Texten är historier om hur arbeten kommit till samt en text om hur jag upplever tid. Introt handlar om att "slappna av", något jag gång på gång brottas med att känna. Två ord som jag tillsammans tycker speglar en bild av dagens samhälle. Där man ska vara så mycket och samtidigt verka avslappnad. Pyttsan. / Utställningen är en samling objekt som jag gjort under det senaste året. Jag har varit intresserad av tyg, dels som material men också hur det använts som både nedvärderande och upphöjande i förhållande till makt.

Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används. Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt. En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser. / Årets examensarbete 2005, Idesignpriset.se. Frimurarordens stipendie 2005.

The first vampire film I ever saw was Interview with a vampire. “I haven’t been human for two hundred years”, opened up not only the film, but a whole new world I knew nothing about. The world, as it were, opened its doors to me again after I had seen the film adaption of Stephenie Meyers Twilight. I decided to write down a few thoughts, capture my frame of mind, and these paragraphs then turned into a text: “I tankarnas skal”.               When I did research for this essay I discovered that my text held certain similarities with the modern vampire novel. Because my story is so closely connected to Meyers Twilight, my character Jennie projects the story of human Bella and vampire Edward onto her own life; I have chosen to focus on Twilight and the Twilight-saga as primary sources of comparison with my own text. Jennies healthy philosophies, after seeing Twilight, soon turns into disturbing thoughts in a mind damaged by her unkind reality. Jennie starts hallucinating, seeing Edward everywhere, and this is the object of my investigation. Ever since the legend of the vampire was transformed in the literary world, vampires have acted as symbols for everything between Aids and terrorist threats. Therefore I examined my Edward to see what symbolic role he had in my story.               I chose three themes to further explore the connection between my text and Meyers Twilight-saga, thereby unveiling the warning-signs that Edward personify, on Jennie’s road to her death.

No description available.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ”meningsfullt arbete” i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer. Mer specifikt undersöker och berättar vi om ett projekt som genomfördes i en klass med åttaåringar på en grundskola i Malmö. Den estetiska uttrycksformen som barnen använde sig av i detta projekt var digitala historier, vilket är korta filmer i vilka skaparna använder sig av stillbilder, berättarröst, musik eller andra ljud. Barnen fick i uppgift att leva sig in i att vara en person inom ramen för ett OS-arrangemang. I vår undersökning intresserar vi oss för vilken inställning eleverna och pedagogen har när det gäller estetiskt uttryckande. Framförallt intresserar vi oss för det förhållningssätt som litteraturvetaren Jan Thavenius benämner den radikala estetiken, en inställning där estetiska uttryck bland annat förmodas säga något väsentligt och angeläget. Det är också ett förhållningssätt som handlar om att förvalta mångfalden av perspektiv. Tankarna om den radikala estetiken rymmer flera tänkbara infallsvinklar som vi redogör för. Några av dessa infallsvinklar använder vi oss av när vi tolkar hur barnens digitala historier tas emot i ett mottagandesamtal. Ett annat ord för mottagandesamtal som vi använder oss av är reception. I en reception möts elever och pedagog för att samtala om och kring de verk som producerats. Vår frågeställning är:Finns det något som visar på att samtalsdeltagarna har en inställning som stämmer överens med tankarna om den radikala estetiken? Vad visar i så fall på detta?Med den frågeställningen är vårt syfte att, utifrån den radikala estetikens premisser, undersöka vad som händer i reception när vi försöker praktisera tankar om meningsskapande arbete i skolan. Bakgrunden till vår fokusering på meningsskapande arbete, den radikala estetiken och reception är att vi har förhoppningar om att kunskap relaterad till dessa tre begrepp kan bidra till att öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Det är ingen lätt uppgift att på ett kortfattat sätt formulera resultaten av vår undersökning. Vårt tolkningsarbete lämnar ibland fler frågor än svar. Våra resonemang är dessutom knutna till specifika och konkreta situationer på ett sådant sätt att de inte på ett enkelt sätt kan göras allmängiltiga utan att något går förlorat. Det är således svårt för oss att tala om resultatet utan att breda ut oss om specifika situationer. Framförallt är det i relation till det konkreta som vi hoppas att våra reflektioner ska vara tankeväckande. För att få ut något av vårt resultat tror vi att det är en fördel om läsaren dels ger sig i kast med att sätta sig in i vilka perspektiv som vi valt att utgå ifrån när det gäller den radikala estetiken och dels försöker sätta sig in i situationerna som studeras. De generella slutsatserna är således inte nödvändigtvis det mest intressanta i vår resultatdel, men ändå värda att nämna. I vår undersökning återkommer vi till talet om en skolkultur och en skolkod. Vi pekar på några situationer där skolkulturen ser ut att vara en tröghetsfaktor i försöken att etablera en ”receptionskultur” där den radikala estetiken kan bli aktuell. När vi talar om reception redogör vi för olika faser. Två av dessa faser kommenterar vi i våra slutreflektioner. För det första har vi kommit att uppfatta ”överenskommelsefasen” som ytterst avgörande för hur en reception blir och för vilken inställning deltagarna har. För det andra har vi blivit benägna att se ”reflektionsfasen” som central när det gäller den radikala estetikens strävan att förvalta mångfalden av perspektiv. Det är i reflektionsfasen som receptionsdeltagarna begrundar skillnader och likheter mellan det som presenterats i receptionen. På så sätt är det meningen att olika perspektiv ska lyftas fram och synliggöras i reflektionsfasen.

This is a study about how storytelling can be used in office environments to communicate the corporate culture. The concept corporate storytelling has been questioned by organisations and company’s weather the purpose is to sell products or trademarks. In this study I use ABB as an example of telling a story with help from there corporate culture. To understand the business culture of ABB, workshop, interviews and spatial analysis are used as methods. With the support of literature and the result of the methods used a design proposal has been created. Stories that are built on meaning and narrative activity have become new definitions that you now apply in a office environment. It is possibly to tell a story by using different design principles and use a room or a space as a starting-point. By telling a story with the design of the office environment the users could be able to understand their corporate culture. The concept that is created is built on gathered empirics of people in the company. The result can give the user an understanding about the corporate culture in their company and with that knowledge use the space as a benefit at work. / Detta arbete är en studie i hur det är möjligt att tillämpa teorier inom storytelling i en rumslig miljö för att kommunicera ett företags kultur. Företag och organisationer kan vara skeptiska kring corporate storytelling, då begreppet ofta används utifrån syfte att sälja en produkt eller ett varumärke. I detta examensarbete diskuteras huvudsakligen hur ett företag eller organisation kan förmedla ett budskap i en rumslig miljö. Arbetet utforskar hur det är möjligt att berätta om kulturen på ett företag genom rumsliga element som samtidigt stödjer arbetsmiljön. Som en utgångspunkt för att förstå den kultur som finns inom ett företag har en fallstudie gjorts på ett existerande företag, ABB, där fokusgrupp, intervju och platsanalys använts som metoder. Med vetenskaplig litteratur och resultat av metoder har ett designkoncept skapats. Hur trenderna ser ut kring arkitektur och inredning på olika arbetsplatser har utforskats i arbetet. Berättelser som bygger på meningsproduktion och berättaraktivitet har blivit nya begrepp som appliceras inom berättarteknik, här finns en potential i att använda rummet som budbärare för berättelser. Med metoder och teorier som lyfter fram berättandet genom rummet och användare så har ett designkoncept i rumslig miljö utformats. Förslaget presenterar ett koncept för hur rummet kan gestalta en berättelse där användarna kan känna igen sig och identifiera det företag de arbetar i.