Uppsatsen behandlar IVO:s tillsyn av socialnämnder i individ- och omsorgsärenden. Uppsatsen belyser de problemområden som uppstår då en tillsynsmyndighet har att förhålla sig till en ramlag. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver enligt 2 kap. 1 § st. 1 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Enligt 1 kap. 1 § st. 2 regeringsformen (1974:152) (RF)  förverkligas det svenska folkstyret genom bland annat kommunal självstyrelse. Enligt 14 kap. 2 § RF sköter kommunerna de lokala och regionala angelägenheterna på den kommunala självstyrelsens grund. Kommunerna har rätt till självbestämmande inom sitt område och eftersom dessa områden bestäms i lag är det riksdagen som slutligen sätter gränserna för det kommunala självstyret. Kommunerna är tämligen fria i utformningen av socialtjänsten i och med socialtjänstlagens ramlagskonstruktion. Tanken är att socialtjänstlagen ska tjäna som ram för det sociala arbetet och lagstiftningen ger uttryck för att ett helhetsperspektiv ska få genomslag i handläggningen. IVO ska enligt 13 kap. 2 § SoL granska att den verksamhet som står under socialtjänsten uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. IVO:s tillsynsverksamhet blir begränsad på så vis att myndigheten inte kan detaljstyra kommunerna mer än vad lagen tillåter utifrån ramlagskonstruktionen. Sanktioner möjliggör en effektiv tillsyn. I uppsatsen beskrivs och problematiseras de sanktionsmöjligheter som IVO har att tillgå. Analysen sker både utifrån en praktisk och teoretisk utgångspunkt. I uppsatsen analyseras de nio beslut om förelägganden i individ- och familjeomsorgsärenden som IVO har fattat sedan myndighetens tillkomst den 1 juni 2013. Gränser för tillsynen utreds utifrån rättsstatliga analysverktyg. Analysen tar främst sikte på hur IVO:s tillsyn bidrar till rättssäkerhet för enskild inom socialtjänstens verksamhet.

This paper seeks to examine how state induced regulatory enforcement of welfare state services can promote equivalence. More precisely, the paper analyses the strategies used by the Swedish School Inspectorate and its implications for promoting an equivalent compulsory school system. The concept of equivalence has several meanings. Therefore an analytical model of equivalence is developed to examine the strategies used by the agency.

Tillsynsrond är en stor del av arbetsgången, för driftpersonal, i maskinrummet på ett fartyg. Det tillhör det förebyggande underhåll som tillämpas ombord. Idag använd till största utbredningen en metod som innefattar en färdig rondlista som skrivs ut på papper för att sedan kunna användas av driftpersonal vid rondering. Utifrån detta undersöka en ny metod för rondering till sjöss. Syftet med arbetet var att undersöka hur en digital rond uppfattas av maskinbesättningen. Genom att låta besättningen prova en digital rond skapad utifrån deras nuvarande rondlistor och sedan svara på frågor i en enkät, kunde en uppfattning byggas om en digital rond kan praktisk tillämpas till sjöss. Även om det kan tidsbespara arbetet och om besättningen tror det finns en framtid med metoden. Resultatet visar att de flesta i testgruppen ser en framtid med en digital rond och att det kan underlätta arbetet om metoden vidareutvecklas. Med detta digitala rondverktyg tog dock ronden längre tid.

No description available.

<p>Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.</p>

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

I takt med att nya företag startas, avslutas olönsamma verksamheter genom konkurs och verksamheter vilka ägarna inte längre vill bedriva avslutas genom likvidation. Ett fungerande och ändamålsenligt konkurs- och likvidationsförfarande är således ett nödvändigt element i en marknadsekonomi där det inte finns någon plats för förlustbringande verksamheter.   I den här uppsatsen får läsaren bekanta sig med konkurs- och likvidationsförfarandet och den tillsyn som existerar för båda. En översiktlig bild av hur båda förfaranden är utformade för att synliggöra likheterna och olikheterna, och således åskådliggöra hur jämförbara de är, presenteras. Syftet med uppsatsen är att problematisera avsaknaden av en statlig tillsyn för likvidationsförfarandet, jämfört med den tillsyn som är utformad för konkursförfarandet, och besvara frågan om huruvida det finns ett behov av tillsyn för likvidationsförfarandet. Diskussion om avsaknaden av en statlig tillsyn för likvidationer och jämförelse mellan konkurser och likvidationer är av sporadisk omfattning i den svenska rättsvetenskapliga litteraturen. I uppsatsen presenteras därför praxis, en rapport om tillsyn från Statskontoret samt en sammanfattning av de finska tillsynsreglerna.    I uppsatsens undersöks även de olika bakomliggande intressena för tillsyn och särskilt tillsyn vid konkurs. På vilket sätt bidrar tillsyn till ändamålsenlig tillämpning av lagstiftning? Av Statskontorets rapport går det att konstatera att det främsta syftet med tillsyn är att säkerställa att lagars syfte upprätthålls och att det i stor omfattning saknas relevanta uppgifter om tillsynens effekter. En slutsats av det är att det är svårt att argumentera för att det finns ett behov av en tillsyn med likartad utformning som de tillsynsverksamheter som har undersökts i rapporten. Av doktrin framgår vidare att den allmängiltiga orsaken till att likvidationer inte står under en tillsynsmyndighet är för att förfarandet främst anses ligga i de privata aktieägarnas intresse. Av de informationskällor som presenteras i uppsatsen går det dock att dra slutsatsen att det finns fler intressenter i en likvidation än bara aktieägarna, bl.a. uppmärksammas borgenärernas och det allmännas intressen. I uppsatsens diskuteras vidare den kritik av konkursförvaltningens tillsyn som framhålls i doktrin. Har utformningen förbättringspotential? Finns det ett större behov av tillsyn för konkursförfarandet än för likvidationsförfarandet? I analyskapitlet dras slutsatsen att behovet av tillsyn för konkursförfarandet initialt är större än behovet av tillsyn för likvidationer, avseendet det allmännas intresse. I slutsatsen konstateras till syvende och sist att den information som har presenterats i referensramen inte framställer ett egentligt behov av en statlig tillsyn för likvidationsförfarandet.

