Syfte: Bristerna på informationsöverföringen mellan de olika faserna i en byggnads livscykel har en negativ inverkan på förvaltningen. På grund av de komplexa informationsmängderna bör förvaltningen specificera vilken information de vill få levererad från projekteringen. Den negativa inverkan kan minskas med hjälp av BIM, då BIM underlättar samverkan mellan olika discipliner. Därför är målet med denna undersökning att underlätta implementeringen av BIM inom den offentliga tekniska fastighetsförvaltningen på landstingsnivå, och följande frågeställningar ställs: (1) Hur ser processen kring tillsyn och skötsel ut inom teknisk fastighetsförvaltning på landstingsnivå? (2) Vilken information behövs i anknytning till denna process, för att en teknisk fastighetsförvaltning skall kunna genomföras effektivt? (3) Hur kan man med BIM tillhandahålla denna information? (4) Hur bör man gå tillväga för att lyckas med implementeringen av BIM inom fastighetsförvaltning?  Metod: Angreppssättet för undersökningen är en fallstudie, med en teknikavdelning inom en offentlig fastighetsförvaltning i ett landsting, som studerat fall. Samtliga frågeställningar bygger på varandra: datainsamling och analys har skett i växelverkan. Frågeställningarna besvaras till största del av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, men även observationer och dokumentanalyser har genomförts.  Resultat: Den första frågeställningens resultat visar på att processen tillsyn och skötsel är komplex och innefattar många olika discipliner. Processen innehåller en administrativ del där åtgärder och intervall kopplas till installationer i fastighetsförvaltningssystemet. Vidare innefattar processen att åtgärderna utförs av driftpersonalen, och om problem uppstår skapas beslutspunkter där teknikförvaltare och driftingenjörer konsulteras för att lösa problemet.  Resultatet på frågeställning 2 visar på ett stort behov av informationsmängder. Den information som behövs av flest personer är; placering, installationens komponenter och fabrikat/leverantör. Det är viktigt att poängtera att även om viss information inte behövs av lika många personer, innebär det inte att informationen är av mindre värde.  Vidare visar resultatet på frågeställning 3 att informationsmängderna som framkommit i frågeställning 2 kan tillhandahållas med BIM genom att koppla informationen till objekt via property sets, databaser eller portaler.  Resultatet på frågeställning 4 visar tillvägagångssättet vid implementering av BIM i förvaltning; processkartläggning, informationsanalys och koppling av informationen.  Konsekvenser: Studien visar att det finns goda möjligheter att använda BIM för att tillhandahålla den information som behövs inom en offentlig fastighetsförvaltning. Vid implementering är det viktigt att kartlägga processer och informationsbehov som finns i organisationen. Implementeringen bör ske i anknytning till ny- eller ombyggnation.  Begränsningar: Studien beaktar endast tillsyn och skötsel inom teknisk fastighetsförvaltning och undersöker varken ekonomiska eller tekniska aspekter. Resultatet anses generellt giltigt, men ett än mer komplett resultat kan erhållas vid en större undersökning av förvaltningsorganisationen samt med fler intervjurespondenter. / Purpose: The shortcomings of information transfer between the different building phases has a negative impact on facility management (FM). Because of the complex information needs it is important that the FM specifies which information they want delivered from the design and construction phases. The negative impact can be reduced with BIM because of its ability to ease communication between the disciplines. Therefore, the aim of the thesis is to ease the implementation of BIM within the technical FM of the public sector, and following questions are asked: (1) What does the process of operation and maintenance in a technical department of FM in a public sector look like? (2) Which information is needed in this process, to effectively accomplish the FM activities? (3) How can you, with BIM, provide this information? (4) How should you do to succeed with the implementation of BIM in FM?  Method: The approach of the thesis is a case study, studying the technical department of a public FM. All questions are based on each other, which means that the data collection and the analysis have been done in interaction. Mostly, the questions have been answered by literature studies and interviews, but observations and document analysis has also been done.  Findings: The result of the first question shows that the process of operation and maintenance is complex and includes many different disciplines. The process includes an administrative part where actions and intervals are connected to the installations in the FM system. The process also includes that the maintenance personnel performs the actions, and if problems occur, the technical manager and the operating engineer are being consulted for a solution.  The result of question 2 shows a big need of different information. The information needed by the most people are; placement, the installation’s component and manufacturer/supplier. Although some information might not be needed by a lot of people, it is important to point out that the information does not have lower value.  The result of the third question shows that the information that emerged from question 2 could be provided with BIM by connecting the information to an object through property sets, databases or portals.  The result of the fourth question shows the way to implement BIM in FM; process mapping, information analysis and connect the information.  Implications: The study shows that there are good opportunities to use BIM to provide relevant information needed by the FM. It is important to analyse the processes and information needs within the organisation. The implementation should be done in connection to a new construction or a reconstruction.  Limitations: The study only observes operation and maintenance within the technical department of FM and does not investigate either economical nor technical aspects. The result is considered to be generally valid, however, a more complete result can be achieved with a bigger research of the FM organisation and several interview respondents.

Sedan outsourcing blev vanligare på den svenska marknaden har det även blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmärksammandes en problematik med samarbetet mellan beställare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrävande. För att bland annat minska administrationen upprättades en självriskmodell som många beställare idag tillämpar i kontrakten, vilken innebär att driftentreprenören ersätter felavhjälpande underhållsåtgärdskostnader upp till ett visst gränsbelopp.  Syftet med fallstudien är att undersöka modellens uppbyggnad och tillämpning samtatt analysera vad beställare och entreprenör anser om självriskmodellen. Studien bygger främst på primär insamlad data genom ett antal intervjuer med främst en beställare, Locum samt en sekundär datainsamling i form av en enkätundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen. För att bibehålla det offentliga fastighetsbeståndet och för att se till brukarens bästa måste en förståelse finnas mellan beställare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprätthålla kvalité och service i en funktionsupphandling är att använda självriskmodellen. För beställaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnås och för att minska fakturahanteringen. Hur modellen uppfattas på marknaden med positiva och negativa aspekter skiljer sig markant beroende på vilka personliga erfarenheter en part har av den. / Since outsourcing became more common in the Swedish market, it has also become common for the management to procure its operation competitively. In a very early stage there was a problem recognized, the invoice between client and contractor was extensive and time consuming. Partly to reduce administration a deductible model was established which many clients today applies to the contracts. This means that the operating contractor himself may replace corrective maintenance action costs up to a certain amount. The purpose of this case study is to examine the model's structure and implementation, as well as to analyze clients and contractors consider of the deductible model. The study is based on primary data collected through a number of interviews with primarily client and a secondary data collection in the form of a questionnaire answered by contractors within the industry. In order to maintain the public housing stock and to ensure the patient's best interests there must be an understanding between the client and the contractor. The solution to maintain quality and service in a procurement function the client uses today the deductible model. The model serves as an incentive for the client to make sure the functional requirements are achieved and to reduce invoice processing. How the model is perceived in the market with positive and negative aspects differ markedly depending on the different experiences of it