Inledning: En utlandstjänstgöring i försvarsmaktens regi är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Det finns forskning som visar att när föräldern lämnar ett barn för militär utlandstjänstgöring, är barnets mående och förmåga att hantera en period av separation till stor del beroende på hur barnet har det för övrigt. Utifrån förförståelse och tolkning av tidigare forskning, undersöks möjligheterna kring hur det gestaltar sig för dessa barn att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag. Går relation att reparera helt, återanknytas och återgå till de roller som familjesystemet en gång haft, eller utgör det större komplikationer? Frågeställningen är hur gestaltar sig möjligheten för unga vuxna att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag? Metod som har använts för genomförandet av semistrukturerade intervjuer är kvalitativ metod, där sex respondenter varav fyra män och två kvinnor har deltagit. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Det som beskrivs är det fenomen som undersöks; respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts till tre huvudteman; separation från föräldern, systemets påverkan av utlandsuppdrag och återanknytning med föräldern samt åtta underteman som sammanfattningsvis redogör för respondenternas subjektiva upplevelse. Respondenterna upplever en avsaknad av dialog och kommunikation mellan pappa och den hemmavarande föräldern i anslutning till pappas utlandsuppdrag som militär. Respondentens upplevelse är en brist på öppenhet i dialogen, vilket har reglerat och undantryckt dennes dåvarande känsla, fantasi men även åsikt om det militära uppdrag och verksamhet pappan deltog i. Separationen har berört respondenterna varierande, men en generell uppfattning är att det uppstått anknytningsbrott. Respondenterna menar även att pappans beslut att åka på militärt utlandsuppdrag har påverkat hela familjesystemet. Rollförändringar och friktioner har uppstått och pappans roll till övriga familjemedlemmar har förskjutits och respondenternas roll som barn i familjen har behövt revideras. Diskussion tar upp de relationella problemen som är följder av tidigare anknytningsskador och anknytningsbrott. Återupprättad kommunikation med pappa möjliggör att återanknytningen förbättrar relationen, samtidigt som behovet av en ökad förmåga hos pappan till känslomässig bearbetning är en förutsättning för förändring. När kommunikationen i vuxen ålder förbättrades fick respondenten möjlighet att uttrycka de känslor som varit förknippande med separationen och livet utan pappa, vilket tycks ha haft en läkande effekt på relationen och anknytningen till pappa. / Introduction: An overseas service in the defense forces is no single concern of the defense staff, but affects the entire family. Research shows that when parents leave the children for military service abroad, the child's mood and ability to cope with a period of separation greatly depending on how the child’s life is in general. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will see into how it’s manifested for these children to continue to live a life with their father after military foreign missions. Is it possible for the relationship to repair completely, re-attach and return to the roles that the family system once had, or is there more complications? Question: How is life portrayed for young adults to live with their father after his military missions abroad? Method used in this research for carrying out semi-structured interviews are qualitative approach, where six respondents, three men two women participated. The collected data were analyzed with thematic analysis with inductive approach. What is described is the phenomenon; respondents' thoughts, experiences and feelings about their own subjective experience and its meaning in their life. The results are linked to the three main themes: separation from the parent, the impact of military missions abroad to the system and re-attachment with the father. There are also eight sub-themes that collectively describe the respondents' subjective experience. Respondents perceive a lack of openness in the dialogue and communication between their father and themselves regarding the subject of the father's international assignment as military. The separation has touched the respondents in varied way, but the general opinion is that respondents also believe that the father's decision to go on military assignments abroad affected the entire family system, not least, the role changes and frictions that arise as a consequence.  Discussion: The relational problems are consequences of previous attachment failures. Repairing the communication to their father enables re-attachment, which can improve the relational difficulties between the father and the young adult. When communication in adulthood increased the respondents had the opportunity to express the emotions associated with the separation that can act as a healing effect on the relationship and association with their father.

En enkätundersökning utfördes om spelvanor hos svenska gymnasieungdomar. Enkäten innehöll frågor om hur mycket ungdomarna spelade och deras drivkrafter till spelande uppdelat på fyra olika skalor. En skala för om man spelar för att få prestera, en skala för att spela för social interaktion online, en skala för emotionsdrivet spelande och en skala för ungdomens grad av medveten kontroll över sitt spelande. Drivkrafter och speltid jämfördes med frågor om sömn, skolgång, mående och umgänge med vänner offline för att se om det fanns associationer med negativa konsekvenser för övriga livet. Studien hade 466 deltagare, varav 65% var män och 33.5% var kvinnor. Totalt spelade 83.5% av deltagarna spel i någon utsträckning. För män var denna siffra 93.7% och för kvinnor 64.1%. De huvudsakliga fynden var att speltid, emotionsdrivet spelande och spelande med låg grad av medveten kontroll var svagt till måttligt associerade med högre skattade symptom på nedstämdhet och ångest, mindre sömn och att göra sina läxor mer sällan. Resultaten antyder att ökad förståelse av drivkrafter är en möjlig ingång för att vidare utforska bakomliggande faktorer för problematiskt spelande.

