Mötesögonblicket har av The Boston Process of Change Study Groups beskrivits som den huvudsakliga förändrande faktorn i psykoterapiprocessen. Åtta psykoanalytiskt utbildade psykoterapeuter intervjuades om sina upplevelser av fenomenet mötesögonblick. Materialet analyserades med en kvalitativ metod, (Interpretative Phenomenological Analysis), (IPA), i syfte att undersöka både gemensamma och individuella upplevelser av fenomenet och dess betydelse i den psykoterapeutiska processen. Från resultatet framkommer mötesögonblicket som en stund då patient och terapeut upplevs vara på samma plats som inringas av en fördjupad närvaro kring vad som sker mellan och inom dem både och ett mer sant och öppet utbyte.  Terapeuten kommer nära men ändå vara sig själv, bli en motpart i patientens själsliv.   Mötesögonblicket, den fördjupade närvaron och utbytet, väcker kontakt med och stärker förbindelser fler aspekter av patientens personlighet: fler sidor hos patienten gör erfarenhet av att få äga rum i relation till terapeuten. Mötesögonblicken kan därför tjäna som knutpunkter i den terapeutiska processen, genom att knyta ihop aspekter av det föregående arbetet till en igenkännbar gestalt, något som för första gången går att tala om, vilket blir ett fönster eller ingång till ett fortsatt arbete. I diskussionen tecknas den gemensamma platsen som ett intersubjektivt landskap av ömsesidigt inflytande och en gradvis mognande igenkännandeprocess där patient och terapeut genom att försätta sig i resonans kan gestalta, synliggöra, uppmärksamma och bemöta fler aspekter av patienten.

Denna studie är en del av ett forskningsprojekt inom Katastrofmedicinskt centrum (KMC) som gårut på att undersöka hur arbetet med omvärldsanalys av samhällsviktig verksamhet utförs av engrupp inom KMC . Ett antal befattningshavare inom KMC med uppdrag att göraomvärldsbevakning och omvärldsanalys intervjuades. Intervjuerna spelades in ochtranskriberade s. Datamängden bestående av transkriberingar analyserades med hjälp av tematiskanalys och förutbestämda teman för att kartlägga data kopplat till dessa teman.En verksamhetsteoretisk ansats tillämpades och ett aktivitetssystempopulerades baserat påresul tatet av den tematiska analysen. Aktivitetssystemet beskrev vilka intressenter, processer ocharbetssätt som framkommit via intervjuerna och ökade förståelsen för hur omvärldsbevakning ochomvärldsanalys görs inom KMC.Studiens resultat kommer attanvändas inom forskningsprojektet som en första ansats i arbetet medkunskapsinhämtningen om processen omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom KMC. / This study is part of a research project within the Center for Disaster Medicine and Traumatology (KMC) which aims to investigate the process of intelligence analysis in traumatology of vital societal functions within KMC. A number of employees within KMC with assignments to conduct intelligence analysis in traumatology were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. The data set consisting of transcripts was analysed using thematic analysis and predefined themes to find and map data related to these themes.An activity theory approach was applied and an activity system was created based on the results of the thematic analysis. The activity system described the stakeholders, processes and working methods that emerged through the interviews and increased the understanding of how intelligence analysis is done within KMC.The results of the study will be used in the research project as a first approach in the work to increase the knowledge about the process of external monitoring and external analysis within KMC.

Educating medical laypeople in first aid for massive bleeds improves the injured person’s chance of survival when they act as an immediate responder. Although research has been done on different stressors that affect the medical laypeople’s first aid ability, the effect of cold remains unexplored. Cold has been found to decrease finger dexterity and could hence have a negative effect on the first aid ability. This study investigates the potential effect of cold on medical laypeople’s tourniquet application ability and their experienced stress. The results show that 8 degrees C hand-skin temperature significantly increases the total time and time until bleeding control is achieved. Cold exposure can decrease the chance of survival for the injured person when an immediate responder provides first aid for a massive bleed. Future research should therefore be aimed at finding suitable mitigation strategies for the effect and testing their viability in the presence of additional stressors.

Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

No description available.

Trafikolyckor är ett stort problem som drabbar många människor. Tidigare forskning visar att vanliga orsaker till att olyckor sker i trafiken är höga hastigheter och mänskliga faktorer. Utryckningsfordon som till exempel ambulans färdas vid larm vanligen i höga hastigheter och är därför beroende av att medtrafikanter lämnar fri väg för att de ska kunna utföra sitt arbete effektivt och trafiksäkert. Tidigare forskning har visat att sirener och blåljus inte är tillräckligt uppmärksamhetsväckande, vilket leder till att bilförare upptäcker utryckningsfordon för sent. Denna studie undersökte därför effekten av ett framtaget varningsmeddelande (Emergency Vehicle Approaching message, EVAM) som tillsammans med sirener och blåljus ska förbereda bilister på att utryckande fordon ankommer. Studien undersöker även vilka stress- och trafikerfarenhetsfaktorer som påverkar hur lämpligt bilförare agerar i olika utryckningssituationer samt relationen mellan trafikerfarenhet, stress, EVAM och hur lämpligt bilförare agerar. Data från 9541 svenska bilförare samlades in genom en annonserad enkätundersökning på Facebook och Instagram. Resultatet visade att EVA-meddelandet genererade ett lämpligare agerande bland alla undersökta bilförare i ett av fyra trafikscenarion. Resultatet visade även att EVA-meddelandet bidrar till att novisa förare agerar lämpligare medan erfarna förares lämplighet inte påverkas signifikant. Studien kom även fram till att det krävs olika typer av erfarenhet för att agera lämpligt i olika situationer. Körvana och trafikerfarenhet kan även minska bilförares hypotetiska stressnivå i utryckningssituationermedan EVA-meddelandet inte påvisade någon effekt. Framtida forskning bör studera EVAmeddelandets effekt i andra trafikscenarion än de som undersökts i denna studie och kan med fördel undersöka bilförares fysiska respons i en verklig eller framtagen miljö i körsimulator.

