<p><strong>Titel:</strong> Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill? Har denna syn förändrats sedan tiden kring införandet av standarden?</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Jenny Lenell och Katarina Ström</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Tomas Källqvist / Stig Sörling</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009 – januari<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Vårt syfte med detta arbete är att vi vill skapa förståelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill. Vi vill även titta på om denna syn har förändrats sedan införandet av standarden och om den överensstämmer med tidigare studier.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har även samlat in redan befintlig teori och ställt denna mot vår insamlade empiri.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det som vi har funnit är att de största förändringarna företagen upplever till följd av IFRS och den nya goodwillredovisningen är det årliga nedskrivningstestet och de ökade upplysningskraven. Företagens syn på de nya reglerna har inte förändrats så mycket i jämförelse med studier gjorda vid tiden kring införandet. Företagen är fortfarande negativt inställda till de nya reglerna och behöver ha mer tid på sig att anpassa sig till dem för att kunna acceptera dem fullt ut.  Dock har vi sett att de är mer positiva nu än för några år sedan. Ett av syftena med IAS-förordningen var att skapa en enhetlig och jämförbar redovisning vilket verkar ha lyckats då företagen upplever att detta blivit bättre.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att man om något år gör en liknande undersökning för att då se om företagens uppfattning och syn på standarderna och tillämpningen av dessa har förändrats. Vi tror att företagens syn kan ha utvecklats då standarderna och arbetssättet är mer inarbetade om några år.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Vi anser att uppsatsen har bidragit till att tydliggöra företagens syn på standarderna och visar på om denna syn har förändrats något sedan införandet. Uppsatsen visar på att den största förändringen för företag gällande den nya goodwillredovisningen är kraven på nedskrivningstest och de ökade upplysningskraven.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>IFRS 3, goodwill, kvalitativa kriterierna, rättvisande bild och tidigare studier.  <strong></strong></p><p> </p><p> </p>

<p>Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy.</p><p>The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity</p> / <p>Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd.</p><p>Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.</p>

Titel: Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill? Har denna syn förändrats sedan tiden kring införandet av standarden?   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jenny Lenell och Katarina Ström   Handledare: Tomas Källqvist / Stig Sörling   Datum: 2009 – januari   Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att vi vill skapa förståelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill. Vi vill även titta på om denna syn har förändrats sedan införandet av standarden och om den överensstämmer med tidigare studier.   Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har även samlat in redan befintlig teori och ställt denna mot vår insamlade empiri.   Resultat &amp; slutsats: Det som vi har funnit är att de största förändringarna företagen upplever till följd av IFRS och den nya goodwillredovisningen är det årliga nedskrivningstestet och de ökade upplysningskraven. Företagens syn på de nya reglerna har inte förändrats så mycket i jämförelse med studier gjorda vid tiden kring införandet. Företagen är fortfarande negativt inställda till de nya reglerna och behöver ha mer tid på sig att anpassa sig till dem för att kunna acceptera dem fullt ut.  Dock har vi sett att de är mer positiva nu än för några år sedan. Ett av syftena med IAS-förordningen var att skapa en enhetlig och jämförbar redovisning vilket verkar ha lyckats då företagen upplever att detta blivit bättre.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att man om något år gör en liknande undersökning för att då se om företagens uppfattning och syn på standarderna och tillämpningen av dessa har förändrats. Vi tror att företagens syn kan ha utvecklats då standarderna och arbetssättet är mer inarbetade om några år.   Uppsatsens bidrag: Vi anser att uppsatsen har bidragit till att tydliggöra företagens syn på standarderna och visar på om denna syn har förändrats något sedan införandet. Uppsatsen visar på att den största förändringen för företag gällande den nya goodwillredovisningen är kraven på nedskrivningstest och de ökade upplysningskraven.   Nyckelord: IFRS 3, goodwill, kvalitativa kriterierna, rättvisande bild och tidigare studier.

Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy. The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity / Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd. Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.

Bakgrund: Växande grödor är en del av biologiska tillgångar och livscykel för en gröda kan sträcka sig över ett år vilket kan vara utmanande vid upprättning av årsredovisning. Värdering av växande grödor har många utmaningar som kan påverka värderingsprocessen, exempelvis naturliga faktorer såsom klimatförhållanden eller växtskadegörare som människan inte kontrollerar. Vidare finns det också andra faktorer som påverkar värderingsprocessen såsom brist på tydliga regler, vägledningar inom Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringslagen (1999:1078). Detta visar att det finns komplexitet och svårigheter vid värdering av växande grödor. Värderingsteorin och teori om redovisning i praktik ligger till grund för studien. Problemformulering: Hur sker värderingen av växande grödor vid årsredovisningen? Syftet: Syftet med denna studie är att redogöra för hur värderingen av växande grödor sker och därmed öka förståelsen för redovisningsutövandet av denna tillgång. Metod: Studien använde en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av två datainsamlingsmetoder: dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Dokumentstudier användes för att samla in sekundärdata genom att granska tio årsredovisningar från olika lantbruksaktiebolag. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla primärdata om hur värdering av växande grödor sker genom att intervjua tio olika respondenter. Dessa respondenter bestod av tre lantbrukare, fem ekonomer och två experter. Slutsats: Studiens slutsats visar tre olika redovisningsprocesser för växande grödor beroende på lantbruksaktiebolags ekonomiska ställning. Det kan antas att värderingen av växande grödor används för att kunna jämna ut resultaten när det uppstår ekonomiska problem. Därefter påverkar kvaliteten på växande grödor om anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde skall tillämpas. / Background: Growing crops is part of biological assets and the lifecycle of a growing crop can be over an year long, which can be a challenge when creating an annual report. Valuation of growing crops has many challenges that can affect the valuation process, for exemple natural factors such as climate conditions or plant pests that cannot be controlled by humans. Further there are other factors that affect valuation process such as unclear regulations or guidance in Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringslagen (1999:1078). All this shows complexity and hardship when valuing growing crops. Valuation theory and accounting practice theory is the basis of the study.  Problem formulation: How to do valuations of growing crops when creating an annual report?  Purpose: The purpose of this study is to explain how the valuation of growing crops takes place and thereby increase the understanding of the accounting practice of this asset.  Method: The study used a qualitative method. The data gathering used two different gathering methods: document study and semistructured interviews. Document study was used for gathering secondary data and done by reviewing ten different annual reports from different farming stock corporations. The semi structured interview was used to gather the primary data of valuation of crops by interviewing ten different respondents. These respondents were composed of three farmers, five economics and two experts.  Conclusion: The study conclusion shows three different accounting processes for growing crops that depend on finances of the farming stock company. It may assume that the valuation of growing corpses are used to create a more stable financial position when financial problems occur. Thereafter the quality of growing crops will affect if the historical cost or fair cost will be used.