Internet blir en större del av våra liv för varje dag som går. Vår relation till internet utvecklas mer och mer till symbios där en av effekterna av detta är att vi blir beroende av den tillgängliga information som internet erbjuder. År 2011 studerades första gången Google-effekten som är ett begrepp som beskriver tendensen att glömma bort lättillgänglig information hämtad online, just därför att det finns snabb åtkomst till den. Internets tillgänglighet och människans tendens att glömma lättillgänglig information resulterar i att vi idag minns mindre än förr. Detta är åtminstone Google-effektens tes. I den här studien utforskades huruvida internets lättillgänglighet gör att studenter inom Medieteknik minns googlat studiematerial sämre än motsvarande tryckt material, i kontexten studier inför tentamen. Detta undersöktes genom att elva stycken deltagare delades in i två grupper, där båda grupperna fick besvara tolv stycken frågor. Skillnaden mellan de två grupperna var att ena fick använda Google som hjälpmedel för att besvara frågorna, medan andra gruppen fick ett tilldelat utskrivet fotokompendium, det vill säga tryckt text. Dagen efter testdagen fick deltagarna ytterligare en gång besvara samma frågor, men denna gång utan hjälpmedel. Därefter räknades antalet ihågkomna svar för respektive deltagare från dag ett till dag två, och skillnader mellan de två grupperna analyserades. De erhållna resultaten i studien visade ingen antydan på skiljaktigheter mellan de två grupperna. Det vill säga att denna studie inte kunde påvisa att det finns någon skillnad i inlärning mellan de två olika mediumen, när det kommer till hågkomst. Studien kunde därmed inte påvisa Google-effekten. Resultatet skulle kunna föreslå att man är fri att välja vilket av dessa inlärningsmedel man vill utan rädsla för reducerad hågkomst, men ytterligare forskning krävs på ämnet för att kunna fastslå detta. / The Internet is becoming a bigger part of our lives with each passing day. Our relationship with the internet is developing more and more into symbiosis, where one of the effects of this is that we become dependent on the available information that the internet offers. In 2011, the concept of the Google Effect was first studied, which describes the tendency to forget easily accessible information, simply because there is quick access to it. The result of the availability of the internet and the human tendency to forget easily accessible information, is that we today remember less than before. This is at least what the Google Effect theory proposes. In this study, it was investigated whether the ease of access to the internet means that students in Media Technology remember googled study material less than the corresponding printed material. The context being that of studying before an exam. This was examined by dividing eleven participants into two groups, where both groups had to answer twelve questions. The difference between the two groups was that one group was allowed to use Google as an aid to answer the questions, while the other group was given a printed compendium on the topic. The day after the test day, the participants had to answer the same questions once more, but this time without aid. Then, the number of remembered answers for each participant was counted from day one to day two, and differences between the two groups were analyzed. The results obtained in the study found no indication of differences between the two groups. That is, this study could not demonstrate that there is any difference in learning between the two different mediums when it comes to memory. The study was thus unable to demonstrate the Google effect. This result suggests that it is possible that you are free to choose which of these learning tools you want, without fear of reduced recall. Further research on the subject is however required before this can be confirmed.

With the increased use of technology in society, there are concerns about how reading is affected by the constant access to an incessantly increasing amount of information. The present study examined how reading strategies and resulting memory and comprehension is affected by the belief that information to be remembered would continue to be available. In a within- participant experiment, twenty-seven participants were instructed to read six texts, and led to believe that they would have access to some of the texts while later answering comprehension questions. The results showed that participants spent significantly longer time reading texts they believed would not be accessible later, compared to those they believed they would have access to (p= .0007, d = 0.47). The participants did achieve slightly higher scores on the comprehension questions for the texts they believed they would not have access to, compared to the other condition, but the effect was not significant. The findings have implications for potential changes to reading strategies in response to increased use of technology as an external memory and information storage. I discuss how these strategies could have affected the raise of Fake News, inasmuch as increased information load from the Internet leads to a less meticulous reading style. / Den ökade teknologianvändningen i samhället medför oro kring hur läsande påverkas av den ständiga tillgången till ständigt växande informationsmängder. Syften med föreliggande studie var att undersöka hur lässtrategier påverkas av förväntan om senare informationstillgång. I ett experiment med inompersonsdesign blev tjugosju deltagare instruerade att läsa sex texter, och ledda till att tro att de skulle ha tillgång till några av texterna när de i ett senare moment skulle svara på läsförståelsefrågor. Resultaten visade att deltagare spenderade signifikant längre tid på att läsa texter de inte trodde att de skulle ha tillgång till senare, jämfört med de som de trodde skulle finnas tillgängliga (p= .0007, d = 0.47). Deltagarna fick även högre poäng på läsförståelsefrågorna som baserades på de texter de trott skulle försvinna jämfört med den andra betingelsen, men effekten var ej signifikant). Att endast en liten trend i skillnad mellan läsförståelseresultat uppmättes tros bero på ett undermåligt mätinstrument. Resultaten har implikationer för potentiella förändringar i lässtrategier baserat på ökad tillgång till teknologiska minneshjälpmedel och informationslagringssystem. Vidare diskussion reflekterar över hur dessa strategier kan ha påverkat den ökade spridningen av Fake News, ifall ökad informationsbelastning från internet leder till en mindre noggrann lässtil.