Denna artikel är en del av ett kandidatexamensarbete inom civilingenjörsprogrammet med inriktning Samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan. I artikeln undersöks de två trämodifieringsmetoderna värmebehandling och furfurylering. Syftet är att undersöka varför dessa modifieringsmetoder ännu inte klarat av att på allvar konkurrera med konventionell tryckimpregnering. Hur furfurylering och värmebehandling går till, miljöeffekter eller andra hinder för användningen av metoderna utreds. Målet är att bedöma möjligheterna för modifieringsmetoderna att öka sina marknadsandelar i framtiden. Slutsatsen är att båda metoderna helt klart är miljövänligare än konventionell tryckimpregnering och att de inom de flesta områden ger en tillräcklig ökning av beständigheten för att kunna konkurrera med denna. En nackdel med både furfurylering och värmebehandling är att de ger träet sämre slagseghet och att värmebehandlat trä inte lämpar sig för bärande konstruktioner. De hinder som hittills hållit tillbaka användningen är framförallt ett högre pris och det faktum att de båda produkterna inte finns lika tillgängliga på marknaden som konventionellt tryckimpregnerat virke. Det finns stora möjligheter för metoderna att öka sina marknadsandelar i framtiden om större fokus läggs på livscykelperspektivet samtidigt som kunskapen om materialen ökar i branschen. / This article is one part of a bachelor's essay within the Civil Engineering program at the Royal Institute of Technology. Two wood modification methods, furfurylation and thermal modification of wood, are studied in this article.  The purpose is to examine why these modification methods still have not managed to compete with the conventional pressure treatment. How furfurylation and heat treatment is done, environmental impacts or other obstacles using the methods are investigated. The goal is to assess the possibilities for these modifying methods to increase their market share in the future. The conclusion is that both methods are clearly more environmentally friendly than conventional pressure treatment.  In most areas they are able to provide a necessary increase of the resistance in order to compete with pressure treatment. A disadvantage of both furfurylation and heat treatment of wood is that they cause poorer impact strength. In addition, heat-treated wood is not suitable for load-bearing structures .The obstacles that so far have held back the use of these methods are primarily a higher price and the fact that the two products are not as available in the market as conventional pressure-treated lumber. There are great opportunities for the methods to increase their market share in the future if more focus can be on life-cycle thinking at the same time as the knowledge of the materials in the industry growths.

I Sverige finns en lång tradition kring användandet av trä för konstruktionsändamål. I den storskaligabyggindustrin har det dock kommit att handla mycket om stål och betong och detta gäller inteminst för konstruktioner utomhus såsom broar. I träkonstruktioner har speciellt infästningarna storbetydelse då dessa är svåra att skydda från fukt, vilket gör att träets begränsande beständighetblir en anledning att välja andra material. Genom kemisk modifiering av trä, så kallad acetylering,kan detta beständighetsproblem lösas, dock med risk för kraftigt ökade materialkostnader. Syftetmed detta arbete var att undersöka möjligheterna kring så kallade limträhybrider av kemiskt modifieradbjörk och omodifierad gran. Tanken är att erhålla god beständighet i svårskyddade delarav en limträbalk, t.ex. vid knytpunkter, utan att behöva använda modifierat trä i hela balken.Genom att fingerskarva samman de två materialen kan det acetylerade materialet användas justintill infästningen och sedan övergå till obehandlat trä i områden som lättare kan skyddas från riskför röta med hjälp av till exempel konstruktionstekniskt träskydd. Mer specifikt handlar arbetetom att studera hur en sådan typ av hybridkonstruktion beter sig när den testas i fyrpunktsböjning.Speciellt undersöktes hur och var brottet uppkom samt balkarnas böjhållfasthet och styvhet.Dessutom undersöktes, med hjälp av småskaliga tester, hur acetyleringen av björk påverkar dessE-modul och hållfasthet.Studien är baserad på både experimentella försök och numerisk analys. Fyrpunktsböjning användesvid försök på hybridbalkarna och materialtesterna. Finita elementmetoder användes för attförutspå var brott kommer att uppstå samt hur området vid fingerskarvarna påverkas av den storaskillnaden i svällningsegenskaper mellan obehandlat trä och det mer dimensionsstabila modifieradeträet.Resultaten indikerade att den acetylerade björken hade större spridning med avseende på det undersöktamaterialegenskaperna jämfört med omodifierad björk. Testerna av hybridbalkarna visadepå stora problem kring fingerskarvarna beroende på problem vid limningen och även lokala defekter.Resultaten visade även en klar förbättring gällande balkarnas styvhet då limträbalkarnasmittpartier bestod av björk.Även de finita elementberäkningarna indikerade att brott kan förväntas i fingerskarvarna samtatt problem kan uppstå som följd av att limträet av omodifierad gran sväller vid uppfuktning ijämförelse med limträet av acetylerad björk. Vidare forskning föreslås bland annat kring utvecklingav lim som lämpar sig för såväl barr- som lövträ, obehandlat- som acetylerat material samtfingerskarvning. Resultaten av studien visar på goda utsikter att förbättra limträets styvhet ochböjhållfasthet samt en möjlighet till att lösa problem med fukt kring infästningar.