<p>Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur fem bildlärare uppfattar de olika faktorer­nas påverkan och betydelse gällande tid, klasstorlek och stoffurval utifrån läroplan, styrdokument och kursplan i bild, för undervisningen i skolan.</p><p>Undersökningen är byggd på en hermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats. Littera­tur som kopplas till undersökningen är främst Nationella utvärderingen i bild 2003, samt litteratur som behandlar läroplaner, styrdokument och ramfaktorer. Fem informanter intervju­ades.</p><p>     Det som framkom i undersökningen var att bildlärarna upplever sig ha en hög arbetsbelast­ning, för stora klasser och för liten lektionstid till sitt förfogande. Detta får som konsekvens att styrdokumentens mål är svåra att uppnå. Situationen beskrivs som besvärlig beträffande lektionsplanering och genomförande. Kunskapsmässigt heterogena undervisningsgrupper tillsammans med bristande ekonomiska resurser innebär därtill svårigheter med att anpassa undervisningen, vilket ofta resulterar i bortval av ämnesområden. Omständigheter vilka även försätter bildläraren i krävande lektionssituationer. Undersökningen gav ytterligare vid han­den att det finns en stor oro för bildämnets framtid.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~ 18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden. Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet. Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller. Metod: Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys. Resultat &amp; slutsats: Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet. Detta torde vara en anledning till att kompetens ofta är en orsak till långsam eller ibland obefintlig utveckling inom IT- området. Förslag till fortsatt forskning: Man kan göra en fortsatt uppföljning för att se hur långt företagen kommit i sitt arbete kring IT då IT- lösningar hela tiden utvecklas, så det är alltid aktuellt för företagen att införa nya IT- lösningar. Uppsatsens bidrag: Genom att vi valt att följa upp tidigare studier men med utgångspunkt från beslutsmodeller tror vi att vi bidragit med information ur en annan vinkel, och det kan vara intressant för både de berörda företagen samt de som utfört tidigare studier. Då med anledning av att berörda parter får både mer och ny information. Denna information kan vara värdefull för framtida arbete med projekt som inte berör kärnverksamheten. Nyckelord: IT, Beslutsprocess, Beslutsmodell, Tid, Resurser.

Syfte: Att göra en kostnadsanalys mellan tillverkningsmetoderna Modular Socket System (MSS) och gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa (GASL) på transtibial nivå för att se vilken metod som är mest lönsam ur ett landstingsperspektiv. Metod: Data samlades in under nio veckor genom att sammanlagt 20 patienter följdes på två ortopedtekniska verkstäder.  Deras kostnader kartlades gällande tillverkning av en fungerande protes, där tillverkningsmetoden var MSS eller GASL. I en kostnadsanalys belystes tidsaspekter och materialkostnader. Andra faktorer som studerades var leveransdagar, antal besök och resekostnader. Det gjordes även en känslighetsanalys på osäkra variabler för att belysa deras påvekan av resultatet. Resultat: Totalt sett var kostnaderna för MSS signifikant högre jämfört med GASL. Detta berodde på en signifikant högre materialkostnad som inte kompenserades av en låg arbetstid och arbetskostnad. Med MSS levererades protesen samma dag medans genomsnittet var 17 dagar för GASL. Under den långa leveranstiden förekom även ett genomsnittsbesök på 2,5 gång men vid MSS endast ett. Fördelar med endast ett besök var reducerade resekostnader och mindre förlorad arbetstid för patienterna. Konklusion: Ur ett landstingsperspektiv var kostnaderna för MSS högre i jämförelse med GASL när grundpriserna studerades. Men från patientens sida skulle MSS troligen föredras eftersom få besök antagligen värderas högt då resandet är reducerat och leveransen sker samma dag. Innan en klinisk rekommendation kan göras behövs ytterligare studier för att få ett bredare perspektiv av kostnader och effekter mellan de båda alternativen.

SAMMANFATTNING Annika Andersson &amp; Clasina Leijen Barns möjlighet till lek En studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolan Engelsk titel Children´s opportunity to play A study of the organization´s impact on children´s playing in kindergarten          Antal sidor: 31 Att utforma en pedagogisk miljö på en förskola är viktigt. Det är i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid på dagen. Här ställs stora krav på pedagogens förmåga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska få möjlighet till lek. Examensarbetets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lära. Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av observationer, foto och enkäter. Två förskolors innemiljö studerades genom en enkät till pedagoger med öppna frågor samt genom observation av innemiljön med hjälp av fotodokumentation. Sex av åtta pedagoger svarade på enkäten. Resultatet visar att förskolans organisation har betydelse för barns möjlighet till lek, det vill säga hur pedagogerna i undersökningen utformar miljön, disponerar tiden på dagen, ger barnen möjlighet att använda material och utrymme har stor betydelse. När barnen får tillgång till material och då de kan användas i sammanhang där de ”behöver” i leken och i vilka rum, så skapas goda förutsättningar för barns möjlighet att leka och lära. Av detta har vi kommit fram i vårt resultat att förskolans organisation har betydelse för barns möjlighet till lek.                       Nyckelord: Förskola, Organisation, Lek, Tid, Rum.

