Sociala medier är en viktig arena för barn och unga i samhället idag då dagens generation unga vanligtvis spenderar mycket tid i den tekniska kontexten. Min uppsats undersöker tjejers (14–18 år) användande av sociala medier (främst Instagram) med utgångspunkt i vad som sker på deras självpresentationer. Studien har en tolkande fenomenologisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer, exempelvis om vilka tankar som dyker upp innan en bild ska publiceras och efter en bild har publicerats. Tjejernas erfarenheter av sociala medier analyseras dels utifrån Goffmans teori om självpresentation och dels utifrån Corsaros teori om kamratkulturer. Resultatet visar att olika faktorer i omgivningen, exempelvis kamratkultur och hem och skola, har olika betydelse för hur tjejerna skapar sina självpresentationer och uppfattar sig själva och sin kropp. Resultatet visar även att posering på bilder, respons på bilder och oro över vad andra ska tycka om en bild har betydelse för publicering av bilder på en självpresentation. Ytterligare visar resultatet att kropps-jämförelser sker ständigt i tjejernas vardag där olika faktorer i omgivningen spelar roll. Slutsatsen är att publicering av bilder och sociala spel på tjejernas självpresentationer är en del av kamratkulturerna och de unga tjejernas vardag. Bildpublicering handlar inte bara om en bild, utan är ett omfattande socialt spel. / Social media is animportant platform for the youth society, as the youth generation normallytends to spend a lot of time in the technical context. My dissertationinvestigates how girls (14-18 år) use social media (especially Instagram), withan emphasis on what happens in their self-presentation. This study has aninterpreting phenomenological approach and is based on six semi-structuredinterviews on the girls' thoughts before and after the publication of pictures.The girls' experiences of social media are partly analyzed via Goffman's theoryabout self-presentation and partly through Corsaro´s theory about peer-cultures.The result indicates how different factors in the environment (e.g. peer-culture,school and home), have a different meaning for how the girls create their ownself-presentations and how they perceive themselves and their bodies. Theresults also show how posing in pictures, social response and anxiety of whatothers might think about a picture have an impact on publication. Additionally,the results indicate how bodily comparisons continuously happens in girls'everyday life. The conclusion is that the publication of pictures and socialgames on girls' self-presentations is part of the comrade-cultures and theyoung girls' everyday life. Publication of pictures is not only about apicture, but a comprehensive social game.

The impact of technology through social media has contributed alot to the world, changing the way we live our lives. This is because individuals have a continuous flow of information through mass media. Today, the social forum, Instagram has a major impact on the everyday lives of young girls. Since many young girls are constantly connected to the Internet, this may result in certain criteria about how these girls should behave and how their lifestyles should look like. The purpose of the study is to get an understanding of how Instagram can affect young girls’ self-identities. A qualitative method is used in the study whereby six interviews are conducted with teenage girls. The data is analyzed mainly with the help of Giddens theory on reflexive identity in late modern age together with Cooley’s concept about ”looking-glass self”. In order to point out the gender aspect in self-identity constructions whereby teenage girls reproduce the normatively accepted femininity in Instagram, West & Zimmerman’s theory on ”doing gender” has been used. The aspects of consumer society whereby Instagram functions as a virtual platform and the ways in which demarcation between real and virtual becomes blurred in teenage girls’ identity constructions has been analyzed by the help of Baudrillard’s theory on consumer society. The results of the study show that Instagram has several significant effects interms of young girls’ self-identity constructions. The young girls do not present their true self-images on Instagram, they only show the "perfect" aspects of their daily lives. That means that they reshape and refine their appearances. The results also show that the experience for all interviewees is that they felt that there was a further norm for females on Instagram, like the importance of having an ideal body type. Instagram proved to be strongly linked to how young girls think about their bodies and looks.

