Mobile technology has allowed the traditional boundaries that exist between formal learning and informal learning to blend. The purpose of this research is to understand and describe the use of established and new “support networks” and the process of knowledge acquisition and knowledge creation in a formal learning environment. Factors affecting the design, testing and ultimate feasibility of using mobile devices such as cell phones to enhance teaching and learning in well-resourced developed, and under-resourced developing schools are identified. Findings in this study point to the general acceptance of using mobile technology as a readily available vehicle, to provide access to contents and allow learners to contribute to the collective body of knowledge from their own perspective. Copyright 2007, University of Pretoria. All rights reserved. The copyright in this work vests in the University of Pretoria. No part of this work may be reproduced or transmitted in any form or by any means, without the prior written permission of the University of Pretoria. Please cite as follows: Batchelor, J 2007, Mobile information communication and technology use in secondary schools : a feasibility study, MEd dissertation, University of Pretoria, Pretoria, viewed yymmdd < http://upetd.up.ac.za/thesis/available/etd-09102007-161045 / > / Dissertation (MEd (Computer Integrated Education))--University of Pretoria, 2007. / Curriculum Studies / unrestricted

Every part of human life is experiencing constant development. Turning point of modern company competition is the ability to react to changes and needs of environment. This precondition is mainly for filled through projects. This thesis focused on project management analysis of employee component and impact of his satisfaction on project efficiency. These findings are the ground of the discovery of substantial factors (such as mood in organization, awareness, evaluation etc.), which affects projects run. Each factor has assigned group of measures in order to enhance project management capability of common company. Within analysis, basic dispositions for project environment, in which are projects realised, were identified and this led to derivation of project environment maturity model. Model should force company to think about quality of current environment and be a guideline to further improvement.

Bakgrund och problem: En tilltagande globaliseringen, teknisk utveckling och ökad konkurrens har gjort att företag behöver anpassa sig till den föränderliga miljön för att förbli lönsamma och konkurrenskraftiga. Projekt är ett effektivt sätt att anpassa sig till en föränderlig och osäker omvärld. Därför har det skett en ökning av antalet projekt som bedrivs, samtidigt som en allt högre andel projekt misslyckas på grund av faktorerna i projektets miljö som orsakar komplexitet i projektet. Komplexiteten behöver således hanteras för att kunna driva projektet framåt.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur faktorerna i projektets föränderliga miljö orsakar komplexitet samt att skapa bättre förståelse för hur faktorerna hanteras i projektstyrningen. Vidare är det praktiska syftet att skapa vägledning och insikt i hur företag kan hantera komplexiteten som orsakas av dessa faktorer.  Metod: Forskningsstrategin är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Forskningsdesignen bygger en insamling av empiriska data genom semi-strukturerade intervjuer på sex olika verksamheter, där fallen består av både traditionella branscher där det traditionella projektstyrningsidéerna kan tänkas dominera och modernare företag som tar avstamp i mer agila projektstyrningsmetoder.  Slutsats: Studiens resultat visade att komplexitetsfaktorerna i slutändan påverkar en eller flera variabler i projekttriangeln, som är tid, kostnad och kvalitet/resultat. Komplexitetsfaktorerna som identifierades är begränsad tid, begränsade resurser, intressenternas inflytande, kompetensbrist, motstånd för förändring, lagar och regleringar samt teknisk utveckling. Studiens resultat visade också på att komplexitetsfaktorerna hanteras genom effektivare kommunikation, långsiktighet, effektiv planering, samt viljan att förändras. / Background and problem: Increasing globalization, technological development and increased competition have made it necessary for companies to adapt to the changing environment in order to remain profitable and competitive. Projects are an effective way to adapt to a changing and uncertain world. Therefore, there has been an increase in the number of projects carried out, at the same time as an increasing proportion of projects fail due to the factors in the project environment that cause complexity in the project. The complexity thus needs to be managed in order to be able to drive the project forward.  Purpose: The purpose of the study is to identify how the factors in the project's changing environment cause complexity and to create a better understanding of how the factors are handled in project management. Furthermore, the practical purpose is to create guidance and insight into how companies can handle the complexity caused by these factors.  Method: The research strategy is based on a qualitative approach with an abductive approach. The research design builds a collection of empirical data through semi-structured interviews of six different companies, where the cases consist of both traditional industries where the traditional project management ideas may dominate and modern companies that are based on more agile project management methods.  Conclusion: The results of the study showed that the complexity factors ultimately affect one or more variables in the project triangle, which are time, cost and quality/results. The complexity factors identified are limited time, limited resources, stakeholder influence, lack of competence, resistance to change, laws and regulations and technical development. The results of the study also showed that the complexity factors are managed through more efficient communication, strategic and effective planning and the willingness to change.

