an awareness, mind presence and knowledge from the educator’s perspective. / Denna vetenskapliga essä behandlar begreppet omsorg och hur omsorg gestaltar sig i förskolan och i förskolepedagogers praktiska yrkeskunnande. Genom ett fenomenologiskt perspektiv och i relation till Hanna Arendts diskurs om kollektivt ansvar, närmar sig studien begreppet omsorg i förskolan men även fenomenets betydelse i sig själv. Studien består av fyra berättelser som alla är hämtade från min egen verksamhet och en etnologisk fältstudie utförd på två olika förskolor, där deltagande observation och intervju använts som metod. Fokus för observationerna har varit att studera förskolepedagogers praktiska kunnande och för att se hur omsorg tar plats. Genom att i studien, synliggöra, reflektera och kritiskt undersöka förskolepedagogers och mitt eget praktiska yrkeskunnande, kommer jag närmare omsorgens många skepnader. Vilket är viktigt för att kunna synliggöra den samt reflektera om omsorgens många innebörder. I studien undersöks även omsorgens relation till lärande och hur dessa kan bilda en helhet i förskolan. New public management beskrivs i studien som något som kommit att prägla den svenska välfärdssektorn sedan sent 90-tal. Resultat, måluppfyllelse, effektivitet och kvalitetsindikationer är några av de faktorer som i en NPM- präglad verksamhet kännetecknar en lyckad verksamhet. Men när detta sätts i kontrast mot förskolans verksamhet där förmågan till inkännande, empati och vikten av att visa hänsyn till andra är det som i stället kännetecknar en trygg och lyckad verksamhet, påverkar det förskolan som helhet.  Studiens empiriska material diskuteras utifrån Noddings syn på omsorgsetik. Där förhållningsättet blir centralt för hur omsorg framträder i denna studie. Resultatet av studien visar att omsorg är något som ständigt och dagligen pågår i förskolan, men att tiden, kunskapen eller makten för att klä den i ord ibland inte existerar, vilket gör att den viktiga praktiska kunskapen kring omsorg, en slags tyst kunskap inte ges utrymme i förskolan. Vilket tyvärr får stora konsekvenser för den dagliga praktiken där omsorg riskerar att bli ett begrepp som inte hänger med i utvecklingen. Att ge omsorg till barn i förskolan framstår i studien som en relationell företeelse. Omsorg som fenomen blir till när vi pedagoger lyssnar till det barnen uttrycker och försöker nå dem där de är. När omsorgshandlingen besvaras av barnet stärks relationen mellan pedagog och barn. Denna process kräver en medvetenhet, sinnesnärvaro och kunskap från pedagogens sida.

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy. / Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.

The aim of this study is to examine in what ways civics teachers perceive digitalization as a means of efficiency in perspectives mainly revolving the teachers’ organization. By conducting interviews with five teachers educating within civic studies, the aim is to collect data about a perceived reality, rather than a factual state. Hence the following essay focuses on a qualitative approach, rather than a quantitative. The interviews were conducted over the internet as a result of the raging pandemic, Covid-19. By including the neoliberal marketing model of New Public Management as the theoretical framework in the analysis, the purpose is to illuminate the difficulties of steering a dynamic organization with quantitative values. The result showed that teachers were generally pessimistic about the inclusion of digital tools within both the administration and the classroom. All of the interviewed teachers worked with digital tools, but in different extent and with varied competence. The work with digital tools was well established in both administration and classroom. Teachers believed the digital tools could be used as means of efficiency, but that would require a more pragmatic approach, from developing the tools, to implementing them. Teachers mainly believed digitalization to increase the workload. The conclusion is that the downside of including digital tools overweighed the upside. The main issues teachers mentioned included indirect threats to teacher autonomy and student equality. These threats sprung out of the economic efficiency teachers believed digitalization to muster. Digitalization could be used as means to create efficiency in teaching and administration, however, not when schools are steered by a neoliberal market fundamentalism. Questions rose on how the teachers’ education prepare its students for working within this reality, and how the style of teaching could adapt to the increased opportunities digital tools provide. Furthermore, considering the current state of the world with an on-going pandemic, how will the attitudes towards digital tools and digitalization be in a near future?

Bakgrund: Användandet av PMS och olika styrmedel är föremål för ständig diskussion. Ett populärt verktyg inom styrning är det balanserade styrkortet, som kombinerar finansiella mål med ickefinansiella mål. Dessa mål fastställs och verkställs utifrån en organisations strategi. Hybrida organisationer är organisationer som har flera olika målsättningar, och har visats ha svårighet att identifiera sina mål inom det balanserade styrkortets perspektiv. I den svenska kontexten är en typ av hybrida organisationer kommunala bostadsbolag. Tidigare studier har efterfrågat vidare forskning om användandet av PMS i hybrida organisationer, varför en studie av omfattningen av kommunala bostadsbolags användning av det balanserade styrkortet kan bidra till forskningsområdet. Syfte: Skiljer sig omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna kopplade till det balanserade styrkortet mellan kommunala och privata bostadsbolag? Metod: Studien har applicerat en kvantitativ metod där vi, i linje med tidigare studier, tillämpar en kvantitativ innehållsanalys som består av 30 kommunala bostadsbolag och 30 privata bostadsbolag årsredovisningar. Studien bygger på en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån befintliga teorier. Erhållen empiri har använts för deskriptiv statistik, korrelationsmatrisen samt OLS-regressioner för att beskriva omfattningen av redovisning utifrån det balanserade styrkortets olika dimensioner. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns vissa samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna i det balanserade styrkortet. Kommunalt ägande visade signifikant negativt samband med omfattningen av det finansiella perspektivet och interna-processer-perspektivet i det balanserade styrkortet. Av kontrollvariabler för storlek visade endast materiella anläggningstillgångar positiva signifikanta samband med omfattningen av redovisningen. / Background: The use of PMS and various management control systems is the subject of constant debate. One popular tool is the balanced scorecard, which combines financial and non-financial goals described in several different dimensions. These goals are set and executed dependent on the strategy of the organisation. Hybrid organisations are organisations which have several different goals, and have shown difficulty in identifying what their goals are in the context of the balanced scorecards various perspectives. In the context of Sweden, one type of hybrid organisations are municipal housing corporations. Earlier studies have requested further research regarding hybrid organisations and their use of PMS. This study aims to contribute to this area of research by studying the extent of municipal housing corporations use of the balanced scorecard. Purpose: Does the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard differ between municipal housing corporations and private housing corporations? Methodology: The study applies a quantitative method in which we, in line with earlier studies, apply a quantitative content analysis which consist of 30 municipal housing corporations and 30 private housing corporations. The study is constructed with a deductive approach where a hypothesis has been formulated by existing theories. Obtained empiricism has been used for descriptive statistics, correlations matrix and OLS-regressions to describe the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Conclusion: The results of the study show that there exists some relation between municipal housing corporations and the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Municipal ownership showed a significant negative relation with the extent of the financial perspective and the internal processes perspective. For the control variables regarding size, only fixed assets showed a significant positive relation with the extent of the reporting.