Scania intends to introduce a new maintenance program for their rolling fleet. Withthis new program Scania hopes to increase their competiveness and add furthercustomer value. This thesis report is a mapping of the current maintenance program,along with its problematic features. Furthermore the report intends to describe thenew program, Condition Based Maintenance (CBM) and the problems that Scaniamust deal with before they can implement it.The report compiles basic information on how a mapping should be performed.Further on it will describe some of the theories of LEAN and leadership. Which aretwo of the most important features in this thesis work.The work has been performed through visits in different workshops, whereinterviews have taken place. The interviews have a big impact in this report, as theycompile different people’s thoughts about the consisting work and the problems withit. All the information that has been collected has then been analyzed and discussed,to give a better understanding of the actual situation in the workshops.The field studies have been collected in a mapping report, in which the problems withimplementing CBM have been summarized. These problems have then been analyzedto generate solutions. The biggest problems in the workshops today, concernleadership and proactivity. / Scania vill införa ett nytt tillsynsprogram för sin rullande flotta. På detta sätthoppas Scania kunna stärka sin konkurrenskraft och öka kundnyttan. Dennarapport är en kartläggning av det tillsynsprogram Scania tillämpar idag, samtdess faktiska arbetssätt och problem. Vidare syftar rapporten till att beskrivadet tilltänkta programmet, Condition Based Maintenance (CBM), samt deproblemställningar som Scania måste tampas med innan implementationen.Rapporten sammanställer grundläggande information om hur ett arbete avkartläggande karaktär bör utföras. Vidare beskrivs teorier om LEAN ochledarskap. Vilket är två av de viktigaste faktorerna i detta arbete.Arbetet har utförts genom besök i verkstäder, där intervjuer har gjorts.Intervjuerna tar upp en stor del i rapporten då de sammanställer synpunkteroch brister i dagens arbetsätt. Den insamlade informationen har sedananalyserats och diskuterats, för att ge en bättre förståelse för den faktiskasituationen ute i verkstäderna.Arbetet har resulterat i en kartläggning, som samlat de problem Scania måsteåtgärda innan implementeringen av CBM. Dessa problem har sammanställtsoch analyserats för att sedan kunna generera lösningsförlag. De störstaproblemen ute i verkstäderna är ledarskap och rutiner gällande ett proaktivtarbetsätt gentemot kund.

Insiderhandel är en förekommande företeelse som sker i Sverige liksom i andra länder med marknadsekonomi. Antalet misstänkta insiderbrott har ökat i antal de senaste åren men antalet åtal och fällande domar har trots detta varit i stort sett konstant. Med insiderbrott avses att någon har otillåtet utnyttjat insiderinformation i syfte att göra en ekonomisk vinning. Insiderhandel förbjuds i Lag (2005:377) om marknadsmissbruk och legaldefinitionen av vad som anses vara insiderinformationen uppfattas som otydlig och vag vilket leder till bedömnings- och tillämpningsproblem.För att finansmarknaden ska fungera väl krävs det att vi har en insiderlagstiftning i och med att det stärker allmänhetens förtroende. Har allmänheten ett starkt förtroende för finansmarknaden kommer de att välja att placera pengar och handla på marknaden. En av anledningarna till att man valde att lagstifta om ett förbud mot insiderhandel var på grund av att man ansåg att handel på den finansiella marknaden ska ske utifrån lika förutsättningar. Med hjälp av lagstiftningen vill man förhindra det övertag som sker vid handel med insiderinformation. Tillsyn och kontroll av att reglerna i Marknadsmissbrukslagen efterlevs sker genom ett sammarbete mellan Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Finansmarknadskammaren. I uppsatsen presenteras tänkbara orsaker till varför väckta åtalen är få till antalet medan misstänkta insiderbrott är flera samt om vi bör ha kvar insiderlagstiftningen i Sverige.