Sammanfattningsvis handlar denna studie om relationen mellan metakognition och matematisk problemlösning.Metakognition betyder kortfattat förmågan att tänka över det egna tänkandet och har visat sig vara en central del avarbete med problemlösning. Syftet med studien var att undersöka vilka metakognitiva strategier som elever användervid arbete med rika matematiska problem samt hur dessa påverkar huruvida problemlösningsprocessen förs framåt.Studien bygger på fyra observationer av 13 elever i årskurs åtta som arbetade med rika matematiska problem. Resultatet kodades med hjälp av ett analysverktyg som skapades med stöd i tidigare forskning och studien kom framtill att de vanligaste strategierna som eleverna använde var att identifiera relevant information samt att hitta ”nyckeln”i problemet. Dessa strategier var också de som förde problemlösningsprocessen framåt. Avslutningsvis dras slutsatsenatt elever som lyckas i sin problemlösning använder många olika metakognitiva strategier och att de behärskar detvå vanligaste strategierna, vilket leder till att de kan komma vidare i problemlösningen.

One of the biggest challenges for the modern society is that of climate change. Despite the growing accumulation of scientific evidence that points towards a strong need for action to be made regarding anthropogenic (human made) climate change, there is a lack of unity in what actions are needed and an outspread passivity amongst both establishments and the public. The reason behind this is attributed to lack of belief in anthropogenic climate change, and lack of pro-environmental attitudes amongst the public. Furthermore, these issues have been found to relate to identity related beliefs and attitudes that conflict with pro-environmental beliefs and attitudes, where political orientation has proven to be a strong factor. One way of dealing with these issues could be through informational influences. By presenting people to information shaped in different ways, one could increase the belief in anthropogenic climate change and pro-environmental attitudes. This study examined the relationship between three different informational influences, and its potential effect on climate change beliefs and attitudes. Furthermore, this study examined the relationship between demographic factors such as age, gender and political orientation with regards to their potential effect on climate change beliefs and attitudes. 449 participants completed a survey with intent to measure the potential effects informational influences and demographic factors had on climate change beliefs and attitudes. Despite that indications where found, no significant results could be identified for the informational influences. All demographic factors had some significant effect on climate change beliefs or attitudes, where political orientation was the strongest influencing factor. This relates to earlier research and further implications were discussed for future studies.

Rollkongruensteorin innebär att kvinnor har svårare än män att nå ledarroller och kvinnliga ledares beteende bedöms mindre fördelaktigt än manliga ledares på grund av att ledarroller anses passa stereotypiskt manliga egenskaper bättre än stereotypiskt kvinnliga egenskaper. Studien undersökte om män och kvinnor uppskattade en chef och dennes meddelande med hård ton bättre eller sämre beroende på chefens kön och yrke som militär- eller förskolechef. Fyrtionio män och fyrtiofem kvinnor besvarade en av fyra versioner av enkäter innehållande frågor och påståenden med svarsalternativ. Variansanalyser visade att kvinnor tyckte att militärchefer hade bättre yrkeslämplighet och bättre ledaregenskaper än förskolechefer. Både kvinnor och män ansåg att ledaregenskaperna hos en manlig chef var bättre än hos en kvinnlig chef. Chefen ansågs ha mer relationsinriktade egenskaper om denne var militär eller man. Vidare ansåg kvinnor att kvinnliga chefer var yrkeslämpliga i större utsträckning än vad män ansåg. Resultatet både stöder och motsätter sig rollkongruensteorin.

Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) med behandlarstöd har visat sig vara effektivt för behandling av lindrig till medelsvår depression, oro, ångest, stress och sömnbesvär. Syftet med föreliggande uppsats var att utvärdera om iKBT med behandlarstöd var verksamt för patienter med psykisk ohälsa inom primärvården i Region Östergötland. De iKBT-program som utvärderades var Depressionshjälpen, Ångesthjälpen, Oroshjälpen, Stresshjälpen och Sovhjälpen. Deltagarna fyllde i validerade självskattningsformulär avseende primära utfallsmått vid behandlingsstart (n=265), efter behandling (n=165) och vid tremånadersuppföljning (n=39). Resultaten visade att skattade symptom oavsett program reducerades signifikant på något av de primära utfallsmåtten med medelstor till stor effekt vid eftermätning (d=0.78-3.27) och liten till stor effekt vid tremånaders-uppföljning (d=0.60-3.46). Av patienterna skattade 33-92% reliabla förbättringar på något av de primära utfallsmåtten vid eftermätning och 33-67% vid tremånadersuppföljning. På grund av stort databortfall bör dock resultaten tolkas med försiktighet. Resultaten ger stöd till tidigare forskningsfynd gällande iKBT som en effektiv behandlingsmetod och iKBT bör därför erbjudas inom primärvården.