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor. Projektledarnas psykosociala arbetsmiljö har undersökts utifrån upplevelsen av de krav som följer projektledarna när de hanterar parallella projekt, kontrollen de har över sitt arbete samt hur de upplever socialt stöd. För att konkretisera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever projektledare sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar med flera parallella projekt i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor till följd av de krav som ställs? och Vilken betydelse har upplevd kontroll över arbetet och socialt stöd för projektledares välbefinnande när de hanterar flera parallella projekt, i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor? För att besvara forskningsfrågorna och därmed adressera studiens syfte användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Teorin som ligger till grund för studien är Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell, en välanvänd teori som legat till grund för många undersökningar gällande just psykosocial arbetsmiljö. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med projektledare alla verksamma inom offentlig sektor och i en roll där de hanterar flera parallella projekt. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och tre förutbestämda teman som skapades med utgångspunkt i krav-kontroll- och stödmodellen.  Studiens resultat visar att det finns många krav kopplat till att driva parallella projekt i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor. Trots en stor mängd krav med av karaktär visar resultatet att samtliga projektledare har en positiv upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö. Projektledarna upplever också att kontrollen och det sociala stödet har en stor betydelse för deras välbefinnande. Det är till stor del baserat på deras upplevda autonomi och det stöd de känner i och med förtroendeingivande och tillitsfulla relationer med sina närmsta chefer. / The purpose of the study was to investigate project managers' experiences of their psychosocial work environment when working in multi-project environments within the public sector. The psychosocial work environment of project managers has been examined based on their experience of the demands they face when managing parallel projects, the control they have over their work, and their perception of social support. To concretize the purpose, two research questions were formulated: How do project managers experience their psychosocial work environment when working with multiple parallel projects in multi-project environments within the public sector as a result of the demands placed on them? and What significance does perceived control over work and social support have for project managers' well-being when managing multiple parallel projects in a multi-project environment within the public sector?  To answer the research questions and thus address the purpose of the study, a qualitative method with a deductive approach was used. The theory underlying the study is Karasek and Theorell's (1990) demand-control-support model, a well-established theory that has been the basis for many investigations into psychosocial work environments. Nine semi-structured interviews were conducted with project managers all working in the public sector and in a role where they manage multiple parallel projects. The interviews were then analyzed using thematic analysis and three predetermined themes were created based on the demand-control-support model. The results of the study show that there are many demands associated with managing parallel projects in a multi-project environment within the public sector. Despite a large number of demands with varying characteristics, the results indicate that all project managers have a positive experience of their psychosocial work environment. The project managers also consider that control and social support are of significant importance for their well-being. This is largely based on their perceived autonomy and the support they feel through trusting and supportive relationships with their immediate supervisors.

The study explores the project manager’s perception of the competitive dynamic amongst the projects that utilize the same organizational resources in the multi-project context.   The method used is a qualitative research design with an inductive approach where the data corpus was analyzed through thematic analysis. Ten project managers with experience in multi-project environments participated in the study. The analysis resulted in three themes. Theme 1: Competing is outdated and unsavory with the sub-themes No competition, we work together, and Friendly competition for a common goal. This theme reflects the respondents’ perception of the competitive dynamic between the projects. Theme 2: Organization set precedent with the sub-theme Governance of projects shows the respondents’ perception of their work situation with the complex nature of projects. Theme 3: Obstacles are unsolved solutions with the sub-theme Do the best you can with what you got and be a good sport about it; demonstrates the respondents’ attitudes, behavior, and view of their part in the dynamic between the other projects, the project managers, and the rest of the organization. Unexpectedly, the respondents did not appear to agree that there are competing dynamics amongst the projects that utilize the same organizational resources in multi-project organizations. Instead, many respondents were averse to competing and saw it as outdated and problematic for the organization’s success and the work environment. The results show that the respondents prefer cooperation instead of competing and choose to prioritize interpersonal relationships with their fellow project managers instead.

