<p>Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år. </p><p>Den frigjorda arealen som uppstår vid en minskad animaliekonsumtion kan användas till odling av energigrödor. Systemanalysen baserades på litteraturuppgifter om dels de totala primärenergiinsatserna, som krävs för framställningen av animaliskt protein (d v s direkta plus indirekta energiinsatser vid produktion och distribution av diesel, el, handelsgödsel etc.), och dels användningen av åkermark för foderproduktion. Analysen omfattar livsmedelskedjan från produktion av insatsvaror fram till gårdsgrind. </p><p>Den genomförda systemanalysen resulterade i att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt 10 % av den eldningsolja som idag används i Sverige, ersättas med energi från förnyelsebara källor vid en minskad konsumtion av animaliska produkter motsvarande 5 kg protein per person och år. Beaktas den totala användningen av oljeprodukter i Sverige kan över 2,1 % ersättas. </p><p>Animalieproduktionen och konsumtionen av animaliskt protein kommer i ett framtidsperspektiv ha en betydelsefull roll för ett miljömässigt hållbart energisystem. En minskad animaliekonsumtion har även positiva effekter på jordbrukets utsläpp av ammoniak och närsaltet vilket i ett bredare perspektiv kan vara betydelsefullt för en ekologisk hållbar samhällsutveckling.</p>

<p>Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum. </p><p>Dagens moderna myter känner inte längre samma geografiska gränser som tidigare. Internet till exempel har gjort att myter förflyttas snabbare mellan olika länder. Men ändå verkar mycket kring de moderna myterna samma som det varit i århundraden. Myterna anpassas efter samhället och finns till för att ge svar, råd och vägledning och därför är det även intressant att titta tillbaka på de gamla myter som idag berättas nästan som sagor. </p><p>Många moderna myter försvinner av sig själva i och med att vår kunskap ökar men ändå finns de kvar som symboler för vår samtidshistoria. Att folk trodde på dessa myter visar på hur vårt samhälle och hur vi som individer har utvecklats. Myterna tycks kunna ge oss en samhörighet och en trygghet i våra snabbt föränderliga liv. För det verkar vara så att många av de moderna myterna uppstår just ur de förändringar och händelser som sker runt omkring oss.</p>

<p>1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. </p><p>Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare. </p><p>Efter en analys av sammanlagt 77 artiklar under perioden 1993-2003 är mitt övergripande intryck att tidskriftens ambition är att förmedla en så hoppfull bild som möjligt av miljösituationen i Sverige och i världen, dock med fokus på Sverige. Kamratpostens miljödiskurs förmedlar oftast de miljöfrågor som tas upp i olika artiklar på ett reflekterande och nyanserat sätt. Fokus ligger på de individnära miljöfrågorna som kan ses som lättast att ta till sig och relatera till sitt vardagsliv och en tendens att undvika de mer svårdefinierade miljöfrågorna som exempelvis den om energianvändning och växthuseffekten är tydlig. </p><p>Detta kan å ena sidan ses som positivt för den hållbara utveckling som är målet med Agenda 21 att den bild som framställt är att det finns lösningar på miljöproblem och att det därför kan vara värt att engagera sig i att hitta dessa lösningar. Å andra sidan kan risken med att det är en allt för lättsam bild som förmedlas vara att det kan ge en känsla av att miljöproblemen inte behöver tas på allvar. Att förmedla frågorna på ett sätt som uppmuntrar till engagemang torde hur som helst vara ett sätt att få barn och ungdomar att vilja vara med i arbetet med att nå en hållbar utveckling.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. </p><p>Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.</p>

<p>Denna rapport undersöker hur förutsättningarna ser ut för att främja miljöteknikexporten i Norrköpings kommun, vilka hinder och möjligheter det finns. Rapporten undersöker även hur näringslivet arbetar med de interna miljöfrågorna inom företagen och hur näringslivet uppfattar företagsklimatet är i Norrköping. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning som gick ut till 120 näringsutövare, dock var svarsfrekvensen så låg som 36 procent och denna rapport kan endast ses som ett vägledande dokument för vidare undersökningar. I den första delen undersöktes hur företagen arbetar internt med miljöfrågor. Enkäten tog upp frågeställningar såsom vilka eller vilket verktyg som företagen använde sig av i arbetet. 37 procent av de tillfrågade svarade att de använder sig av ett miljöledningssystem, ungefär lika många svarade att de arbetar med ett miljöarbete men använder sig inte av något särskilt verktyg för detta. Den starkaste drivkraften för miljöarbetet var kundkraven, 24 procent uppgav detta. 19 procent uppgav att lagkraven var den främsta drivkraften. 20 procent uppgav att det egna engagemanget varden största drivkraften. Det största hindret för ett fortsatt miljöarbete var tid- och resurs brist, men 37 procent av de tillfrågade uppgav att det inte fanns några hinder. Den främsta motiveringen till miljöarbetet var de miljömässiga fördelarna, 35 procent uppgav detta. 60 procent av de tillfrågade skulle vilja stärka sitt miljöarbete med någon form av samarbete med antingen andra företag, Norrköpings kommun eller Linköpings universitet. 36 procent svarade att de inte hade något behov av samarbete. I den andra delen av enkäten togs frågor som rör miljöteknikexport upp. Detta anses som en stark växande marknad där Sverige anses ha en god möjligheter på den internationella marknaden. Dock var svarsfrekvensen på dessa frågor mycket låg att det inte kan anses som vägledande. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att detta är ett ganska nytt begrepp och att företagarna inte visste hur de skulle förhålla sig till det. 9 procent av de tillfrågade företagarna visste inte om de hade en vara eller tjänst som föll inom ramen för det som kallas miljöteknik. Ändock var företagarna utvalda i enkäten efter om de har en vara eller tjänst som faller inom ramen för miljöteknik. Den tredje delen av enkäten upptog frågor som rör företagsklimatet i Norrköpings kommun. Näringslivskontoret har tagit fram olika faktorer som kan påverka näringslivet, såsom vilka hot det finns, möjligheter, styrkor och svagheter med Norrköping. Bland de styrkor som företagarna ansåg vara bra i Norrköping var bland annat det geografiska läget, tillgängligheten, stark storstadsregion och Linköpings universitet. De svagheter som nämndes var bland annat brist på kommunala visioner och målbilder. De möjligheter som företagarna ansåg att Norrköping har är bland annat lanseringen som landets 4:e storstadsregion, och en förstärkt och tydlig marknadsföring av Norrköping. Det största hotet mot kommunen ansåg företagarna vara nedläggning eller utflyttning av företag ochverksamheter.</p>