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.  Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv. / In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka om Barn- och fritidsprogrammets elever upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och även om eleverna anser att tjejer och killar får ta lika mycket plats i klassrummet. Den empiriska undersökning-en baserar sig på 130 enkätsvar från två olika gymnasieskolor i Sverige.I kunskapsbakgrunden går jag igenom forskning som har med genus i allmänhet att göra och forskning som är inriktad på genus i skolan. Tidigare forskning om genus i skolan visar att flickor får stå tillbaka till förmån för pojkar.Det resultat som jag fått fram i min undersökning visar att eleverna på Barn- och fri-tidsprogrammet inte upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och att alla ele-ver, oberoende om de är tjejer eller killar, får ta lika mycket plats i klassrummet.

Denna undersökning bygger på en kvalitativ metod och fokuserar på unga tjejer som läser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill undersöka varför unga tjejer läser bloggar, om läsarna ser upp till bloggare och om läsarna är kritiska till någon blogg eller en del av en blogg. Följande frågor intresserar oss då bloggar är ett fenomen som har ökat enormt de senaste åren. I Sverige har 20 procent av unga tjejer en blogg och 69 procent är bloggläsare. Bloggläsarna är en grupp som vi inte vet så mycket om och vi har därför valt att undersöka denna grupp.Vårt empiriska material består av halvstrukturerade intervjuer med fem informanter. Våra reslutat och analyser bygger på en teoretisk ram där vi fokuserar på Giddens och Ziehes teorier kring ungdomar och identitetsutveckling. Vi fokuserar även på Goffmans rollteori och ungdomars livsstilar i dagens samhälle. Materialet är vidare inkluderat i relevant tidigare forskning som kommer från både svensk och internationell forskning. Vi har inriktat oss på forskning om relationen mellan ungdomar och Internet, identitet, bloggar och konsumtion.Vårt resultat visar att bloggar är en stor del av läsarnas vardagliga liv. Det har blivit ett nytt forum och för dagens ungdomar som har växt upp med Internet, har det varit en naturlig utveckling. Bloggläsarna är väldigt medvetna om sig själva och det som sker runt omkring dem och det kan ske både medvetet och omedvetet. Resultaten visar även att läsarna blir påverkade av bloggar men att de fortfarande är reflekterande. Bloggar kan till exempel vara en hjälp i ungdomars utveckling och kan till och med fungera som en vän. Ungdomars konsumtion påverkas även av att läsa bloggar.

I polisens kartläggning framkom indikationer på att det är fler kvinnor som är aktiva i brottsligheten kopplat till gängkriminaliteten än vad som tidigare varit känt för polisen. Myndigheternas och samhällets syn på kvinnor i gäng har länge präglats av en bild där kvinnorna ses som passiva oskyldiga flickvänner till gängmedlemmar, en syn som nu håller på att förändras. Studien har syftat till att genom en kritisk diskursanalys undersöka hur media porträtterar kvinnor i gängkriminalitet och på vilket sätt det påverkar det sociala arbetets insatser. Det empiriska materialet består av 16 artiklar publicerade tre stora dags- och kvällstidningar i Sverige under perioden 15 oktober 2022–15 oktober 2023. Analysen av artiklarna har genomförts med hjälp av kritisk diskursteori och metod med ett feministiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet i studien visar på att kvinnor ofta målas upp i medier som antingen passiva medhjälpare eller aktiva aktörer. Kvinnors utsatthet i gängen är ett vanligt förekommande tema i artiklarna. Det finns ett behov av utökad kunskap om kvinnor i gängkriminalitet för att myndigheter ska kunna bemöta och behandla både kvinnors utsatthet och kriminalitet. Socialtjänsten kan behöva utökad kunskap kring kvinnor i gäng för att kunna erbjuda insatser där både kriminaliteten och utsattheten får plats. Slutsatserna i studien är att både kvinnors aktiva aktörskap samt utsatthet i gängkriminalitet kan behöva synliggöras för att kunna erbjuda kvinnor i gäng adekvata insatser.

