No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstrakt Studiens övergripande syfte är att se hur den shiamuslimska ashuraritualen påverkas av migration där den förflyttas från en geografisk, kulturell och politisk kontext till en annan. Den utgår ifrån tre inledande frågeställningar: Hur genomförs ashuraritualen i Trollhättans shiamuslimska urdutalande församling? Vilka förändringar har ritualen genomgått sedan församlingen bildades enligt informanterna? Vilken påverkan har den omgivande kontexten på församlingens genomförande av ashuraritualen? Dessutom prövar studien hur ritualteorier av Vernon Schubel samt Carolina Humphrey och James Laidlaw kan användas för att skapa förståelse för dessa förändringar.   Resultatet i studien baseras på två observationstillfällen av ashuraritualen i Trollhättans moské i Lextorp samt en gruppintervju med utövare och två enskilda intervjuer med moskéns lokala auktoriteter. Materialet från dessa har analyserats utifrån konstruerade analyskategorier baserade på forskningsöversikt och resultat. Den teoretiska ramen för studien utgörs av ritualteorier av Vernon Schubel respektive Carolina Humphrey och James Laidlaw.   Studiens huvudsakliga slutsatser är att förändringarna i genomförandet av ashuraritualen är kopplade till de globala motsättningar som finns mellan shia- och sunnimuslimer snarare än den mer närliggande omgivande kontexten. Att förändringarna också beror på att den undersökta församlingen har ett ursprung i folkgruppen khojas från nordvästra Indien samt att församlingens sheikh som lokal auktoritet har ett avgörande inflytande över vad som räknas som godkända inslag i ritualen. Förutom dessa slutsatser visar också studien att Schubels samt Humphrey och Laidlaws ritualteorier kan bidra med förståelse när det gäller förändringar i ritualens genomförande även om detta inte är teoriernas primära syfte.   Studien är relevant som ett ritualteoretiskt inläggs samt för att nyansera bilden av shiaislam som minoritetsreligion i Sverige i en tid där mellanmuslimska konflikter, genom immigration och globalisering, blivit aktuella. / Abstract The overall aim of this study is to see how the shia islamic ashuraritual is influenced by migration as it is moved from one geographical, cultural and political context to another. The study is based on two initial questions: how is the Ashuraritual conducted in the urduspeaking shiamuslim congregation of Trollhättan? What changes has been undertaken in the ritual since the founding of the congregation according to the informants? What influence does the surrounding context have on the congregation’s implementation of the ashuraritual? In addition, the study examines how the ritual theories of Vernon Schubel, Carolina Humphrey and James Laidlaw can be used to get a further understanding om these changes.   The result of the study is based on two occasions of participant observations of the ashuraritual in Trollhättans Shia mosque in Lextorp together with one group interviews with practitioners and two individual interviews with local authorities of the mosque. The material from these has been analysed based on constructed categories derived from the research overview and the results. The theoretical framework of the study consists of the ritual theories of Vernon Schubel, Carolina Humphrey and James Laidlaw.   The main conclusions of the study are that the changes in the way that the ashuraritual is carried through are related to the global antagonism between Shia and Sunni Muslims rather than the more immediate surrounding context. The changes can also be related to the congregation’s origin as Khojas from North West India together with the local sheikh’s authority over what are to be consider approved elements of the ritual. In addition to these conclusions the study also shows that Schubel´s, Humphey and Laidlaws ritual theories can contribute to the understanding of changes in ritual implementation, even if that is not the original purpose of the theories.   The study is relevant from the perspective of ritual theory as well as to variegate the depiction of shiaislam as a minority religion in Sweden in a time when inter-muslim conflict through immigration and globalization has become relevant.

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring. / Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.