No description available.

<p>Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. </p><p>Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer.</p><p>Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.</p><p>Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat. De resultat som har tydliga samband har presenterats kring våra fyra huvudteman. Vår diskussion innehåller olika tankar om vad som huvudsakligen påverkar tjejernas konsumtionsvanor och vad som eventuellt kan leda till en fortsatt studie.</p>

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer. Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med. Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat. De resultat som har tydliga samband har presenterats kring våra fyra huvudteman. Vår diskussion innehåller olika tankar om vad som huvudsakligen påverkar tjejernas konsumtionsvanor och vad som eventuellt kan leda till en fortsatt studie.

“Unga tjejer med invandrarbakgrund i mellanöstern och deras upplevelser i det svenska samhället” är en kvalitativ studie om hur invandrartjejer, med bakgrund i Mellanöstern, ser på sig själva i det svenska samhället, med ett särskilt fokus på deras sociala relationer, deras position i familjen och erfarenheter av hur de blir kategoriserade/stämplade som ”invandrartjejer”. Genom olika frågor kring: förhandlingar inom familjen, tjejernas sociala umgänge &amp; kärleksrelationer, tjejernas position i det svenska samhället i förhållande till socialisation, självidentitet&amp; identitetsskapandet, grupptillhörighet&amp; etnisktillhörighet, etnicitet&amp; etniskidentitet har vi ur ett sociologiskt perspektiv genomfört dessa i vår studie.  Anledningen till att vi just valt att studera detta område är att vi anser att det kan finnas en annan bild av dessa tjejer med invandrarbakgrund vilket media inte belyser. Samhället ser på att tjejer med invandrarbakgrund är förtryckta, strängt hållna och kontrollerade, men vi vill påvisa att det finns en annan bild av dessa tjejer. För att komma fram till resultatet så har vi använt oss av en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats tematiskt strukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua tio tjejer som är i åldern mellan 15-17 och har bakgrund i Mellanöstern.  Tjejernas erfarenheter och upplevelser har helt enkelt varit centrala för vår studie.   Nyckelord: Socialisation, självidentitet, identitetsskapandet, grupptillhörighet, etnisktillhörighet, etnicitet &amp; etnisk identitet.

<p>Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.</p>

Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.

Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Den första delen behandlar hur deltagarna, som alla är tjejer med förortsbakgrund, använder och uppfattar företeelserna förortsslang och förorts­svenska. Den andra delen syftar till att ge en bild av hur hemförorten uppfattas och vilka faktorer som kan påverka användningen av förortsslang. Den tredje delen belyser sambandet mellan språk och identitets­­­skapande. Materialet består av fyra fokusgruppsamtal med sammanlagt 15 deltagare från en gymnasieskola i en Stockholmsförort. Undersökningen visar att deltagarna upplever att förortsslangen bidrar till en gemenskap. Den framstår som en språklig kompetens och en språklig resurs inom förorten. Utanför förorten blir förortsslangen däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna berättar om vilka olika förväntningar det finns inom den talgemenskap som finns i förorten avseende tjejers respektive killars användning av slang. De upplever att de exkluderas från majoritetssamhället på grund av skillnader i språk och bakgrund (etnisk/kulturell/religiös). Genom att utmana en rådande genusordning och majoritets­samhällets negativa förväntningar utövar deltagarna egenmakt.