<p>Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.</p>

<p>Människors hälsa påverkas negativt om de utsätts för trafikbuller i sin boendemiljö. Kommuner har en viktig roll att spela föra att begränsa de negativa effekterna av samhällsbuller. Ett sätt för en kommun att begränsa bullerspridningen för ett bostadsområde är att ställa krav i detaljplanen på byggnadernas fysiska utformning. Mjölby kommun ställde denna typ av krav för området Magasinsvägen och Brädgårdsvägen i Mantorp. Här ligger radhus och lägenheter byggda i början av 1990-talet. En teknisk undersökning visar att området är utsatt för bullernivåer strax under riktvärdet för buller utomhus vid husfasader. Detta gav upphov till en rad frågetecken och Mjölby kommun efterfrågade därför denna uppsats. Ytterligare ett område undersöktes som referens. Detta område ligger på samma avstånd från järnvägen i Mantorp och ligger i ett område som heter Stenstorp. </p><p>Syftet med studien är att undersöka om husplacering och byggnadstekniska lösningar kan möjliggöra ett boende som uppfyller människors krav på en god boendemiljö även på bullerutsatta platser. Avsikten är också att testa ifall enkätstudier om invånarnas uppfattning om buller kan användas som komplement till kommunens tekniska undersökningar. En postenkät skickades ut till 90 personer. Svarsfrekvensen var 86 %, vilket är ovanligt högt för en enkät. </p><p>Av de som bor i hus med fysiska åtgärder mot buller på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs 15 % minst en gång i veckan av tågtrafikbuller. I området som studerats i Stenstorp störs 28 % av tågtrafikbuller. I studien har det framkommit att individuella skillnader till viss del beror på känslighet, ålder och möjligen inställningen till bullerkällan. Totalt störs sömnen för 7 personer. Även om det kan tyckas att få personer har sömnstörningar kan bullersituationen för dessa personer vara direkt hälsoskadlig. Männsikorna på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen lever inte i en miljö som ”ger odiskutabelt låg påverkan av buller” vilket är detalplanens målsättning. Detta trots att bostadsområdets fysiska utformning är anpassad till att hindra spridning av buller från tågtrafiken. Har åtgärderna mot buller haft någon effekt alls? Ja., de boende på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs i mindre utsträckning av tågtrafikbuller än studieområdet i Stenstorp, speciellt vad gäller inomhusmiljö.</p>

<p>Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. </p><p>De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet. Fördelarna verkar främst vara att många vill delta i arbetet, att man har gemensamma mål som är beslutade av riksdagen, att man har en enhetlig struktur som går från nationell till regional och lokal nivå och att det finns ett system för uppföljning. </p><p>De faktorer som i studien framstår som mest centrala för ett lyckat miljömålsarbete är brett deltagande, samverkan, nätverk, integration av miljömålen i andra samhällsmål och i befintlig verksamhet inom myndigheterna, politisk förankring samt informationsspridning genom dialog och marknadsföring. Även att skapa bättre förutsättningar för människor att ändra sitt beteende i en miljövänligare riktning anses vara viktigt. Det handlar då främst om resursfrågor och att åstadkomma en tydligare styrning från nationell nivå, men även juridiska styrmedel och ett effektivt uppföljningssystem.</p>

<p>Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra miljöarbetet mellan Luftfartsverkets flygplatser som har certifierade respektive icke-certifierade miljöledningssystem. </p><p>Uppsatsen strävar efter att tyda och beskriva det insamlade materialet och därför används en tolkande kvalitativ fallstudie. Utifrån vår studie kan vi inte generalisera och säga att alla flygplatser inom Luftfartsverket bör certifiera sina miljöledningssystem. Flygplatsernas individuella förutsättningar är helt avgörande om det är en fördel att certifiera eller inte och det är upptill flygplatserna själva att göra den bedömningen. Från resultatet har vi gjort en bedömning att vissa förutsättningar är av betydelse vid beslutet att certifiera.</p>

<p>Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är. Företagen certifierade sig främst för att bli konkurrenskraftiga på marknaden samt för att möta kundernas krav. Det är svårt för företagen att veta hur de ska sortera det farliga avfallet även om de får information från företagen som hämtar det. Problemet ligger dels att det är många kemikalier och föreningar och dels att att lagarna och förordningarna är svåra att förstå. De undersökta företagen har konstruktiva förhållningssätt till miljöarbetet men det finns även reaktiva tankar hos ett av dem. Företagen arbetar med hållbar utveckling främst genom att spara på resurser till exempel minska mängden lösningsmedel och transporter.</p>