Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen. Kostnaden för att lagra en produkt i ett år kan i vissa fall uppgå till en fjärdedel av produktens totala värde. En annan stor kostnad är internlogistiken med alla materialförflyttningar mellan olika produktionslokaler och maskiner. För att bli konkurrenskraftiga på den globala marknaden i dagsläget bör företag arbeta med att minimera icke värdeskapande tid. Att aktivt arbeta med ständiga förbättringar och införa olika typer av standarder har visat sig vara effektivt i just det avseendet. Lean är ett uttrycke som härstammar från den japanska biltillverkaren Toyota och dess produktionssystem TPS. Grundtanken inom lean är att undvika allt slöseri och för att göra det finns ett antal olika verktyg. Genom att implementera vissa av dessa verktyg i produktion och i lagerlokaler har stora förbättringar upplevets, främst genom minskat transportarbete men också genom annat minskat icke värdeskapande tid.Företaget Aven Sandby AB tillverkar olika typer av emballage i trä, allt från lastpallar till avancerade lådkonstruktionerna. Företaget har under senare år implementerat att antal olika lean verktyg som har förbättrat arbetsmiljön och vissa delar inom produktionen. Ett problem som de dock inte arbetat aktivt med under åren är att effektivisera internlogistiken. Vissa lager har nu nått den höga nivån att det tar betydande tid att söka igenom lagret för att finna rätt råvara. Andra problem är att mycket truckkörning sker i onödan vilket är en följd av att det saknas en tydlig struktur på lagerhållningen.Syftet med den här studien är att utveckla en modell för hur tillverkande företag kan minimera den icke värdeskapande tiden för artiklar. Intervjuer och observationer på företget tillsammans med en omfattande litteraturstudie utgör grunden till modellen. Efter besöket på företaget har modellen justerats en aning med flera underkategorier.Under studien framkom bland annat att företaget blivit mycket bättre inom många delar och den struktur som skapats kan kopplas till affärssystemet Monitor. Monitor implementerades på företget för ett antal år sedan och har i underlättat att kontrollera lagernivåer samt att övervaka produktionen. Just implementationen av ett affärssystem är en viktig del för att underlätta arbetet med att minska icke värdeskapande tid. Andra faktorer som anses viktiga vid arbete med att minska icke värdeskapande tid är att följa ett förutbestämt arbetsmönster likt en standard. Dels genom standardiserade mått på artiklar och råvaror, där den som utvecklar en ritning bör veta vilka som är de tidigare mest använda dimensionerna. Även arbeta med metodstandarder vilket är en enkel beskrivning på hur ett visst arbete ska utföras. Företaget har även arbetat med lean och några av verktygen inom filosofin, bland annat att tillverka några typer av lådor på linje. Linjetillverkningen och verktygen har höjt produktionstakten på företaget och bör därför anses bidra till att minska den icke värdeskapande tiden. Genom att följa någon av ovanstående förslag bör företag ha en god möjlighet att med hjälp av teori samt praktik minska sin icke värdeskapande tid.Förslag till fortsatta studier är att undersöka hur arbetet med metodstandarder fungerar och hur ledningen kan engagera de anställda att ständigt förbättra dem.