The purpose of this study was trying to understand and explain why young people with psychological problems injure themselves by cutting, scratching and burning. The study also examine if self- injuring behaviour is an increasing problem in our society. Self-injuring behaviour is a phenomenon with dissimilar definitions. There are as many ways of injuring yourself as there are individuals who injure themselves. In this study six professionals, who through their work have contact with self- injuring people, have been interviewed. Their own view of self- injuring behaviour was put in comparison with the literature. It was found that despite their dissimilar educations and experiences of self- injuring behaviour they had a similar view of the phenomenon. The most common definition of a self- injuring behaviour was cutting, scratching or burning yourself. Although they don’t know the reason for it, the literature as well as the informants seem to agree that self-injuring behaviour is increasing in society. They emphasize that media, through the attention given to the phenomenon during the last years, could have an effect on the increase. Two of the most common reasons why an individual chose to hurt him- or herself, seem to be reduction of anxiety and/or seeking attention. The most important result found in this study is why people maintain this behaviour and what functions self-injuring behaviour serve them.

No description available.

Inledning: Julia Kristeva har utvecklat det teoretiska begreppet abjektet. Syftet med studien var att förstå mer av abjektet och vilken betydelse det kan ha för den psykodynamiska praktiken. Frågeställningar: Hur upplever terapeuter förtrogna med begreppet abjekt dess kliniska relevans och användbarhet? Vilka implikationer för, och vilka specifika intrapsykiska och/eller intersubjektiva kännetecken i, terapin beskrivs? Metod: Genom intervjuer med sex terapeuter förtrogna med Kristeva söktes abjektets relevans och användbarhet samt specifika intrapsykiska och intersubjektiva kännetecken i relation till det kliniska arbetet. Intervjuerna analyserades med hjälp av deduktiv tematisk analys. Resultat: Abjektet som fenomen beskrevs visa sig som affektiva och kroppsliga symptom, där patienten visar föga förankring i språket, och där sammanblandade och gränslösa relationer framträder. Det präglas av att patienten agerar ut med syftet att fortsatt symbiotiskt sammanblandas eller i försök att differentiera och separera. Arbetet med det abjekta visade sig kliniskt innebära att en tillitsfull relation behöver upprättas; ett terapeutiskt sammanhang markerat av gränser, möjliggörande rörelse och benämning av tidigare osymboliserat material. Patienten kan i det ideala fallet upprättas som subjekt, sörja över separationen och bristen, ges tillträde till en plats i sin historia och förmå stå ensam och separat i relation till andra. Diskussion: Av analysen framkommer att de intervjuade terapeuterna antog positioner i olika grad längst en å ena sidan ickespråklig nivå av närvaro i terapirummet och en å andra sidan språkligt avgränsad nivå.  I analysen visar sig arbetet med det abjekta syfta till separation och subjektets tillblivelse. Ett arbete som i sin tur ses vara avgörande för att individen ska kunna ingå i relationer med andra. / Introduction: The aim of the study was to investigate the term Abject as developed by Julia Kristeva. Research questions: How do therapists familiar with the term Abject perceive its clinical relevance and usefulness? Which are the implications described concerning intrapsychic and/or intersubjective characteristics in therapy? Method: Interviewing six therapists, all familiar with Kristeva, the study sought to find how the Abject is relevant in psychodynamic therapy in Sweden today, as to understand its intrapsychic and intersubjective implications. The interviews were analysed using deductive thematic analysis. Results: The phenomenology of the Abject was described as presenting itself through affective and somatic symptoms, devoid of symbolic representation and relational boundaries. It was further described as characterized by patients acting out, seeking to symbiotically merge or to differentiate themselves as separate. The study showed that working clinically with the Abject requires the therapist to construct a relation based on trust, define borders and to help the patient to express formerly unspeakable experiences, thus enabling the patient, ideally, to establish themselves as subject, mourn the separation and develop the capacity to stand alone. Discussion: In working with the abject, the interviewed therapists appear to assume positions of varying degree along, on the one hand a non-verbal level of presence in the therapeutic room and on the other hand a verbally demarcated level. In every case the work with the Abject appear to aim for separation and the formation of the subject. This work appears to be crucial for the individual as to be able to relate to others.

The purpose of this thesis is to investigate how technology, in broad meaning, is perceived as supporting or limiting in conducting military leadership. Implementation and advancement of new technology has affected the whole military organization in everything from firepower to IT-systems. The environment which the military operates in is lethal, complex and have a high degree of variety and puts an extra burden on military leaders who must have the recourses to be able to execute different missions in conditions which can rapidly change. Military leaders from the Swedish Armed Forces were interviewed regarding perceived supporting and limiting factors in military leadership caused by technology. Technology in itself was not perceived to limit or support leadership, but rather the consequence of its implementation. The perceived supporting factors were; calmness due to the feeling of more control and easiness to communicate with subordinates. The perceived limiting factors were risk of micro-management due to increased overview of subordinates, feeling of not being adequate, administrative technological systems and access to more “irrelevant” information. A contemporary military leader needs to both trust their subordinates and not micromanage but also use their critical thinking to understand what is relevant and what is not. Keywords: leadership, perception, technology, military leadership, Swedish Armed Forces