No description available.

No description available.

<p>Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att</p><p>både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande</p><p>samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt</p><p>behov av finansiering.</p><p>Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom</p><p>att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern</p><p>finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder</p><p>vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika</p><p>finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara</p><p>uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har</p><p>samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya</p><p>ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan</p><p>vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning</p><p>efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya</p><p>ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika</p><p>finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan,</p><p>främst genom checkkrediten.</p>

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag. Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan, främst genom checkkrediten.

<p>Aim: A business ratio is a measuring instrument that companies use in their financial report to show profit and progress. As it is today, there are no standards to follow that shows which business ratio to present in a companies annual report. Our aim with this report is to see if there are any trends in the use of business ratios by looking into how thirty growth companies are applying them.</p><p>Method: To see what business ratios are used in practice, we have collected information from the thirty companies’ annual reports. With help from the literature, we have created an understanding about the most frequently used business ratios. This information has been the base for our analysis. In the analysis we have presented the above mentioned business ratios, and analyzed the differences and similarities we could see.</p><p>Result & Conclusions: There are three business ratios that are commonly used, but not enough to say there is a trend among all companies. We think it would be useful to set a standard.</p><p>Suggestions for future research: Since there is such a wide spread use of business ratio, it would be interesting to interview some of the companies to see if they have some motivation behind their choice of business ratios.</p><p>Contribution of the thesis: With this essay as a base we can see the lack of common guidelines in how business ratios should be presented in the annual report. Given this criteria, it is hard to compare companies just by looking at these items. This essay shows that there are motives to work on making guidelines that are useful for external investors to use, in their work upon analyzing the financial aspects of a company.</p><p>Key words: Business ratio, Annual report, Growing companies.</p>

Aim: A business ratio is a measuring instrument that companies use in their financial report to show profit and progress. As it is today, there are no standards to follow that shows which business ratio to present in a companies annual report. Our aim with this report is to see if there are any trends in the use of business ratios by looking into how thirty growth companies are applying them. Method: To see what business ratios are used in practice, we have collected information from the thirty companies’ annual reports. With help from the literature, we have created an understanding about the most frequently used business ratios. This information has been the base for our analysis. In the analysis we have presented the above mentioned business ratios, and analyzed the differences and similarities we could see. Result &amp; Conclusions: There are three business ratios that are commonly used, but not enough to say there is a trend among all companies. We think it would be useful to set a standard. Suggestions for future research: Since there is such a wide spread use of business ratio, it would be interesting to interview some of the companies to see if they have some motivation behind their choice of business ratios. Contribution of the thesis: With this essay as a base we can see the lack of common guidelines in how business ratios should be presented in the annual report. Given this criteria, it is hard to compare companies just by looking at these items. This essay shows that there are motives to work on making guidelines that are useful for external investors to use, in their work upon analyzing the financial aspects of a company. Key words: Business ratio, Annual report, Growing companies.

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.

<p>Bakgrund:Att företag skapar tillväxt är en oerhört viktig del i ett lands ekonomiska hälsa. Detta då tillväxt bidrar till att både skapa sysselsättning och generera skatteintäkter, vilket också i sin tur medför att landets teknik och utveckling kan gå framåt. Vid en internationell jämförelse har Sverige i dagsläget en relativt låg andel tillväxtföretag. Kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för att skapa och bibehålla tillväxt är idag relativt låg. Det är få företag som år efter år ökar sin tillväxt och det är ännu färre som klarar av att överträffa branschtillväxten. Bemanningsbranschens sysselsätter idag hundratusentals människor och den unga branschens goda utveckling är en viktig del i tjänstesektorns allt mer betydande roll i det svenska näringslivet. Att bibehålla tillväxt i en sådan föränderlig och konjunkturkänslig bransch som bemanningsbranschen är dock ett problem för många bemanningsföretag.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka framgångsfaktorer som har betydelse för tillväxtföretag inom bemanningsbranschen för att bibehålla en uthållig tillväxt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida det finns en koppling mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer. Därmed är syftet också att kunna utläsa om företags framgångsfaktorer förändras beroende av var företag befinner sig i livscykeln.</p><p>Genomförande: Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fyra bemanningsföretag där två personliga intervjuer har genomförts med respektive fallföretag.</p><p>Resultat: Studien visar på att det finns ett antal grundläggande framgångsfaktorer som är viktiga för att bemanningsföretag ska kunna bibehålla tillväxt. Vidare visar studien att framgångsfaktorer är av både konstant och föränderlig karaktär. Detta innebär således att själva grundkärnan i framgångsfaktorer inte förändras med marknadstrender. Däremot påverkas ofta innebörden av framgångsfaktorer av de förändringar som sker på marknaden. Exempelvis visar studien på att kompetens alltid är en viktig framgångsfaktor för bemanningsföretag men att kravet på typ av kompetens förändras över tiden. Då samtliga fallföretag i studien befann sig i liknande faser i livscykeln har vi i studien således inte kunnat utläsa en tydlig koppling överlag mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer.</p>

Bakgrund:Att företag skapar tillväxt är en oerhört viktig del i ett lands ekonomiska hälsa. Detta då tillväxt bidrar till att både skapa sysselsättning och generera skatteintäkter, vilket också i sin tur medför att landets teknik och utveckling kan gå framåt. Vid en internationell jämförelse har Sverige i dagsläget en relativt låg andel tillväxtföretag. Kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för att skapa och bibehålla tillväxt är idag relativt låg. Det är få företag som år efter år ökar sin tillväxt och det är ännu färre som klarar av att överträffa branschtillväxten. Bemanningsbranschens sysselsätter idag hundratusentals människor och den unga branschens goda utveckling är en viktig del i tjänstesektorns allt mer betydande roll i det svenska näringslivet. Att bibehålla tillväxt i en sådan föränderlig och konjunkturkänslig bransch som bemanningsbranschen är dock ett problem för många bemanningsföretag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka framgångsfaktorer som har betydelse för tillväxtföretag inom bemanningsbranschen för att bibehålla en uthållig tillväxt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida det finns en koppling mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer. Därmed är syftet också att kunna utläsa om företags framgångsfaktorer förändras beroende av var företag befinner sig i livscykeln. Genomförande: Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fyra bemanningsföretag där två personliga intervjuer har genomförts med respektive fallföretag. Resultat: Studien visar på att det finns ett antal grundläggande framgångsfaktorer som är viktiga för att bemanningsföretag ska kunna bibehålla tillväxt. Vidare visar studien att framgångsfaktorer är av både konstant och föränderlig karaktär. Detta innebär således att själva grundkärnan i framgångsfaktorer inte förändras med marknadstrender. Däremot påverkas ofta innebörden av framgångsfaktorer av de förändringar som sker på marknaden. Exempelvis visar studien på att kompetens alltid är en viktig framgångsfaktor för bemanningsföretag men att kravet på typ av kompetens förändras över tiden. Då samtliga fallföretag i studien befann sig i liknande faser i livscykeln har vi i studien således inte kunnat utläsa en tydlig koppling överlag mellan företags position i livscykeln och deras framgångsfaktorer.

No description available.