<p>Med internet som verktyg kan vi kommunicera med människor trots stora avstånd och trots att vi inte möts ansikte mot ansikte. Många nätanvändare väljer att vara anonyma gentemot varandra på nätet, på grund av försiktighet. Andra väljer att efter hand avslöja sin identitet för nätvännerna och så småningom ta med sig nätrelationen in i vardagslivet utanför internet. Syftet med denna studie är att undersöka och förklara hur nätanvändare upplever anonymitet och att inte synas för varandra.</p><p>För nätanvändare kan anonymiteten innebära en möjlighet att befria sig från det sociala livets krav och visa mer av sitt rätta jag inför nätvännerna, eftersom det på nätet är möjligt att hitta likasinnade och andra som accepterar mig som jag är, oavsett vem jag är. Anonymiteten kan också innebära att nätanvändaren av försiktighet avstår från djupare relationer på nätet. Om detta vittnar ett flertal av respondenterna i denna studie, som bygger på en enkät på internet hösten 2005. 208 svarade på enkäten och drygt en fjärdedel av dessa har på något sätt reflekterat över fenomenet anonymitet och att inte synas för varandra i sociala relationer på nätet. Metoden är kvalitativ då resultatet utgår från enkätens öppna frågor, med möjlighet till berättande svar.</p><p>I reflektionerna ingår tankar kring den kroppslöshet, eller befrielse från tid och rum, som internet medger. Här kan kommunikation ske på distans oberoende av både tid och plats, liksom också i realtid men utan att ses. Då spelar det ingen roll hur jag ser ut, vilka kläder jag har eller andra yttre faktorer som kan påverka motpartens syn på mig. Ålder, kön, socioekonomiska eller sociokulturella faktorer spelar heller ingen roll.</p><p>Mina slutsatser i denna studie är att den bokstavliga och bildliga anonymiteten på nätet kan vara antingen befriande eller begränsande för nätanvändaren; befriande för den som använder nätet för självförverkligande och reflexivt identitetsbyggande; begränsande för den som av försiktighet inte tillåter sig att utveckla nära och djupa sociala relationer på nätet på grund av anonymiteten.</p> / <p>Using the net for relational purposes is becoming a growing trend; net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face.</p><p>The purpose of this study is to find out how the possible anonymity and the lack of meeting face to face effect relations on the net. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The answers in this mainly qualitative study gives a hint that anonymity can be both limiting and liberating for the user. Limiting for those who are cautious and therefore do not form deep emotional relationships on the net; and liberating for those who, through anonymity, can express their true selves to strangers on the net. The disembodiment of the net is also a liberating factor.</p><p>A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes.</p>

Med internet som verktyg kan vi kommunicera med människor trots stora avstånd och trots att vi inte möts ansikte mot ansikte. Många nätanvändare väljer att vara anonyma gentemot varandra på nätet, på grund av försiktighet. Andra väljer att efter hand avslöja sin identitet för nätvännerna och så småningom ta med sig nätrelationen in i vardagslivet utanför internet. Syftet med denna studie är att undersöka och förklara hur nätanvändare upplever anonymitet och att inte synas för varandra. För nätanvändare kan anonymiteten innebära en möjlighet att befria sig från det sociala livets krav och visa mer av sitt rätta jag inför nätvännerna, eftersom det på nätet är möjligt att hitta likasinnade och andra som accepterar mig som jag är, oavsett vem jag är. Anonymiteten kan också innebära att nätanvändaren av försiktighet avstår från djupare relationer på nätet. Om detta vittnar ett flertal av respondenterna i denna studie, som bygger på en enkät på internet hösten 2005. 208 svarade på enkäten och drygt en fjärdedel av dessa har på något sätt reflekterat över fenomenet anonymitet och att inte synas för varandra i sociala relationer på nätet. Metoden är kvalitativ då resultatet utgår från enkätens öppna frågor, med möjlighet till berättande svar. I reflektionerna ingår tankar kring den kroppslöshet, eller befrielse från tid och rum, som internet medger. Här kan kommunikation ske på distans oberoende av både tid och plats, liksom också i realtid men utan att ses. Då spelar det ingen roll hur jag ser ut, vilka kläder jag har eller andra yttre faktorer som kan påverka motpartens syn på mig. Ålder, kön, socioekonomiska eller sociokulturella faktorer spelar heller ingen roll. Mina slutsatser i denna studie är att den bokstavliga och bildliga anonymiteten på nätet kan vara antingen befriande eller begränsande för nätanvändaren; befriande för den som använder nätet för självförverkligande och reflexivt identitetsbyggande; begränsande för den som av försiktighet inte tillåter sig att utveckla nära och djupa sociala relationer på nätet på grund av anonymiteten. / Using the net for relational purposes is becoming a growing trend; net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. The purpose of this study is to find out how the possible anonymity and the lack of meeting face to face effect relations on the net. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The answers in this mainly qualitative study gives a hint that anonymity can be both limiting and liberating for the user. Limiting for those who are cautious and therefore do not form deep emotional relationships on the net; and liberating for those who, through anonymity, can express their true selves to strangers on the net. The disembodiment of the net is also a liberating factor. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes.