SAMMANFATTNING Syfte: Utifrån observation undersöka hur lång tid det tar innan patienter med bröstsmärta, som tas in på akutmottagningens akutrum med triagegrad orange respektive gul, träffar läkare och sjuksköterska samt tid till rutinkontroller påbörjas. Även att undersöka vårdtidens längd på akutmottagningen och belysa eventuella könsskillnader avseende vårdtidens längd för definierad patientgrupp. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där 27 patienter deltog, 14 män och 13 kvinnor. Data insamlades genom observation på akutmottagningen. Patienter som anlände till akutmottagningen på dagtid, vardagar studerades. Resultat: De flesta patienter, oavsett triagegrupp orange eller gul, träffade läkare och sjuksköterska inom tio minuter efter ankomst till akutmottagningen. Enstaka patienter väntade längre tid på att träffa sjuksköterska och läkare. Kontroller på akutrum påbörjades inom 10 minuter för de flesta patienter. Tjugofem av de 27 studiedeltagarna lämnade akutmottagningen inom landstingets fyratimmarsmål. Det fanns ingen skillnad i tid mellan kvinnor och män. Slutsats: Behandling inom triagegradens tidsram och landstingets fyratimmarsmål uppfylldes i de flesta fall. Studier med större antal deltagare behövs för att kartlägga tidsåtgången på akutmottagningen för samtliga patienter som kommer in med bröstsmärta. Tidtagning bör utföras på hela mottagningen för att kunna generalisera tidsaspekterna gällande eventuella könsskillnader i denna patientgrupp.

No description available.

Svenska elevers resultat i matematik blir allt sämre enligt internationella studier och myndigheter söker lösningar i hur matematikundervisningen skall förändras. Utgångspunkten är att eleverna gör det som lärarna och skolan förväntar sig av dem. Tänk om de inte utnyttjar sin tid på ett effektivt sätt? Vad kan vi då förvänta oss av deras kunskapsutveckling? Syftet med studien är dels att undersöka hur stor del av en matematiklektion som gymnasieelever ägnar åt matematik och hur mycket tid de ägnar åt matematik utanför matematikklassrummets väggar, dels att undersöka hur detta skiljer sig mellan elever på olika gymnasieprogram, samt undersöka på vilket sätt matematiklektionerna skiljer sig åt mellan programmen med avseende på tidsutnyttjande och organisation. Metoder som har använts är videoinspelningar av enskilda elever, enkätfrågor och intervjuer. Fyra elever har filmats, fyra hela klasser har genomfört enkäten och åtta elever har intervjuats. Undersökningarna visar att utnyttjandet av lektionstiden är i genomsnitt cirka 60 %. Det visar sig att skillnaderna är stora både på klass- och individnivå i avseende hur effektivt eleverna använder sin lektionstid. Hur mycket tid eleverna använder till reflektion, läxor, provförberedelser och hur mycket matematik de använder i andra skolämnen samt utanför skolan ger också stora variationer. Däremot skiljer sig organisationen och tidsutnyttjandet ganska lite mellan programmen.

Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur fem bildlärare uppfattar de olika faktorer­nas påverkan och betydelse gällande tid, klasstorlek och stoffurval utifrån läroplan, styrdokument och kursplan i bild, för undervisningen i skolan. Undersökningen är byggd på en hermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats. Littera­tur som kopplas till undersökningen är främst Nationella utvärderingen i bild 2003, samt litteratur som behandlar läroplaner, styrdokument och ramfaktorer. Fem informanter intervju­ades.      Det som framkom i undersökningen var att bildlärarna upplever sig ha en hög arbetsbelast­ning, för stora klasser och för liten lektionstid till sitt förfogande. Detta får som konsekvens att styrdokumentens mål är svåra att uppnå. Situationen beskrivs som besvärlig beträffande lektionsplanering och genomförande. Kunskapsmässigt heterogena undervisningsgrupper tillsammans med bristande ekonomiska resurser innebär därtill svårigheter med att anpassa undervisningen, vilket ofta resulterar i bortval av ämnesområden. Omständigheter vilka även försätter bildläraren i krävande lektionssituationer. Undersökningen gav ytterligare vid han­den att det finns en stor oro för bildämnets framtid.

<p><strong>Syfte:</strong> Att göra en kostnadsanalys mellan tillverkningsmetoderna Modular Socket System (MSS) och gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa (GASL) på transtibial nivå för att se vilken metod som är mest lönsam ur ett landstingsperspektiv.</p><p><strong>Metod:</strong> Data samlades in under nio veckor genom att sammanlagt 20 patienter följdes på två ortopedtekniska verkstäder.  Deras kostnader kartlades gällande tillverkning av en fungerande protes, där tillverkningsmetoden var MSS eller GASL. I en kostnadsanalys belystes tidsaspekter och materialkostnader. Andra faktorer som studerades var leveransdagar, antal besök och resekostnader. Det gjordes även en känslighetsanalys på osäkra variabler för att belysa deras påvekan av resultatet.</p><p><strong>Resultat:</strong> Totalt sett var kostnaderna för MSS signifikant högre jämfört med GASL. Detta berodde på en signifikant högre materialkostnad som inte kompenserades av en låg arbetstid och arbetskostnad. Med MSS levererades protesen samma dag medans genomsnittet var 17 dagar för GASL. Under den långa leveranstiden förekom även ett genomsnittsbesök på 2,5 gång men vid MSS endast ett. Fördelar med endast ett besök var reducerade resekostnader och mindre förlorad arbetstid för patienterna.</p><p><strong>Konklusion:</strong> Ur ett landstingsperspektiv var kostnaderna för MSS högre i jämförelse med GASL när grundpriserna studerades. Men från patientens sida skulle MSS troligen föredras eftersom få besök antagligen värderas högt då resandet är reducerat och leveransen sker samma dag. Innan en klinisk rekommendation kan göras behövs ytterligare studier för att få ett bredare perspektiv av kostnader och effekter mellan de båda alternativen.</p><p><strong> </strong></p>