A administração pública brasileira tem uma imagem muito negativa perante a sociedade, o que se deve, em grande medida, a um histórico de ineficiência e práticas patrimonialistas e clientelistas. Para enfrentar o desafio de mudar esse tipo de administração pública, a corrente de pensamento denominada Nova Administração Pública (NAP) ou administração gerencialista, como ficou conhecida no Brasil, propõe novos métodos e técnicas de gestão a ela adaptados, muitos deles oriundos das práticas de empresas privadas. Assim, como outras experiências anteriores de reformas no Estado brasileiro, a NAP também ficou mais restrita ao âmbito federal, sendo poucas as oportunidades de estudá-la em nível subnacional (estados ou municípios), ou mesmo via estudos intraorganizacionais. Nesse sentido, o objetivo desta pesquisa é analisar, por meio de um estudo de caso único, a experiência de implantação de alguns dos valores e práticas da Nova Administração Pública num órgão público brasileiro, de nível estadual, historicamente vinculado aos procedimentos típicos da burocracia tradicional. O órgão público pesquisado é o Departamento de Trânsito de São Paulo (Detran-SP), que atualmente está passando por processo de reestruturação, visando mudanças em seu modelo de gestão. Sendo assim, ele se apresenta como um profícuo laboratório para entender e analisar quais são as variáveis mais relevantes para tornar tecnicamente viável o modelo da NAP em nível subnacional. / Public administration in Brazil has a very negative image in society, largely due to a history of inefficiency combined with patrimonial and clientelistic practices. In order to change this type of administration, the school of thought known as New Public Management (NPM) or managerial public administration, as it is commonly known in Brazil proposes new methods and management techniques, many of which are adapted from private business practices. Similarly to other previous Brazilian state reforms, NPM has been restricted to the federal level, rendering it difficult to be observed or studied at subnational (states or municipalities), or even intraorganizational levels. Given this, the aim of this research is to study, through a single case study, the implementation of some of the values and practices of New Public Management in a state-level Brazilian public agency, historically linked to the typical procedures of traditional bureaucracy. The agency studied is the São Paulo Department of Transit (Detran-SP), which is currently undergoing a restructuring process and can be seen as a laboratory to understand and analyze what are the most relevant variables and challenges to make the NPM possible at the Brazilian subnational level.

Digitaliseringen har kommit att innebära en förändring för såväl hela arbetslivet som för individen. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur digitaliseringen har kommit att påverka medarbetares arbetsmiljö. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju myndighetsanställda, där följande frågeställningar låg till grund: på vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas arbete?, vilka upplevda möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas arbete? samt vilka konsekvenser har digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö? Resultatet visade att digitaliseringen har inneburit en förändring på myndigheten i form av att analoga funktioner och processer har kommit att bli digitala där nya digitala verktyg har förändrat arbetssätt, kommunikation och relationer. Förändringen har medfört möjligheter att utföra arbetet med ökad effektivt och med bättre kvalitet samt flexibilitet genom gränslöst arbete. Digitaliseringen har även medfört nya möjligheter för kommunikation, vilket delvis har förbättrat sociala relationer. Dock har digitaliseringen även inneburit att en del kontakt med kollegor har suddats ut då sociala relationer delvis har kommit att ersättas av digitala funktioner. Oförmåga att leva upp till kravet att arbetet i och med digitaliseringen ska hålla ett högre mått samt upplevelsen av att det gränslösa arbetet skapar ett krav på att ständigt vara tillgänglig är ytterligare baksidor som digitaliseringen medfört. De nya möjligheterna och hindren har inneburit konsekvenser på arbetsmiljön i form av nya krav i arbetet, förbättrat och försämrat handlingsutrymmet samt förändrade former för stöd. Digitaliseringen har kommit att styra såväl arbetssätt, resultat och uppföljning, gränsdragning mellan arbete och privatliv som sociala relationer i arbetet, vilket på gott och ont har kommit att förändra intervjupersonernas arbetsmiljö. Forskning har efterfrågats kring digitaliseringens effekter på anställdas arbetsmiljö varpå föreliggande studie har bidragit med kunskap av betydelse för forskningsområdet.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén. / <p>The purpose of this essay is to investigate how employees in elderly care perceive the elderly care as a workplace and to clarify which factors they feel are making and could make the elderly care an attractive workplace. A qualitative method was used through semi-structured interviews with nurses and nursing assistants in nursing homes in the municipality of Kungälv. Four of the respondents were employed when the study was conducted, and two of them had recently quit their works.</p><p>The results indicates a multifaceted picture of the elderly as a workplace. Resource allocation in the workplace affects how it is provided. The results also indicates that the meaning of the employee's own will have an impact on working in the elderly care. The main factor that makes the elderly care an attractive work place is the social contact with the elderly. The social contact is also to be considered as an important factor in making employees stay and to attract future employees. An increase of the wage would, according to our results make working in the elderly care more attractive. It has also been shown that organizational culture has an impact on attractiveness. Finally, we are discussing the results in relation to research on new public management and employer branding. We have also used a model that is developed by Hedlund, Åteg and Pontén.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Denna studie undersöker ett av Uppsala kommuns etappmål inom klimat- och miljöarbete och hur den kommunala målstyrningen påverkar gymnasieskola och anställdas interna arbete. För att analysera det organisatoriska arbetet och implementeringar av målet används teorier kring neoliberalism och new public management (NPM). Till studien har textanalys och semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att målträngsel är ett faktum för skolans verksamheter vilket även påverkar implementeringen och hanteringen av ekomålet. Hur det påverkar de anställda beror mycket på individens kunskap och ansvarsområde. Skolans storlek har stor betydelse på tillämpningen av målet och arbetsbelastningen på ansvarig personal. Vidare visar studien på att den kommunala styrningen både medför en hårdare intern styrning inom verksamheterna samtidigt som utrymmet för ledarskap kan tyckas öka.