Cette thèse porte sur divers aspects de lois et de processus non-gaussiens qui partagent des propriétés de changement d'échelle où intervient l'exposant 2/3. Les deux principaux objets probabilistes que nous allons présenter sont : 1) La loi de Tracy-Widom : C'est la loi limite de la plus grande valeur propre de matrices aléatoires appartenant aux beta-ensembles lorsque leur dimension tend vers l'infini. Dans un travail en commun avec Balint Virag, nous avons établi le comportement asymptotique de la queue droite de cette loi pour tout beta strictement positif, en utilisant des outils d'analyse de diffusions du type Girsanov. 2) Le ''vrai'' processus auto-répulsif (''true self repelling motion'') TSRM : C'est un processus auto-interagissant qui a été introduit par Balint Toth et Wendelin Werner. Nous nous sommes intéressés à des propriétés de cet objet liées à ses trajectoires (grandes déviations, lois du logarithme itéré) et à des calculs explicites de lois marginales (travail en collaboration avec Balint Toth). Cette étude nous a aussi amenés à aborder des questions liées à la théorie des jeux. / This thesis focuses on various aspects of non-Gaussian distributions and processes sharing scaling properties where the exponent 2/3 appears. The two probabilistic objects that we will introduce are: 1) Tracy-Widom distribution: This is the large dimensional limit of the top eigenvalue of random matrices in beta-ensembles. In a joint work with Balint Virag, we studied the asymptotic behavior of its right tail for all positive beta, using tools coming from diffusion analysis, such as the Girsanov formula. 2) The “true self repelling motion” (TSRM): This is a self-interacting process which was introduced by Balint Toth and Wendelin Werner. We have been interested in properties related to trajectories of this motion (large deviations, law of the iterated logarithm) and explicit distribution computations (joint work with Balint Toth). During this study, we have also dealt with questions related to game theory.