De sista tio åren så har det börjat dyka upp mer och mer tjejer på landets gymnasieskolors byggprogram. För tio år sedan var det ungefär 2 % tjejer och för något år sedan var siffrorna uppe i mer än 9 %. Fortfarande ses byggyrket vara väldigt mansdominerat, men ändå så söker sig mer och mer tjejer till byggutbildningen. Hur tas de tjejer som söker sig till byggutbildningen om hand i skolan och på företagen under sin arbetsplats förlagda utbildning. Och vad händer med de tjejer som kommer ut i yrket efter sin utbildning. Känner de sig väl mottagna eller är det så att den väldigt mansdominerade byggbranschen inte låter dessa tjejer få en chans att bli kvar i branschen. Vad kan vi inom skolan, och ute påföretagen göra för att underlätta för de tjejer som verkligen vill komma ut i ett yrke som de tycker är deras drömyrke. "Byggyrket" Till detta arbete så valde jag att intervjua de tolv tjejer som går på byggprogrammet i köping 2012. Detta för att få reda på vad vi på denna skola ska tänka på och göra för att ge dessa tjejer en bra utbildning, både på skolan och ute på företagen där de gör sin praktik. Det jag har fått fram i detta arbete är att byggprogrammet i Köping, och de företag som har dessa tjejer på praktik hos sig fungerar rätt så bra men det finns fortfarande lite att jobba med. Men ute på andra skolor, byggen och företag så går det inte lika bra då man får läsa om sexuell antastning, trakasserier och utfrysningar. Är det så att byggindustrin är så förlegad och har så gammalt tankesätt att man inte kan tänka sig att ta emot kvinnor i denna bransch. Ska det vara så när vi i Sverige klagar över att andra länder inte har jämlikhet, men kan fortfarande inte inom vissa arbetsområden klara av det själva Hur är det att som tjej söka till en utbildning som förknippas som en linje för killar. Hur tas de emot och hur klarar de av denna utbildning. Under denna utbildning ska dessa tjejer göra apu/apl, hur tas de då emot ute på företagen, När dessa tjejer sen slutar skolan hur blir det då, blir de kvar i branschen eller klarar de inte av den press de får på sig, just för att de är tjejer. Eller kan det vara så att branschen inte är öppen för tjejer.

This paper focuses on the relationship between actual victimization and perceived fear of crime among young women aged 18-20 years. Previous studies shows that women are more afraid of becoming a victim of crime than men, even though studies shows that men are victims of crime to a greater extent than women. The purpose of this paper was to examine women’s fear of becoming a victim of crime from a class perspective. To investigate this, we interviewed 16 young women aged 18-20 years with both working class and middle class backgrounds. The interviews helped us understand how the women in each group discussed the fear and crime in society. To analyze the material we used Beverly Skeggs and Bronwyn Davies theories. Skeggs was used to analyze the significance of class differences among women while we used Davies to analyze how the socialization of female and male behavior has significance for the fear of crime. The result of the study showed that it was mainly women from the working class who felt fear of becoming a victim of crime while women from the middle class did not experience fear in the same way as working class women.

Vi lever idag i ett bildsamhälle där bilder ständigt flödar i våra liv, oavsett om vi är hemma eller i offentligheten. Den här undersökningen avgränsar sig till bilder i tjejers vardag som är mellan 16-19 år. Denna grupp är stora användare av mobiler, vilket ofta är en bro till ständig uppkoppling av sociala medier där det finns mycket bilder. Unga tjejer har även enligt statistik större risk att drabbas av stressymptom. Bilder från t.ex. media kan påverka den statistiken.  Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild. Jag vill undersöka deras syn på bilder i vardagen och hur de förankrar bilderna till sina egna liv. Undersökningen ska uppmärksamma hur självbilden hos dem påverkas av bilder i omgivningen och hur det kopplas till ”idealkvinnan”. Huvudfrågeställningen lyder;  Hur talar unga tjejer om och ser på de bilder de möter i sin vardag?  Metoden består av flera metodverktyg, med inspiration från visuell etnografi. Metoder som används är bland annat semistrukturerade intervjuer, bildsamtal och participatory photography. För att få fram hur tonårstjejer själva ser och talar om bilder i deras vardag har denna grupp fått utgöra en fokusgrupp. De är medforskare i arbetet.  Resultatet visar att det finns flera argument till hur bilder i unga tjejers vardag bidrar negativt på deras självbild. Medforskarna menar att bilderna de får se i sociala medier har en ”perfekt” yta som de vill eftersträva, fastän de är trötta på dessa bilder. I media anser de att kvinnor översexualiseras och endast visar en enda typ av skönhet. De känner även en press av att vara redo för en kameralins dygnet runt, varje stund i sitt liv ska gå att föreviga i en ”perfekt” bild.  Undersökning utgör även en gestaltning som innehåller en illustrerad målarbok samt en rumslig upplevelse. Båda verken visar en annan version av bilder i sociala medier, med unga tjejer som bakgrund. Boken är utformad i en målarboksform för vuxna. På varje uppslag visas två versioner av samma händelse, en romantiserad version och en mer relaterad till det riktiga livet. På Konstfacks vårutställning 2016 hade besökarna chansen att närma sig boken genom ett rum visuellt uppdelat i två halvor. På ena sidan av rummet visades en finpolerad version av livet som är vanligt att se i sociala medier. Den andra visar ett mer troligt rum för en ung tjej.