The new railway signaling system ERTMS, European Rail Traffic Management System, will be introduced in all the railway tracks in Sweden, due to the Swedish railway legislation. The implementation of ERTMS in Sweden is performed by Trafikverket and two pilot projects have been done. Now the experiences from the traffic managements for these pilot tracks must be preserved. The purpose of this master thesis was to identify key aspects to facilitate the implementation of ERTMS for the traffic management in Sweden. The main task was to collect the experiences from the introduction of ERTMS on the pilot tracks from the traffic management in Ånge and Boden. The problems that occurred before, during and after the implementation process of ERTMS on the pilot tracks have been identified and further recommendations have been developed for how these problems can be avoided and managed in the upcoming implementation of the remaining tracks in Sweden. The main contribution of the thesis is recommendations to Trafikverket on how to facilitate the ERTMS implementation process for the traffic management. The key recommendations are: That the technology works and that the traffic management has the opportunity to influence the development of new versions of the system. That the traffic management should be informed about the project and involved in the implementation process. That the education and practice for the traffic management in ERTMS will satisfy their need in terms of adapted material and that they have access to an ERTMS simulator. If Trafikverket takes into consideration the problems that have occurred and work out solutions for how to manage and avoid them in the upcoming implementation of ERTMS in Sweden, the outcome should be successful.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka stressorer som påverkar trafikledarna vid Trafikverket och hur de upplevs samt vilka åtgärder som togs för att förebygga stress. Data samlades in med en enkät som besvarades av 21 trafikledare och intervjuer där fyra trafikledare deltog. Resultaten visar på hög mental arbetsbelastning och hög tidspress. Deltagarna ansåg sig inte ha tid för reflektion eller utnyttjande av raster på ett bra sätt, men de visste vad som krävs av dem i arbetet och kan lägga tankar på arbetet åt sidan på sin lediga tid. De åtgärder ledningen vidtar är att digitalisera arbetsrutinerna och genomföra årliga prov av säkerhetsregler så att de som arbetar med trafikledning har rätt kompetens och ledningen erbjuder samtalsstöd för de som vill ha det stödet.

Arbetsuppgifter som utförs på digitala system löper risk för att bli monotona, repetitiva ochtidskrävande. RPA, Robotic Process Automation, är en relativt ny teknik som kanautomatisera repetitiva och regelstyrda arbetsprocesser. Att implementera RPA leder oftast tillatt medarbetare inom ett företag kan lägga mer tid på värdeskapande uppgifter. RPA ochautomatisering möts av ett visst motstånd bland de medarbetare som påverkas ochinställningen till denna teknik varierar kraftigt. På ett företag som bedriver kollektivtrafik i Sverige har trafikledarna, som bemannar trafikledningscentralen på detta företag, en centralroll. De planerar och dirigerar trafik för ett geografiskt område. Syftet med denna studie är attidentifiera om trafikledarna ser några för- och nackdelar med RPA i deras arbetsprocessersamt deras generella inställning till RPA utifrån deras arbetsplats. För att samla in empirin har en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer medtrafikledarna genomförts för att identifiera deras inställning till RPA i anknytning till derasarbetsplats. Resultatet av denna studie visar att trafikledarna har en positiv inställning till RPAoch ser att RPA hade kunnat avlasta dem i deras arbete vilket skulle kunna leda till att mer tidpå tidskrävande och värdeskapande uppgifter. Flera trafikledare har dock svårigheter attidentifiera vilka typer av processer som kan automatiseras och om det hade hjälpt dem i derasarbete. Trots svårigheterna lyckas trafikledarna identifiera två processer som skulle kunnaautomatiseras med RPA.

Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige.  De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system. Genom observationer och intervjuer på driftledningscentralen i Hallsberg under våren 2012 har trafikledare studerats för att förklara vad det finns för yttre intressenter och faktorer, vad störda lägen är och hur dessa hanteras. Slutsatserna studien drar är att yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarnas i deras arbete är allt och alla som är inblandade i järnvägen, från passagerare till tågförare till olika väderförhållanden. Ett stört läge är en händelse som beroende på tid och plats, kan bli mer eller mindre stor, och påverka mer eller mindre mycket. Trafikledarna har en stor repertoar av handlingar att agera efter vid störningar och att de uppvisar resilienta förmågor.