Användandet av agila metodiker har ökat under de senaste decennierna. Detta har lett till en uppskalning av agila metodiker då även stora organisationer vill uppnå fördelarna som kommer med det agila arbetssättet. Att skala upp agila metodiker, och använda dessa i storskaligt agila miljöer (författarnas koncept skagila miljöer, som återfinns i sektionen ’Begreppet ’skagil’'), kommer dock med flera nya organisatoriska utmaningar. En utmaning, som omnämns i både litteratur och i arbetets empiriska undersökning på företaget Avanza, är inter-teamsamordning i skagila miljöer. Avanza har identifierat problemen med beroenden mellan team i skagila mjukvaruutvecklingsprojekt. För att möta problemet med beroenden initierades det här arbetet med syftet att, utifrån Avanzas nuvarande projekt design, undersöka hur teamöverskridande arbete kan samordnas för att möta beroenden i projektprocessen. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie på Avanza innehållande intervjuer med tolv respondenter och observation av interna dokument. Den empiriska undersökningen bekräftade ursprungsproblematiken gällande inter-teamsamordning och bidrog även med information om företagets nuvarande projektdesign. Resultatet visade att projektorganisationen verkar som en hybrid organisation med starka, agila inslag. Dock visade sig Avanza uppleva sin projektdesignen som helt agil. Vidare ansågs projektets beroenden bidra till agilt slöseri, vilket påverkar både produktivitet och effektivitet negativt i mjukvaruutvecklingsprocessen. Fyra huvudområden av agilt slöseri identifierades vilka var väntan, rörelse, defekter och tilläggsprocesser. Genom att klustra ihop liknande slöseri framtogs tre problemområden kopplade till Avanzas projektprocess, nämligen ’viss frånvaro av proaktivt angreppssätt och planering’, ’viss frånvaro av forum för hantering av inter-teamberoenden’ och ’skillnader i implementering av agila metodiker och projektprioritering bland teamen’. För att möta problemen fastställdes sex åtgärder, nämligen implementering av en mer proaktiv projektledarroll, anammning av hybridkulturen, skapande av rollspecifika team, implementering av arrangerade forum för teamsynkronisering, kodifiering och utveckling av befintliga mekanismer och samordning samt skapande av ett gemensamt förhållningssätt till agila principer i projekt. Arbetets slutsatser är till viss del generaliserbara och skulle kunna adopteras av andra företag eller projektorganisationer som har liknande problem och projektdesign som Avanza. Dock krävs en viss ansträngning för att först identifiera vilken projektdesign intressentföretag har samt att identifiera projektrelaterat slöseri. Avanza är även verksamma inom tech-branschen där projektorganisationen verkar kring mjukvaruutveckling. Därför kan det antas att slutsatserna mer sannolikt, passar andra organisationer som jobbar med mjukvaruutveckling. / The usage of agile methodologies has rapidly increased over the last decades. This has led to an upscaling of agile methods since larger organizations want to gain the benefits of the agile way of working. However, this has not come without issues, and using agile at scale (authors’ concept scagile, in upcoming section ’Begreppet ’skagil”) has introduced new organizational challenges. One challenge that is mentioned both in literature and in the empirical findings at the case company, Avanza, is inter-team coordination in scagile environments. Today Avanza is struggling with dependencies between teams in scaled agile software projects. To address this issue this study was initiated with the purpose to, based on Avanza’s current project design, investigate how cross-team collaboration could be coordinated to face and overcome dependencies in the project process. To accomplish this a case study, containing interviews with twelve respondents and observation of internal documents, was made. The empirical findings confirmed the original issues related to inter-team coordination and also provided valuable information about the company’s project design. Regarding the project design the findings showed that the project organization is a hybrid organization with strong agile influences. However, the alleged perception of the project design was a fully agile organization. Further, the dependencies in the projects seem to cause agile waste, which has a negative influence on productivity and efficiancy in software projects. Four main areas of agile waste were detected, namely waiting, motion, defects and extra processes. By clustering similar waste, three main problem areas were detected, viz ’a certain absence of a proactive approach and planning’, ‘a certain absence of forums for handling inter-team dependencies’, and ‘differences between teams regarding the implementation and usage of agile principles, and project prioritization’. To face these issues, six measures were determined, namely implementation of a more proactive project management approach, embracing the hybrid culture, creating role specific teams, arranging forums for team synchronization, codifying and developing the current coordination mechanisms and deciding on a shared approach for project methodologies. The findings of this study is to some extent generalizable and could be adopted by other companies, or project organizations, that are struggling with the same problem areas and have the same project design as Avanza. However, some effort is required to first determine current project design and to identify project related waste. Further, the client company is operative in the fin-tech industry where the project organization orbits around software development. Therefore it can be assumed that the findings are more likely to fit another software organization.