Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. / Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes <70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional insights within the studied area. Among the identified challenges are the building solutions and techniques which are required to reach passive house-standard, “FEBY Gold”. These solutions entail an investment cost that’s not considered to be reasonable for buildings of such a small scale. The study’s result shows that the lower energy level “FEBY Silver” is an attainable objective but still, this level as target can pose a challenge to the buyer.  A buyer’s dedication to energy efficient solutions is central for the prospect of having the Silver level within reach. When these building solutions are requested from a turnkey contractor with limited experience of energy-efficient, small houses, obstacles arise in making the project attractive for contractors as relatively much work is required when calculating costs. Here, challenges are identified that relates to the contractor being responsible for the function of the finished product, the house. This leads to the conclusion that private buyers should opt for other contract types than turnkey, for single-family homes < 70 m2in northern Sweden, when aiming for passive house standard.  Suggestions for further studies includes comparing the conditions for low energy use in different, small building types. Another suggestion is to carry out a new request for proposal of the Study Project and make adaptions according to the insights given by this study and thus, investigate the cost-related challenges further.

Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet i Sverige. Vägnätet består av cirka 15 500 broar som ständigt utsätts för olika former av nedbrytning. Broarna behöver därför underhållas med jämna mellanrum både för att hålla broarna i ett bra skick och för att motverka att nedbrytningen påskyndas. Under de senare åren har Trafikverket utformat en ny upphandlingsmetod av brounderhåll. Den går ut på att allt brounderhåll för en region paketeras, i ett s.k. brounderhållspaket, som en entreprenör sköter i en femårig period. I brounderhållspaketen ingår förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll och akut underhåll. Syftet med det här arbetet är att följa upp den nya formen att upphandla brounderhåll i paket. Målet är att tydliggöra vilka vinster, eller förluster, som gjorts i effektivitet i hela kedjan sedan införandet av brounderhåll i paket.   De metoder som använts vid skapandet av examensarbetet är litteraturstudier, möten och intervjuer samt analyser, beräkningar och jämförelser. Resultatet visar hur beställare, entreprenör och konsult arbetar i brounderhållspaket och vad som har förändrats jämfört med hur de arbetade med brounderhåll tidigare. De största effektivitetsvinsterna är administrativa. Genom att brounderhållspaketen är en totalentreprenad läggs mycket av ansvaret över från beställaren till entreprenören och därmed får beställaren tid till andra arbetsuppgifter. Eftersom brounderhållet numera ligger i eget kontrakt som löper under en längre tid får beställaren också en kunnig entreprenör till arbetet vilket minskar antalet grundläggande frågor och frigör tid. Entreprenören får mer frihet när arbetena skall utföras och samtidigt mer tid till att planera underhållsarbetet. Genom en tät kommunikation mellan beställare och entreprenör blir beslutsvägarna kortare vilket effektiviserar hela kedjan. Skaraborgspaketet var ett av de första brounderhållspaketen och det skiljer sig mycket från de senare underhållspaketen. Den största förändringen ligger i förfrågningsunderlagen. Skaraborgspaketet utgick från en fiktiv bro medan förfrågningsunderlagen i de nyare paketen behandlar verkliga åtgärder som entreprenören kommer att utföra under den kontrakterade tiden. / Trafikverket is responsible for the public traffic network in Sweden. The traffic network contains around 15 500 bridges that constantly are exposed of different kinds of degradation. The bridges must therefore be maintained at regular intervals both to keep bridges in good condition and to prevent the degradation accelerated. During the last years Trafikverket has developed a new procurement method of bridge maintenance. The method involves that all bridges maintenance of a region is being bundled to one contract that an entrepreneur handles for five years, a socalled bridge maintenance package. A bridge maintenance package exists of preventive maintenance, remedial maintenance and emergency maintenance. The purpose of this paper is to follow up the new form to procure bridge maintenance in package. The goal is to clarify the gains or losses made in efficiency since the introduction of bridge maintenance in package. Methods used in the creating of this thesis are literary studies, meetings and interviews along with analysis, calculations and comparisons. The result lays the foundation for the client, contractor and consultant working in the bridge maintenance package and further what has changed from the way they were working on bridge maintenance earlier. The largest efficiency gains are administrative. Because a bridge maintenance package is a turnkey contract the majority of responsibility is put on the contractor, instead of the client, which gives the client time for other tasks. Nowadays the bridge maintenance is in a separate contract which lasts for a longer time which gives the client a more qualified contractor for that kind of work which is reducing the number of fundamental questions and gives the client extra time. The contractor will get more operating freedom and at the same time more time to plan maintenance work. Through frequent communication between client and contractor decision-making paths becomes shorter which gives more efficiency throughout the entire process. The package in the region Skaraborg was one of the first bridge maintenance packages and it differs a lot from later maintenance packages. The biggest difference is in the contract documents. The package in Skaraborg was based on a fictional bridge while the more recent maintenance packages documents addresses the real action which the contractor will perform during the contracted period.