Äldrevården i Sverige har under de senaste decennierna genomgått en rad organisatoriska förändringar, bland annat genom införandet av New Public Management (NPM). NPM innebär mer fokus på ekonomisk effektivitet och ställer därför nya krav på mätbarhet och operationalisering. I ett försök att möta dessa krav och öka effektiviteten inom hemtjänsten har systemet TES implementerats. TES är ett planeringsverktyg som registrerar alla besök hos kunder samt planerar dagliga insatser utifrån tid och resurser. Syftet med denna studie är att undersöka och få en förståelse för hemtjänstpersonalens beskrivningar av det tidsstyrande planeringsverktyget TES. Uttryckt mer teoretiskt är vårt syfte att undersöka om TES kan förstås som en form av disciplinering och övervakning av hemtjänstpersonalen. Det empiriska material som ligger till grund för studien skapades genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta respondenter från fyra olika hemtjänstenheter i Uppsala kommun. Foucaults teorier om makt och maktskapande mekanismer används vid analysen av materialet för att närmare undersöka TES roll i hemtjänsten utifrån ett maktperspektiv. Respondenterna beskriver TES på ett sätt som gör att verktyget genom Foucaults teorier går att tolka som en maktutövande instrument med syfte att disciplinera personalen och effektivisera verksamheten. Respondenterna upplever att arbetet med TES och den hårda tidspress som verktyget medför skapar stress och har en negativ inverkan på de sociala relationerna på arbetsplatsen och även på kvaliteten på kundomsorgen.  Vidare går det i deras beskrivningar att utläsa att TES kan påverka maktstrukturerna och förstärka hierarkin inom hemtjänsten. Verktyget beskrivs även bidra till att personalen känner sig övervakad och kontrollerad. Flera av de intervjuade medger också att TES medför ett antal positiva effekter, bland annat att det ger mer struktur åt arbetet. Det framkommer dock i resultatet att de negativa aspekterna väger över och att systemet överlag verkar bidra till en försämrad arbetsmiljö.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Denna rapport är en jämförelse mellan två olika byggtekniker för husbyggande. I jämförelsen behandlas aspekterna tid, kostnad och miljö. De metoder som jämförts är Koljerntekniken och det traditionella platsbyggandet. Koljerntekniken är en rationell byggmetod utvecklad av Åke Mård där de byggtekniska konstruktionsdelarna är prefabricerade och till större delen utgörs av materialetcellglas. Cellglas är ett material som mestadels består av återvunnet glas där luft tillförs vid tillverkningen, materialet har både isolerande och bärande egenskaper. Med det traditionella platsbyggandet menas ett hus byggt med trästomme där tillverkning och montering sker på plats. Syftet är att utreda om ett hus som är byggt med en stomme av cellglas enligt Koljerntekniken kanmäta sig med ett traditionellt platsbyggt hus med en stomme av trä ur perspektiven tid, kostnad ochmiljö. Det ska även framgå hur skillnaden mellan dessa olika byggtekniker påverkas då konstruktionernas isoleringstjocklek ändras från normalvärden till värden som motsvarar passivhusstandard. Vid jämförelser för tid och kostnader har enhetstider samt material- och arbetskostnader legat tillgrund för beräkningarna. För miljöjämförelsen har SundaHus Miljödatabas använts för att granska de ingående materialen. Resultatet av tid-och kostnadsberäkningarna visar att ett hus byggt enligt Koljerntekniken får en betydligt högre kostnad jämfört med ett traditionellt platsbyggt hus. Dock erhåller det hus som byggts enligt Koljerntekniken en mycket lägre monteringstid. Resultatet visar att både tids- och kostnadsskillnaden ökar då en tjockare konstruktion väljs. Resultatet för miljöjämförelsen visar att cellglas är ett material att föredra. Då cellglas är ett återanvändbart material, kan ett hus byggt enligt Koljerntekniken till stora delar återanvändas. Detta skiljer sig åt för det traditionellt platsbyggda huset där de flesta ingående materialen ej går att återanvända efter rivning. Slutsatsen för rapporten är att ett hus byggt i cellglas enligt Koljerntekniken ger fördelar ur tidsperspektiv och även ur miljösynpunkt sett till dess återanvändbarhet. Det traditionella platsbyggda sättet att bygga hus ger fördelar ur kostnadssynpunkt. Beroende på vilka aspekter som prioriteras kan det ena huset väljas före det andra.

Texten är historier om hur arbeten kommit till samt en text om hur jag upplever tid. Introt handlar om att "slappna av", något jag gång på gång brottas med att känna. Två ord som jag tillsammans tycker speglar en bild av dagens samhälle. Där man ska vara så mycket och samtidigt verka avslappnad. Pyttsan. / Utställningen är en samling objekt som jag gjort under det senaste året. Jag har varit intresserad av tyg, dels som material men också hur det använts som både nedvärderande och upphöjande i förhållande till makt.