This composition deals with questions concerning the ongoing construction of gender among personnel in different project for young girls and young boys ( ages 14): its conditions and meanings and how personnel form and mediate gender experience. The aim of this essay is to investigate how gender is made in everyday practise in three projects which address to either young girls or young boys, and to examine how the formation of gender interplays between conceptions among personnel and the practise in the projects. Central questions are: How describes the practical work and the needs of girls and boys in the project? And does the gender-segregated work justified in the projects? Qualitative methods are used to answer these questions. We made qualitative interviews among personnel from three projects, Ellen, Allan and DISA. Ellen and Allan is both part of the "Rädda Barnen" organization in Sweden. Ellen is a group for girls with a feminist/gender equality approach. Allan is a project for boys, also with a gender equality approach. Both Ellen and Allan has the aim to give young girls and boys the opportunity to, by dialogue, discourse and challenge gender-patterns in there everyday life. DISA is a method for girls with the aim to prevent stress and negative thoughts. The method is from the beginning translated and accommodated from a gender-neutral method from USA to a method for young girls in Swedish schools. The method is evaluated on girls but the DISA-project in this study also adopts the method in boy-groups. The empirical material consists of five semi-structured interviews with personnel from the three projects. We have also used fundamental documents such as project plans and manuals in our analysis. Our theoretical framework combines theory of who address tension between gender, normalization and change. Butler’s theory, in which gender is formed through acts, words and gestures, is our main point of departure for understanding the formation of gender. We also adopt a social-constructivism approach in our understanding of gender and in our analysis of the empirical material. In our analysis: we illustrate how gender is made by being incorporated into the practice by personnel performance, and the personnel translation of the projects ideology and documents. The personnel justifications for gender-segregated work is throughout their own definition of girls and boys needs. Sexuality is a prominent theme in both Ellen and Allan and also the most common motive among the personnel to work gender-segregated. The leaders view is that guys and girls can talk about this together in a group. The approach differs between projects. DISA is based on a hard-structured material. A fact which paradoxically means that we do not know much about the project's practice. Ellen and Allan use the dialogue to discuss and contest traditional gender patterns. However, in all projects the dialogue represents a large part of practice. But for girls the unilateral focus on dialogue tend to reproduce the picture of girls' responsiveness and ability to empathetic. Meanwhile the conversation in Allan can become a opportunity for the boys to express themselves verbally in a way they might not be accustomed to. Personnel in Allan and Ellen describe themselves as free to organize and design the group meetings. The needs that the participants express, as well as the practice offers, consolidates the expectations placed on girls and boys. The participants re-create and construct their gender through conversations about violence, sex, relationships, etc. But we have also seen how femininity and masculinity norms are challenged by the way the dialogue is focused on reflexivity and criticism towards gender patterns.

<p>Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.</p><p>Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.</p>

Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation.

The aim of this thesis is to examine patterns in the way young adultschoose the literature they read, and to assess the importance of genderas a factor. Using qualitative methods, the empirical material has beenbased on research on gender and reading, and on three group interviewswith participants aged between 16 and 18 years old; there were betweenfour and six participants in each group. The participants were allstudents at the same school and the interviews were carried out in theschool library. The theoretical framework focuses on literature onreading and gender. In the analysis, the study is related to the theoriesof Louise M. Rosenblatt and Yvonne Hirdman.The conclusion is that young adults read for a variety of reasons, butfirst and foremost to find the meaning of their lives and to learn how tobecome good and successful adults.The majority of girls in the study are interested in reading aboutother young adults who live lives they can identify with. Those whoclaim to be readers, read to escape from reality; they love to betransported to a world which is totally different from the one theyknow.The boys read to find out things, their reading has a purpose. They readboth fiction and non-fiction. The boys are in the process of developingtheir male genus, and have no wish to be associated with female values.All the young adults claim that it is important to be oneself. In real life,however, it proves very difficult to live up to this ideal. / Program: Bibliotekarie