Introductions: The aim of the study is to investigate art therapists’ experiences of what is working in the treatment of patients with psychotic disorders.  Issues: What interventions art therapists use in clinical work with patients with psychotic disorders? How is the art therapeutic method significance for the psychotherapeutic treatment?  Method: The study is based on semistructured interviews with five art therapists with experience of treatment with patients in psychotic disorders. The interviews were recorded and then processed using thematic analysis. Result: The result describes five art therapists' experiences of what characterizes the treatment with patients in psychotic disorders. Two main themes emerged in the study with three respectively four subtopic. The interventions applied by the art therapist´s own involvement in the artcreations, it´s supportive interventions ant it´s proposed themes. The other theme is important factors in the treatment; such as visualizing and processing the patients inner experiences, it´s path to verbalization, it´s aid in reality orientation and reliefing effect from psychotic suffering. Discussion: The result is discussed based on the art therapists’ experiences of what is active in the work with patients in psychotic disorders. Interventions and important factors are discussed in relation to different theoretical frameworks of reference. Thoughts on the method are addressed, and that more research is required in the art therapeutic field to consolidate the importance of the method in treatment of patients in psychotic disorders, not least based on requirements for evidence.

Studiens syfte var att undersöka hur rekryterare i Jönköpings län upplevde personlighetstestens användbarhet vid rekrytering. I den vetenskapliga litteraturen framkom en oenighet mellan forskare och yrkesverksamma samt en kritik mot rekryterares bristande kunskap om personlighetstest. Därför syftade studien till att jämföra hur väl rekryterarnas upplevelse stämde överens i förhållande till de antaganden som existerade om arbetspsykologisk testning. Då rekryterares upplevelse av personlighetstest var ett relativt outforskat område, ansågs studien bidra till de kunskapsluckor som förelåg inom forskningsfältet. Genomförandet baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades där 13 rekryterare strategiskt valdes ut för att skapa överenstämmelse mellan studiens syfte och urval. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom tematisk analys för att bidra med en riklig och detaljerad information. Resultatet visade tre huvudteman, vilka definierades som motiv till användning, användbarhet och risker. Rekryterarna hade en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av personlighetstest. Samtliga rekryterare ansåg att det var en användbar urvalsmetod vid rekrytering under förutsättning att det användes korrekt. Främst betonades vikten av att använda personlighetstest som ett komplement och att det enbart bör vara en del av kandidatens helhetsbedömning. I förhållande till existerande antaganden om arbetspsykologisk testning stämde rekryterarnas upplevelse till viss del överens med den vetenskapliga litteraturen. Skillnaden var att rekryterarna hade en mer stabil syn på personlighet och högre tilltro till att personlighetstest kan predicera framtida arbetsprestation. Dessutom betraktades varken fusk eller kulturella skillnader som en betydande problematik. Att det fanns en inkongruens mellan forskning och praktisk användning förklarades genom att rekryterarna i vissa avseenden hade en bristande kunskap om personlighetstest. Detta framhävdes som en risk, då det i kombination med en vinstinriktad marknad kunde bidra till opålitliga personlighetstest samt en ovetenskapligt förankrad användning.

Syftet med studien var att undersöka huruvida individuella faktorer har en inverkan på upplevelsen av arbetsrelaterad stress inom bank- och finansbranschen genom de tre dimensionerna krav, kontroll och stöd samt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön i allmänhet genom dimensionerna hälsa och välbefinnande, samt balansen mellan arbete och privatliv. De individuella faktorer som studerades var kön, ålder, utbildningsnivå, ledande befattning och anställningstid inom organisationen. Totalt deltog 146 medarbetare (92 kvinnor och 54 män), och respondenternas ålder varierade mellan 19–64 år (M = 44.23; SD = 10.89). I studien användes en kvantitativ utformning samt en tvärsnittsdesign. Mätinstrumentet som användes baserades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010), vilket är en förkortad version av originalet. Insamlade data analyserades genom separata t-test med oberoende mätningar. Resultaten visade på signifikanta skillnader i det avseendet att kvinnor upplevde mindre kontroll i arbetet än män och yngre medarbetare upplevde mindre stöd än äldre medarbetare. Resultaten visade även signifikanta skillnader i form av att medarbetare utan ledande position ansåg sig ha mindre kontroll i sitt arbete än medarbetare med ledarposition, dock upplevde de sistnämnda högre krav än icke-ledare. Medarbetare med högre utbildningsnivå upplevde en sämre hälsa och välbefinnande än medarbetare med lägre utbildning. Däremot påvisades ej några signifikanta skillnader gällande anställningstid inom organisationen. Följaktligen kunde det konstateras att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder, utbildningsnivå samt ledande befattning.

No description available.