<p>Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall.</p><p>I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en <em>god tidsuppfattning, </em>särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.</p>

<p>Svenska elevers resultat i matematik blir allt sämre enligt internationella studier och myndigheter söker lösningar i hur matematikundervisningen skall förändras. Utgångspunkten är att eleverna gör det som lärarna och skolan förväntar sig av dem. Tänk om de inte utnyttjar sin tid på ett effektivt sätt? Vad kan vi då förvänta oss av deras kunskapsutveckling? Syftet med studien är dels att undersöka hur stor del av en matematiklektion som gymnasieelever ägnar åt matematik och hur mycket tid de ägnar åt matematik utanför matematikklassrummets väggar, dels att undersöka hur detta skiljer sig mellan elever på olika gymnasieprogram, samt undersöka på vilket sätt matematiklektionerna skiljer sig åt mellan programmen med avseende på tidsutnyttjande och organisation. Metoder som har använts är videoinspelningar av enskilda elever, enkätfrågor och intervjuer. Fyra elever har filmats, fyra hela klasser har genomfört enkäten och åtta elever har intervjuats.</p><p>Undersökningarna visar att utnyttjandet av lektionstiden är i genomsnitt cirka 60 %. Det visar sig att skillnaderna är stora både på klass- och individnivå i avseende hur effektivt eleverna använder sin lektionstid. Hur mycket tid eleverna använder till reflektion, läxor, provförberedelser och hur mycket matematik de använder i andra skolämnen samt utanför skolan ger också stora variationer. Däremot skiljer sig organisationen och tidsutnyttjandet ganska lite mellan programmen.</p>

Bakgrund Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Kunskapsmassan växer snabbare än det ekonomiska utrymmet för hälso- och sjukvård, det är ett gap mellan det vi vet att man borde göra och det vi faktiskt gör och olika vårdgivare har olika behandlingsresultat för liknande diagnoser. Ett av flera sätt för sjukvården att klara av att utvecklas och förbättras trots begränsade ekonomiska resurser är att chefer och ledare kan leda systematiskt förbättringsarbete. Syfte Denna studie utforskar vad ledare och chefer i hälso- och sjukvården upplever är framgångsfaktorer respektive svårigheter i att leda systematiskt förbättringsarbete. Metod Fokusgruppsintervjuer användes för samla in information, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studien visar att den viktigaste framgångsfaktorn beskrivs vara tillräckligt med tid för förbättringsarbete, följt av lättillgänglig och valid utdata, kompetens/kunskap i lättillgängliga kunskapsunderlag, förbättringskunskap och mandat att leda förbättringsarbete. / Title To lead systematic improvement – success factors and difficulties according to managers and leaders. Background Healthcare in Sweden is facing great challenges. The body of knowledge grows faster than the economic resources for healthcare, there is a gap between what we know should be done and what we actually do, and there are differences between different care givers in results for the same medical problems. One of many ways for healthcare to manage to develop and improve, despite limited economic resources, is that managers and leaders know how and are able to lead systematic quality improvement. Aim This study explores what managers and leaders in healthcare describes as success factors and difficulties in leading systematic quality improvement. Method Focus group interviews were used to gather information, which was analyzed with qualitative content analysis. Results The results show that the most important success factor described is enough time for quality improvement, followed by easily accessed and valid outcome data, competence in quality improvement, accessible decision support and a mandate to lead quality improvement.   Keywords: healthcare, managers, micro systems, quality improvement, time.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i</p><p>gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~</p><p>18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan</p><p>en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden.</p><p>Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som</p><p>eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte</p><p>undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever</p><p>klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon</p><p>effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet.</p><p>Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi</p><p>slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på</p><p>var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.</p>

<p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet. Detta torde vara en anledning till att kompetens ofta är en orsak till långsam eller ibland obefintlig utveckling inom IT- området.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Man kan göra en fortsatt uppföljning för att se hur långt företagen kommit i sitt arbete kring IT då IT- lösningar hela tiden utvecklas, så det är alltid aktuellt för företagen att införa nya IT- lösningar.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Genom att vi valt att följa upp tidigare studier men med utgångspunkt från beslutsmodeller tror vi att vi bidragit med information ur en annan vinkel, och det kan vara intressant för både de berörda företagen samt de som utfört tidigare studier. Då med anledning av att berörda parter får både mer och ny information<strong>. </strong>Denna information kan vara värdefull för framtida arbete med projekt som inte berör kärnverksamheten.<strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>IT, Beslutsprocess, Beslutsmodell, Tid, Resurser.</p><p> </p>