Organisationer i dagens samhälle kan genom motiverade medarbetare effektivisera sin verksamhet utan att öka kostnaderna. Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns köns- ålders- och utbildningsnivårelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori. Vi utförde en kvantitativ enkätundersökning (n=93) på två organisationer med hjälp av bekvämlighetsurval. Reliabilitetstestet Cronbachs alfa utfördes på enkätverktyget och visade till viss del på låg reliabilitet. Vi använde oss av One Way ANOVA och Bonferroni Post Hoc test för att analysera resultatet, vilket visade att det finns signifikanta könsrelaterade och åldersrelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori, men ingen signifikant utbildningsrelaterad skillnad.

<p>Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.</p><p>Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.</p><p>Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken.</p>

<p>Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet.</p><p>Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration.</p>

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation. Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer. Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken.

Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet. Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration.

Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant. För att begränsa studi-ens urval samt för att få en bättre jämförande bild av generationernas motivation fokuseras studien på två generationers chefer, Rekordgenerationer samt Generation Y. Studien baseras på tolv intervjuer genomförda på två olika företag. På varje företag intervjuades sex chefer varav tre chefer från varje målgrupp. Under intervjuerna ställdes det frågor på vad de ansåg vara spännande med att arbeta som chef, vilka faktorer de tycker är viktiga för att trivas på ett arbete samt vad de observerat för skillnader mellan olika generationers chefer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av olika forskares studier kring de två generationerna, ledarska-pets utveckling under 1900-talet samt Hertzbergs tvåfaktorsteori och Adairs 50/50-regeln om motivation. Studien fick fram att de båda generationerna anser att det mest intressanta med att arbeta som chef är att kunna utveckla sina medarbetare. Den yttre motivationsfaktor som dri-ver de båda generationerna mest är kollegorna. Rekordgenerationen inre motivation får de främst genom att arbeta med fria tyglar medan Generation Y-cheferna blir motiverade när de får vara med och påverka. Båda generationerna motiveras av ett utmanande arbete. Lönen är inte en faktor som generationerna motiveras av.

The purpose of this study is to examine employees' experience of motivation and commitment, how it is created by the employees and how employees want to express it. The survey is implemented on a consulting company in the IT and technology sector with 180 employees. Eight consultants participated in the survey. The study is based on personal interviews, divided into two parts, motivation, and commitment. The result of the study shows that all eight respondents are motivated and committed at work, but it differs in terms of which factors make the respondents motivated and committed. There are two factors standing out above all, the tasks and the relationship to coworkers. An interesting conclusion that is presented is that the respondents answers differ when asked about the concepts of motivation and commitment, compared to when asked about what's making them motivated and committed at their current workplaces. The answers seem to change when the respondents apply the concepts to themselves, as the opinions seem to go from objective to subjective, which might affect our analysis and implication. / Syftet med detta arbete är att undersöka medarbetarnas upplevelse av motivation ochengagemang, hur det skapas hos medarbetarna och hur medarbetarna vill uttrycka det.Undersökningen genomfördes på ett konsultbolag med 180 anställda inom IT ochtekniksektorn, där åtta konsulter deltog i undersökningen. Studien grundar sig på personligaintervjuer som delades in i två delar: motivation och engagemang.Resultatet visar att samtliga åtta respondenter är motiverade och engagerade i sitt nuvarandearbete, men det skiljer sig åt gällande vilka faktorer som gör respondenterna motiverade ochengagerade. I resultatet är det framför allt två faktorer till motivation och engagemang somförekommer hos nästan samtliga respondenter, deras arbetsuppgifter och relationen tillmedarbetare. En intressant slutsats som framställs är att respondenternas bild av begreppenmotivation och engagemang skiljer sig åt när de förklarar begreppen jämfört med när deapplicerar begreppen på sig själva. Svaren tolkas gå från generella tolkningar om begreppentill mer specifika, där respondenterna ändrar sina svar utifrån hur frågan formuleras.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som motiverar grundskolelärare i sitt arbete och se vilka faktorer som påverkar motivationen positivt respektive negativt.  Metod: En kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts på tre olika skolor inom två kommuner i Mellansverige.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar, med Herzbergs tvåfaktorsteori som teoretisk utgångspunkt, att den viktigaste faktorn för motivation är att få arbeta med eleverna, att se dem utvecklas på både ett kunskapsmässigt och personlighetsmässigt plan. Även goda relationer till kollegor har en positiv påverkan på motivationen. En för hög arbetsbörda och arbetsuppgifter som inte är kopplade till undervisning har en negativ påvkerkan på motivationen.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för vad som motiverar grundskolelärare i sitt arbete. Förhoppningen är att ledning och rektorer på skolor ska få en tydligare bild och förståelse över hur motivationen ser ut hos lärarna, samt hur det inom skolorna kan arbetas för att öka motivationen.  Förslag till fortsatt forskning: -Undersöka om faktorerna som motiverar lärare skiljer sig åt beroende på lärarnas ålder. -Undersöka om faktorerna som motiverar lärare skiljer sig åt beroende på vilket stadie inom grundskolan de arbetar inom (låg-, mellan- eller högstadiet).

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare.</p><p>Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats.</p><p>Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet.</p><p>Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in.</p>

Följande studie utgår från fenomenet att främja psykisk hälsa hos medarbetarna på arbetsplatsen. Det är en kvalitativ forskningsstudie med deduktiv forskningsansats och hermeneutisk forskningsdesign. Med detta menas att det läggs stor vikt vid tolkning och förståelse samt att studien utgår från tidigare kända teorier, Herzbergs tvåfaktorsteori och mental hälsa. För att samla in det empiriska underlaget sker semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som jobbar med personalfrågor inom detaljhandeln som rör motivation och mental hälsa.  Frågorna som besvaras är: Vilka faktorer främjar medarbetarnas psykiska hälsa på arbetsplatsen? Vilka olikheter och likheter finns mellan dessa faktorer och Herzbergs tvåfaktorsteori?  Enligt respondenterna är de faktorer som främjar medarbetarnas psykiska hälsa; hållbart ledarskap, bekräftelse, delaktighet, god kommunikation, utbildning, interpersonella relationer samt företagskultur. Det visar sig finnas betydligt fler olikheter än likheter mellan respondenternas och Herzbergs syn på faktorerna och den främsta skillnaden är att respondenterna lyfter att behov är individuella och att det handlar om att förstå varje enskilds medarbetares individuella behov.