Ce travail s'inscrit dans le cadre de la psychopathologie clinique et propose une articulation entre les données des neurosciences et la clinique rencontrée dans un CSAPA.Une première partie s'intéresse à la phénoménologie du processus addictif avec ses phases successives aboutissant à une demande de soins suite à l'aliénation finale produite par la consommation de drogue. Cette demande de soins est, généralement, d'abord le recours à un traitement de substitution qui s'accompagne parfois d'un suivi psychologique.Dans une seconde partie, l'hypothèse sur la genèse de l'addiction concernant la vulnérabilité narcissique repérée chez les patients et ses soubassements neurobiologiques sont abordés. La prise de drogue serait une façon de faire émerger le vrai-self en surmontant le système défensif mis en place pour se protéger des traumatismes induit par l'environnement primaire. Un premier cas clinique est exposé en détail afin d'apporter la preuve d'existence de traumatisme, y compris transgénérationnel, et du déroulement implacable de l'addiction. D'autres cas cliniques suivent, centrés sur une dimension ou un moment particulier du suivi, pour illustrer d'autres aspects du processus addictif. L'impact neurobiologique des traumas est également développé, ce qui permet de l'articuler avec plusieurs concepts, en particuliers winnicottien.Une troisième partie propose plusieurs fonctions à l'addiction (rôles défensif, antidépressif et de régulation affective) avec des exemples cliniques et les bases neuroscientifiques actuellement connues. Bien que l'expérience de la clinique psychanalytique soit à un niveau de complexité bien supérieur à ce qui est aujourd'hui accessible aux neurosciences, la plupart des recherches dans ce domaine vont dans le sens de la compréhension psychologique des processus addictifs.Pour terminer, sont tracés les grands traits d'un modèle hypothétique de l'addiction aux drogues et les points les plus sensibles concernant l'accompagnement thérapeutique. / This thesis, fit into the framework of clinical psychopathology, proposes an articulation between data of the neurosciences and the practice met in a CSAPA.The first part is devoted to the phenomenology of the addicting process with its successive phases that end in a request of care as a response to the final alienation produced by drug use. This request of care is, generally, at first, a request for a substitution treatment, which sometimes comes along with a psychological follow-up.In the second part, the hypothesis on the addiction’s genesis regarding the narcissistic vulnerability spotted in patients and their neurobiological bases is examined. Drug use would be a way to make arise the true self, thus overcoming the defensive system set up to protect oneself from traumas induced by the first environment. A first detailed clinical example represents an attempt to establish the existence of trauma, including of transgenerational origin, and the associated unrelenting course of addiction. Other clinical cases are examined, centered on a different aspect or on a specific moment of the support encounters, in order to illustrate other aspects of the addicting process. The neurobiological impact of traumas is also developed, that allows to articulate it with several concepts, particularly those of Winnicott.The third part proposes several functions to the addiction (defensive and anti-depressive roles, emotional regulation) with clinical examples and the neuroscientific bases currently known. Although experience in the psychoanalytical clinic is at a level of complexity much higher than what is currently accessible to the neurosciences, most of the research in this domain stay in line with psychological understanding of the addicting process.Finally, a hypothetical model of addiction in drugs and the most sensitive points concerning the therapeutic support are outlined.

[pt] A pesquisa trata da relação entre ser humano e natureza. O paradigma moderno a entende de forma a constituir seu dualismo básico fundante, havendo completa ruptura e dissociação entre ambos. Percorrem-se as crises advindas dessa cisão radical tanto do ponto de vista ecológico, quanto subjetivo. Após, uma análise sobre a emergência de um paradigma holístico e transdisciplinar é observada, e a partir desses novos horizontes epistemológicos surgem os aqui chamados saberes emergentes. Esta denominação se refere aos novos saberes ecológicos: Ecologia Profunda, Ecofeminismo e Ecologia Social. Tais saberes entendem que o homem e a natureza estão intrinsecamente conectados em uma teia de interligações, inaugurando uma nova visão de mundo mais acolhedora e baseada no cuidado. Para aprofundar o tema, há a proposta de análise das comunidades sustentáveis como materializadoras dos pressupostos dos novos saberes emergentes, incluindo a teorização de Donald Winnicott sobre a atualização do verdadeiro self. / [en] The research deals with the relationship between humans and nature. The modern paradigm to understand so as to constitute its founding basic dualism, with complete rupture and dissociation between them. Crises arising from this radical split both from an ecological point of view, and subjective to run. After an analysis of the emergence of a holistic and interdisciplinary paradigm is observed, and from these new epistemological horizons arise here called emerging knowledge. This name refers to the new ecological knowledge: Deep Ecology, ecofeminism and Social Ecology. This knowledge understand that man and nature are intrinsically connected in a web of interconnections, inaugurating a new vision of more welcoming world and based care. To deepen the theme, there is a proposal for analysis of sustainable communities as materializadoras the assumptions of the emerging new knowledge, including the theory of Donald Winnicott about updating the true self.