<p>Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det?</p><p>Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben. För att besvara ovanstående fråga har en enkätundersökning genomförts på olika datastudenter som studerar vid Högskolan i Skövde.</p><p>Slutsatserna från enkätundersökningen var att studenterna tänker ofta på om information från webben är trovärdig. De utför även stundtals någon form av källkritisk granskning på informationen. Dock ansåg många att de hade bristande kunskaper att utvärdera trovärdigheten hos informationen från webben.</p>

Aim The study aims were to identify young adults’ sources of nutritional advice on the Internet and how they perceive the credibility of these. The study also aimed at exploring young adults' knowledge of national recommendations issued by the National Food Agency. Method A web-based survey was distributed on the social media platform Facebook. The questionnaire contained a total of 14 questions regarding online nutritional advice and its credibility. Finally, it requested the respondent's knowledge and credibility of the national nutritional recommendations. The survey quickly gained a large spread and 302 respondents between 20 and 30 years old took part in the survey. Results The study results showed that 59 percent of the respondents were looking for nutritional advice on the Internet, with a larger proportion of women than men. In addition, the women searched more frequently. The main sources of nutritional advice were blogs. The perceived credibility of blogs was relatively high. The primary purpose of searching for nutritional advice on the Internet was weight loss for women and muscle increase for men. The study also showed that 67 percent of the respondents were aware of the nutritional recommendations by the National Food Agency. Conclusion This study demonstrates that the Internet is a powerful tool in the creation of young adults’ identity and also in influencing their view of healthy eating habits. It is of significant importance for the future of public health authorities that they must understand and find their role in the modern information society. / Sammanfattning Denna studie syftade till att identifiera unga vuxnas källor till kostråd på internet och hur de upplevde trovärdigheten av dessa. Studien syftade även till att undersöka unga vuxnas kännedom om Livsmedelsverkets näringsrekommendationer En webbaserad enkätundersökning distribuerades via det sociala mediet Facebook. Enkätens formulär innehöll totalt 14 frågor om kostråd på internet och dess trovärdighet. Slutligen efterfrågades respondentens kännedom och i förekommande fall, trovärdigheten av Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Undersökningen fick snabbt en stor spridning och 302 respondenter mellan 20 och 30 år deltog i undersökningen. Studiens resultat visade att 59 procent av respondenterna sökte efter kostråd på internet. Det var en större andel kvinnor än män som sökte, dessutom sökte kvinnorna mer frekvent. Den främsta källan till kostråd på internet bland respondenterna var bloggar. Den upplevda trovärdigheten för bloggar var relativt hög. Det främsta syftet för att söka efter kostråd på internet var viktnedgång för kvinnor och muskelökning för män. Studien visade även att 67 procent av respondenterna kände till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Den upplevda trovärdigheten för Livsmedelsverkets näringsrekommendationer var högre än den upplevda trovärdigheten för de främsta källorna till kostråd på internet. Denna studie visar att internet är ett kraftfullt verktyg i skapandet av unga vuxnas identitet och även när det gäller påverkan av deras syn på hälsosamma matvanor. Det är av stor betydelse för den framtida folkhälsan att politiker och hälsovårdande myndigheter finner och förstår sin roll i det moderna informationssamhället.

Att lyckas nå fram med sitt budskap är beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel målgruppens förtroende för avsändaren. Hur ska en göra om målgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk inställning gentemot avsändaren? Med utgångspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan använda ethos för att bygga upp sin trovärdighet gentemot sin målgrupp. Genom att ta fasta på verksamhetens kompetens, deras värderingar och välvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att målgruppens benägenhet att nyttja verksamhetens tjänster ökar. Till grund för denna studie ligger teorier rörande ethos samt kvalitativa intervjuer med målgrupp, avsändare och sakkunnig. / A succesfully communicated message is dependent on a number of factors. One example of such factor is that the target group have confidence in the sender. What should one do if the target group even before the message is communicated, are sceptic towards the sender? With rhetoric and the ethos as a starting-point in this study, I examine how a public organisation can use ethos to build it’s credibility towards the target group. By focusing on the organisation’s competence, values and good-will and expressing all this in an informative text about the organisation in question, the expectation is that the tendency to use their product and services will increase among the target group. Theories of ethos serve as base for this study, as do qualitative interviews with the target group, the sender and one expert.

