<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser på naturvetenskap och dess undervisningsform och om lärarna märkt någon förändring i tjejers intresse. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Fem lärare intervjuades för att ta reda på om de har märkt någon förändring i skolan angående tjejers intresse. Tre av dessa arbetar på gymnasiet och de övriga två i grundskolan. Svaren från enkäter och intervjuer gav ett något överraskande slutresultat då dessa till viss del avvek från tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten. Våra resultat visade på omvända förhållanden, tjejerna föredrog den traditionella undervisningen. En slutsats blir att det är viktigt att införa naturvetenskap i tidig ålder och även lägga grunden för studier längre upp i skolan.</p>

<p>To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look upon</p><p>themselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an “outsider”. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others.</p><p>We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society.</p><p>We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality.</p> / <p>Att förstå elevers värld och vad som kan göra att de beter sig på ett visst sätt, eller hur de bildar grupperingar i skolan är som lärare en viktig del i arbetet. Eftersom att man får en bättre förståelse för elevernas beteende genom att ta reda på hur de faktiskt själva ser på saker och ting, kan man som lärare också arbeta med eleverna för att få bort eventuella fördomar och tendenser till utanförskap eller mobbning. Ofta spelar kläder och mode en stor roll i</p><p>elevernas identitetsarbete och hur de ser på sig själva och hur de i sin tur blir sedda av andra.</p><p>Vi har valt att undersöka detta fenomen bland tjejer då det ofta är de som är mest utsatta av bland annat media med orimliga skönhetsideal och andra yttre faktorer som många unga tjejer</p><p>försöker leva upp till i dagens samhälle.</p><p>Vi har gjort en enkätundersökning rörande användandet av kläder och mode i skapandet av en identitet med totalt femtioåtta tjejer i årskurs nio på två olika kommunala skolor i Haninge och Tyresö kommun.</p>

Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lärare ta reda på vad en bästisdyad är, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. Jag har sökt finna svar på ovanstående frågor genom kvalitativa intervjuer som har haft karaktären av samtal. I resultatet redovisas intervjuer med tre bästispar och deras klassföreståndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jämlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt. I diskussionen ställs de tre bästisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgången.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument. I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre. Majoriteten är emot betyg i ämnet idrott, de anser sig inte ha någon nytta av dem senare i livet. Att tjejer tappar intresset för idrotten beror även på att deras kroppar förändras under puberteten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser på naturvetenskap och dess undervisningsform och om lärarna märkt någon förändring i tjejers intresse. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Fem lärare intervjuades för att ta reda på om de har märkt någon förändring i skolan angående tjejers intresse. Tre av dessa arbetar på gymnasiet och de övriga två i grundskolan. Svaren från enkäter och intervjuer gav ett något överraskande slutresultat då dessa till viss del avvek från tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten. Våra resultat visade på omvända förhållanden, tjejerna föredrog den traditionella undervisningen. En slutsats blir att det är viktigt att införa naturvetenskap i tidig ålder och även lägga grunden för studier längre upp i skolan.

To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look upon themselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an “outsider”. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others. We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society. We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality. / Att förstå elevers värld och vad som kan göra att de beter sig på ett visst sätt, eller hur de bildar grupperingar i skolan är som lärare en viktig del i arbetet. Eftersom att man får en bättre förståelse för elevernas beteende genom att ta reda på hur de faktiskt själva ser på saker och ting, kan man som lärare också arbeta med eleverna för att få bort eventuella fördomar och tendenser till utanförskap eller mobbning. Ofta spelar kläder och mode en stor roll i elevernas identitetsarbete och hur de ser på sig själva och hur de i sin tur blir sedda av andra. Vi har valt att undersöka detta fenomen bland tjejer då det ofta är de som är mest utsatta av bland annat media med orimliga skönhetsideal och andra yttre faktorer som många unga tjejer försöker leva upp till i dagens samhälle. Vi har gjort en enkätundersökning rörande användandet av kläder och mode i skapandet av en identitet med totalt femtioåtta tjejer i årskurs nio på två olika kommunala skolor i Haninge och Tyresö kommun.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

<p>Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lärare ta reda på vad en bästisdyad är, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. </p><p>Jag har sökt finna svar på ovanstående frågor genom kvalitativa intervjuer som har haft karaktären av samtal. I resultatet redovisas intervjuer med tre bästispar och deras klassföreståndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jämlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt.</p><p>I diskussionen ställs de tre bästisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgången.</p>

<p>Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. </p><p>Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. </p><p>Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.</p><p>I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre. </p><p>Majoriteten är emot betyg i ämnet idrott, de anser sig inte ha någon nytta av dem senare i livet. Att tjejer tappar intresset för idrotten beror även på att deras kroppar förändras under puberteten.</p>

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande. Frågeställningar Upplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande? Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande? Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne. Teori Sammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning. Metod Kvalitativa intervjuer. Resultat Mina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den självbild som skapas genom bloggläsandet har genom min undersökning ofta visat sig svår att efterlikna. Det är därför svårt att hävda att resultatet av bloggläsandet leder till ett välbefinnande såväl fysisk, psykiskt som socialt. Slutsats Av min studie går det att dra slutsatsen, även om jag är medveten om att respondentkretsen är begränsad, att bloggen för unga tjejer i en känslig ålder möjligen kommit att bli viktigare som en sorts rådgivare än vad vuxna är. Jag tycker också att min studie visar att bloggläsning fått en sådan omfattning att den blivit en av de viktigaste informationskanalerna för unga tjejer.  Detta är något som politiker i kommunikationen med unga människor måste bli medvetna om på ett helt annat sätt än vad som idag är fallet. Som jag har påvisat upplever unga tjejers att deras psykiska ohälsa påverkas i positiv riktning genom bloggläsande så länge som bloggen fungerar som en bra förebild för bloggaren.