Cíl diplomové práce spočíval v nástinu podmínek a prostředí pro implementaci systémů managementu jakosti ve veřejné správě ČR. Při objasňování tohoto cíle bylo využito východisek z dostupných literárních pramenů, praktických zkušeností s implementací Úřadu městské části Prahy 7 a také vlastního výzkumu. Systémy managementu kvality tvoří ucelené přístupy k rozvoji organizace formou obecných doporučení, jak skutečného růstu kvality poskytovaných statků či služeb dosáhnout. Aplikaci standardizovaných metod je třeba přizpůsobit individuální organizaci vzhledem k předmětu její činnosti a vytýčeným cílům. Veškeré přístupy jsou vždy pouze nástrojem a pomůckou, jenž při správném využití dokáží napomoci ke zkvalitnění a zefektivnění řízení. V současné době je implementace přístupů ke kvalitnímu řízení veřejné správy v ČR dobrovolná a každá veřejná instituce/úřad si jej může zvolit, dle vlastního uvážení. Při dostatečné publicitě a prezentaci, by v budoucnu mohly systémy managementu kvality v očích veřejnosti působit jako určitá záruka poskytovaných statků a služeb.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle finns det en stor förvirring över vad termen controller innebär. Termen har olika betydelse och innebörd beroende på företag. Olika situationer innebär att controllerns roll och uppgifter måste anpassas till organisationens behov. Den offentliga sektorn har länge präglats av byråkrati och controllern har haft en mer styrande än stödjande roll. Sedan 1980-talet har den offentliga sektorn allt mer efterliknat den privata sektorns sätt att styra och mäta. Nya metoder och arbetssätt gör att controllerrollen ständigt utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara controllerns roll samt arbetsuppgifter inom privat och offentlig sektor. Vårt bidrag är att öka förståelsen för vad rollen som controller samt dess arbetsuppgifter i privat och offentlig sektor innebär. Vidare ämnar vi att identifiera om det finns några skillnader i controllerns roll samt arbetsuppgifter mellan privat och offentlig sektor och i så fall varför. Metod: Denna studie är av kvalitativ art och har utgått från ett deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har genererats med hjälp av personliga intervjuer med controllers i privat och offentlig sektor i Växjö. Insamling av ytterligare data har skett genom vetenskapliga artiklar, litteratur och trovärdiga webbsidor. Slutsats: Studien visar att det finns små skillnader i controllerns arbetsuppgifter och roll mellan privat och offentlig sektor men att dessa inte är stora. En orsak till att skillnaderna inte är stora kan bero på att offentliga verksamheter i högre grad implementerar ett mer affärsmässigt tänkande. Det som påverkar en controller är de mål som organisationen har samt vilken titel controllern besitter och vilken nivå denne arbetar på.

This thesis explores the professional discretion in relation to national inspections by focussing on the Swedish national school inspection (SNSI) and how the inspections made can affect the professional discretion. During the last decades the Swedish welfare sector has gone through a remarkable shift towards using new public management (NPM) reforms, implementing market solutions with the aim to increase cost efficiency and quality. These reforms have caused a huge impact on the education system in Sweden, such as the privatisation of schools and shifting responsibility from the state to the local municipalities. The development of the NPM has also increased the auditing in order to assure that welfare service produces high quality services, where national inspection has been an increasingly popular method of auditing. Extensive research studying the relationship between auditing and de-professionalization is available and many argue that auditing decrease the professional discretion. Despite the research, there is an empirical gap to how national inspection affects professional discretion. This is surprising as national inspections at least theoretically should be able to both undermine and support professional discretion. The controlling inspection type can from this view be argued to undermine professional influence by using top-down steering not considering professional knowledge and experience. The supporting inspection type uses more bottom-up strategies in dialogue with the professions and can theoretically thus be seen as more supporting of professionalism. The aim of this thesis is to initiate the bridging of this gap by analysing the SNSI different inspection types in relation to professional discretion. The results of the study suggest that the SNSI uses two controlling type of inspections as well as one new supporting type of inspection. The supporting inspection type is found to undermine professional discretion, while the two different controlling inspections both support and undermine the professional discretion depending on how the inspection is conducted. This gives evidence to how a supporting inspection type actually can undermine professional discretion more than the controlling inspection types.

Gauging the quality of the relationship between federal managers and employees and its impact on organizational performance excellence is a continuing problem for the federal Office of Personnel Management (OPM). President Barack Obama's President's Management Agenda mandated several actions- to respond to the problem. Part of the mandate was to use data from the Federal Employee Viewpoint Survey (FEVS) to gauge the relationship between management and employees and overall performance. The FEVS is a tool that measures employees' perceptions of whether, and to what extent, conditions that characterize successful organizations are present in their agencies. The research question for the study was whether differences exist between the employees of higher and lower performing federal agencies as measured by the Engagement Index of the FEVS. The samples were controlled for sex, age, and education. Secondary- data obtained from the OPM 2014 FEVS were obtained for the research.- This quantitative study involved a nonexperimental, correlational, and descriptive research design. Multiple regression analysis determined differences among the dependent variables as portrayed within the high- and low-performing agencies. Descriptive statistics were used to summarize the demographic variables. Analysis results of the 2014 FEVS report determined that no difference existed between employees- (n- = 258) from higher and lower performing agencies as measured by the FEVS. The study contributes to positive social change by enabling agencies to determine where managerial changes are necessary for agency performance. Longitudinal studies using the FEVS can contribute to future improvements in federal agencies performance improvements.

Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.

<p>In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals.</p> / <p>I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.</p>