Cultural institutions that hold unique and valuable physical items only for restricted access untilnow are experiencing a change that demands them to take up the role of information providers aswell. International Dunhuang Project is a digitization project that has been taken as an example toinvestigate this phenomenon and more particularly issues of trustworthiness and how it can beestablished in the digital environment. Two concepts have been found to form the basis of itsassessment in the online world, authenticity and transparency. Authenticity is a concept borrowedfrom the existing practice of cultural institutions like museums and archives but transparency is anew demand that has come along with internet and the WWW. Through the examination ofcomponents of IDP's website like online documents, metadata and images along with interviewswith the producers of the project, an attempt has been made to understand how trustworthiness isperceived by the producers of the project and how they have implemented it on the material of theirwebsite. / Kulturinstitutioner som hittills bara gett endast begränsadtillgång till sina samlingar av unika och värdefulla fysiskaexemplar upplever nu en förändring som kräver att de ävenintar rollen som informationsleverantörer.Digitaliseringsprojektet International Dunhuang Projectanvänds som exempel i en undersökning om detta fenomen,i synnerhet kring frågor om trovärdighet och hur det kanfastställas i den digitala miljön. Två begrepp har visat sigligga till grund för bedömning av trovärdighet ionlinevärlden: autenticitet och genomsynlighet.Autenticitet är ett begrepp som lånats från befintliga praxishos kulturinstitutioner som museer och arkiv, mengenomsynlighet är ett nytt krav som tillkommit samtidigtsom internet och WWW. Genom undersökning av de olikaelement på IDP:s webbplats, t ex. online-dokument,metadata och bilder, tillsammans med intervjuer medprojektskaparna, har ett försök gjorts att förstå hurtrovärdighet uppfattas av projektskaparna och hur det harimplementerats på materialet på deras webbplats. / <p>Acknowledgments:I would like to thank the staff of the International Dunhuang Project, Ms. Susan Whitfield, Ms. VicSwift, Ms. Emma Goodliffe and Mr. Sam van Schaik for all the support they have offered meduring my stay at the British Library. This study would not have been completed without their helpand their insights. Also, I would like to thank my supervisor Mr. Mats Dahlstrom and Ms. ElenaMaceviciute, for their patience and the knowledge and tools they have provided me for therealization of this study. Moreover, Ms. Anna Brynolf who translated the abstract into Swedish.Lastly, Mr. Osama Mansour and Ms. Nina Hult for their comments which helped me to improve theshortcomings of my text.</p>

The focus of this bachelor thesis is to study the perceptions, attitudes and opinions that are created by active users on Instagram when commercial messages are incorporated into the social platform. Furthermore, an understanding is sought of how social capital can be seen as a new form of capitalism.Qualitative focus group interviews was used as the method for examining the participants views on the topic. The accumulated data was collected during six sexxions with three different focus groups, where all participants were between the ages of 21-25 and located in Kalmar Län, Sweden.The results of this study show that the perceptions of what is seen as consumption and commercial messages on Instagram differs substantially. We found that positive consumer attitudes are created when users are inspired and can identify themselves with the content. Negative attitudes are created when advertising messages are to obvious and enters in indiscreet ways.

This study examines the construction of credibility in a rape conviction from 2013 in Swedish courts of law by the district court and the higher regional court. The study use discourse analysis with a focus on identity, and gender and honour as analytical concepts to analyse the concept of credibility. The results show that the concept of credibility is not constant throughout the courts and neither are the identities. In this case it may be due to the district court´s judgement in a general credibility and weighed in only the plaintiffs Romanian ethnicity and not the defendant’s Iranian ethnicity, while the higher regional court on the other hand judged a more specific credibility, looked at the facts and ruled out ethnicity. In the latter court the defendant was found guilty. The study also shows that when the courts interpret the parties from a modern context they miss alternative explanations for their behaviour regarding values of clannism in a pre-modern context. They missed alternative ways to interpret the parties as a trustworthy victim and a possible offender respectively. A result from this study is the suggestion that the most reliable credibility assessment is to interpret the parties from their own context.

