Nous avons cherché comment, dans une situation de lecture conjointe, la mère et l’enfant appréhendent l’album de jeunesse et comment, de ce fait, s’instaurent chez l’enfant de 18 mois-36 mois les premières postures de lecteur. Se demander comment la mère et l’enfant découvrent l’album de jeunesse, dans ce triangle Mère/Album/Enfant conduit alors à analyser leurs modes d’appréhension : interactifs, cognitifs, d’objet, narratifs, émotionnels, de subjectivation. Nous étudions également les liens de ces modes d’appréhension avec les postures de lecture de l’enfant et ses conséquences dans l’éveil de son être au livre. Au plan empirique, auprès d’un échantillon constitué de 21 dyades mère-enfant, nous avons procédé en trois temps. Tout d’abord, nous avons réalisé un premier entretien qui nous a permis de recueillir le discours des mères quant aux pratiques familiales de chaque enfant. Dans un second temps, nous avons filmé les dyades, lisant toutes le même album à leur enfant dans une bibliothèque de quartier. Enfin, trois mois après chaque observation filmée, nous avons mené un second entretien qui constituait alors une analyse méta vidéo. A partir des résultats obtenus, nous avons ainsi pu définir la lecture conjointe comme une aire intermédiaire, pouvant s’apparenter à l’Aire Intermédiaire de Winnicott (1971) et à la Zone Proximale de Développement de Vygotski (1933). Nous avons ainsi conceptualisé l’Aire Intermédiaire de Lecture Conjointe (AILC). Nous avons également approfondi, dans une perspective du développement du jeune enfant lecteur, le concept de Lecteur potentiel de Frier (2006). / Our study focuses on the mother /child shared reading experience and how the first reading postures are thereby awakened in the 18 to 26 month old infant. How exactly do the mother and child discover the children’s book? The mother/book/child triangle leads us to an analysis of their mode of apprehension: interactive, cognitive, of the book object, of the narrative, emotional, subjectivity. The link between these different modes of apprehension is also studied along with the child’s reading postures and their consequences on the infant’s discovery of the book. On the empirical level, a sample, consisting of 21 mother/child dyads was studied in three stages. First of all an interview was carried out which allowed us to collect information concerning family practices from the mother of each child. Second, the mother/child dyads were filmed, the mothers all reading the same story to their child in a local library. And lastly, three months after each filmed observation, a second interview consisted in a meta video analysis. The results obtained from this study enabled us to define the joint reading as an intermediary zone, close to Winnicott’s Intermediary Zone (1971) and Vygotski’s Next Proximal Zone of Development (1933). We thus conceptualized the Intermediate Zone of Shared Reading (IZSR). We also went further into Frier’s concept of Potential Reader, keeping in mind the perspective of the development of the infant reader.

Syftet med essän är att undersöka hur populärkulturens närvaro och inflytande i förskolan kan förstås utifrån olika perspektiv. Essän tar avstamp i berättelser om hur barn tar inspiration ur populärkulturella erfarenheter då de agerar, vilket leder till konsekvenser, vilka ibland kan upplevas som problematiska. Den undersöker möjligheter och risker med inkludering av populärkultur i förskolan i förhållande till barns literacyutveckling, identitetskonstruktion och inflytande. Den undersöker även vad som kan tänkas ligga bakom exkludering av populärkultur i förskolan.Skrivande har använts som en metod för att reflektera och få syn på nya perspektiv i relation till teorier och tidigare forskning. Reflektionen resulterade i flera upptäckter. Bland annat att klassrelaterade normer kan styra pedagogers val av kulturella aktiviteter i förskolans praktik. Vidare att risken som populärkulturen kan ge upphov till vad gäller identitetskonstruktion i samband med literacyutveckling kan inverteras till möjligheter genom critical literacy. Därigenom kan barn lära sig att se hur texter positionerar oss i samhället och hur de kan positionera sig annorlunda. Slutligen kan inkludering av populärkultur i förskolans praktik, som en konsekvens av barns inflytande stimulera barns literacyutveckling. Eftersom populärkulturen är en del av barns erfarenheter samt att den fungerar som katalysator för lärprocessen, genom att ge upphov till en känsla av flow. / This essay aims to examine how presence and influence of popular culture in junior kindergarten can be understood in different ways. The essay is rooted in narratives about children getting inspired from popular culture in their acting that leads to consequences, which sometimes can be experienced as problematic. It explores possibilities and risks that come with including popular culture in junior kindergarten, in relation to literacy development, construction of identity and influence of children. It also explores how to understand what maybe lies behind the exclusion of popular culture in junior kindergarten.Writing has been used as a method to reflect and to spot new perspectives in relation to theories and previous research. The result of the reflection was multiple discoveries. For instance, class related norms can dominate teachers choices of cultural activities put into practice in junior kindergarten. Further on the risks of popular culture, regarding construction of identity in connection with literacy development could be transformed in opportunities through critical literacy. Thereby children can learn to see how we´re positioned in society by texts and how they can position themselves differently. Eventually, inclusion of popular culture into the practice of junior kindergarten, as a result of child influence can stimulate literacy development. Because the popular culture is a part of earlier experiences of the child and it works like a catalyst in the process of learning, while it creates the feeling of flow.

De talspråkliga färdigheterna har en avgörande betydelse för barns kunskapsutveckling och ligger till grund för både läs- och skrivförmågor. Det är således av vikt att skolan erbjuder elever möjlighet att utveckla dessa. Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare i årskurs 1–3 resonerar om och genomför undervisning som stöttar utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. Forskningsfrågorna berörde vilka aktiviteter och interaktioner lärarna ansåg talspråksutvecklande samt vilka som förekom i den praktiska undervisningen. Materialet samlades in via intervjuer med de tre lärarna samt observationer av deras undervisning med hjälp av det evidensbaserade verktyget Communication Supporting Classrooms Observation Tool (CSCOT). Resultatet visade att lärarna överlag ansåg aktiviteter som arbete i mindre grupper samt strukturerade samtal med klasskamrater och läraren som stöttande för utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. De interaktionstyper som lärarna beskrev var exempelvis vuxna imiterar och repeterar det som elever säger, vuxna ställer öppna frågor, vuxna agerar förebilder för ett språk som eleverna ännu inte producerar samt elever korrigerar varandra språkligt. Av observationsverktygets fem aktivitetskomponenter iakttogs fyra vid observationstillfället och av verktygets 20 interaktionskomponenter observerades 13 stycken. Stora delar av lärarnas resonemang om samt genomförande av undervisning som stöttar utvecklingen av talspråkliga färdigheter tyder på en medvetenhet om betydelsen av stöttning i elevers närmaste proximala utvecklingszon.