Denna studie har sitt fokus på ämnesområdet influencer marketing, vilket innebär att företag använder sig av specifika personer för att nå ut till sin målgrupp. Det som undersöks är hur influencer marketing kan komma att påverka attityden hos unga bloggläsande kvinnor vid köp av modeprodukter. Genom att ta reda på detta kan företag och andra intressenter få en ökad förståelse för hur bloggläsare uppfattar de rekommendationer som influencers gör via sina bloggar. Detta kan leda till bättre och mer effektiv marknadsföring på dessa forum. Studiens syfte är att undersöka hur unga kvinnors attityd påverkas av de rekommendationer som influencers gör via sina bloggar. Studien är gjord med en kvalitativ ansats där det empiriska resultatet har anskaffats genom djupintervjuer med tio unga kvinnliga bloggläsare. Det som framkommit under studien är att personer uppfattar produktrekommendationer från influencers både positivt och negativt, men att det i de flesta fall har en positiv inverkan på bloggläsarnas attityd. Dock har trovärdigheten hos influencern en stor betydelse för om ett köp blir av eller ej.

Frågeställningen till den här studien undersöker hur spelare upplever agency i ett förgrenande dialogsystem med tidsbegränsade valtillfällen i jämförelse med dialogsystem utan tidsbegränsningar. I bakgrunden observeras vad agency betyder och hur begreppet används samt vad tidigare studier har lett till. Kapitlet fortsätter med att diskutera vad meningsfulla val är för något och hur en berättelse kan upplevas som trovärdig. För att kunna besvara studiens frågeställning skapades två olika textbaserade spel, en med tidsbegränsningar i dialogerna och en utan. För övrigt har de inga andra skillnader. Dessa användes sedan till att mäta skillnader i hur spelarna upplevde agency genom att jämföra resultatet från två olika undersökningsgrupper, en för varje version av spelet. Resultatet bestod av ett antal åsikter från deltagarna angående sin spelupplevelse. Skillnaderna mellan grupperna var små och mängden insamlad data var för liten för att ge något säkert resultat och frågan fick inte något pålitligt svar.

Det finns enorma mängder information att finna på nätet i dagsläget, allt ifrån nyheter till historia, och allt i en rad olika format på en hissnande mängd olika typer av sajter. Att ses som en tillförlitlig informationskälla är därför inte lätt i dagens medialandskap. Mycket vikt läggs på ett unikt innehåll och professionell design, och just professionell design eller attraktiv design har i tidigare studier visat sig vara något som har tydliga samband med hemsidor som uppfattas som trovärdiga av användare. Med denna press på det rent estetiska finns det behov att utreda vilka typer av designmetoder som kan tänkas tillhandagå webbdesigners i skapandet av hemsidor som upplevs som trovärdiga. I detta kandidatarbete har jag därför valt att utreda hur en och samma hemisda skapad via två olika typer av webbdesignmetoder gynnas vid ett första intryck. Den ena versionen av hemsidan skapad via en traditionell webbdesignmetod och den andra via en deltagande webbdesignmetod. Vad jag har funnit är att det finns vissa samband mellan en hemsidas upplevda trovärdighet och en hemsida skapad via deltagande webbdesignarbete. Vidare studier behövs dock för att säkert fastställa sambanden.

Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det? Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben. För att besvara ovanstående fråga har en enkätundersökning genomförts på olika datastudenter som studerar vid Högskolan i Skövde. Slutsatserna från enkätundersökningen var att studenterna tänker ofta på om information från webben är trovärdig. De utför även stundtals någon form av källkritisk granskning på informationen. Dock ansåg många att de hade bristande kunskaper att utvärdera trovärdigheten hos informationen från webben.