Följande studie har tagit form utefter en kvalitativ metod där 20 domar angående lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har undersökts. Syftet med studien var att studera socialnämndens motiveringar till Förvaltningsrätten samt Förvaltningsrättens beslut om ”unga vuxna” och ”äldre” samt hur dessa skiljer sig åt i beredandet av tvångsvård enligt LVM. Studien är uppbyggd utifrån begreppen normalitet och ålderism och är inspirerad av diskursanalys som både teori och metod. Vad som framkommer i resultatet är att socialnämnden ofta genom språkliga diskurser tillskriver missbrukare egenskaper utifrån ålder. Vidare visar resultatet att motiveringar framförs baserat på rekvisit från lagtext och missbrukarens situation negligeras, vilket resulterar i rättsosäkerhet.

Vi har i denna studie använt oss av ett kvalitativt angreppssätt för att undersöka 19 domar gällande ”barn som far illa” enligt 2§ lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Studiens syfte var att undersöka hur Socialnämnden i sina yttranden till Förvaltningsrätten argumenterar för tvångsvården. Studien har inspirerat av diskursanalys som metod och teori samt applicerat det teoretiska begreppet normalitet som ett analytiskt verktyg. Resultatet visar att socialnämnden argumenterar utifrån föräldrars tillkortakommanden och det onormala föräldraskapet i förhållande till barns odefinierade behov. Vidare framkommer att argumentationer förs utifrån lagstiftningen rekvisit för att uppnå rättslig relevans. / We have used a qualitative approach to analyze 19 verdicts according to 2§ The Young Persons Act (LVU) about maltreated children. The purpose with this study was to investigate how the Social Welfare argues to the administrative court. This study was inspired by discourse analyze as method and theory with a theoretical concept of normality as an analytical tool. The result show that the Social Welfare argues about parents shortcoming and the abnormal parenthood in relations to childrens undefined needs. The result also show that the Social Welfare argues for compulsory care in terms of legal requirements to achieve legal relevance.

<p>The purpose of this study was to look into how evidence evaluation in verdicts considering 2 § LVU (Care of Young Persons Act) linked to honor related problems are handled by the County Administrative Court of Stockholm. The questions at issue were how the County Administrative Court handles the prerequisites regarding 2 § LVU verdicts, how the County Administrative Court proceeds when evaluating evidence in 2 § LVU verdicts, and how the County Administrative Court handles indications of that a child is living in an honor-related context. To answer this, five verdicts have been analyzed. In addition to this, two interviews were made as a complement. In the analysis of the collected material, the authors proceeded from a theory of evidence and used a hermeneutic method for the analysis. Through the study, it has been observed that the court doesn’t seem to use any verified method to evaluate evidence. Further on, the results show that the court, in their verdicts, seems to prefer to assign to the most general prerequisite in the actual paragraph and doesn’t refer or even mention honor in the verdicts. The authors believe these circumstances make it difficult for the parties in the lawsuit to understand how the court has reached its judgement.</p>

The purpose of this study was to look into how evidence evaluation in verdicts considering 2 § LVU (Care of Young Persons Act) linked to honor related problems are handled by the County Administrative Court of Stockholm. The questions at issue were how the County Administrative Court handles the prerequisites regarding 2 § LVU verdicts, how the County Administrative Court proceeds when evaluating evidence in 2 § LVU verdicts, and how the County Administrative Court handles indications of that a child is living in an honor-related context. To answer this, five verdicts have been analyzed. In addition to this, two interviews were made as a complement. In the analysis of the collected material, the authors proceeded from a theory of evidence and used a hermeneutic method for the analysis. Through the study, it has been observed that the court doesn’t seem to use any verified method to evaluate evidence. Further on, the results show that the court, in their verdicts, seems to prefer to assign to the most general prerequisite in the actual paragraph and doesn’t refer or even mention honor in the verdicts. The authors believe these circumstances make it difficult for the parties in the lawsuit to understand how the court has reached its judgement.

The aim of the study was to create a greater understanding concerning social workers'experience and their discretion to balance between voluntary and compulsoryinterventions in child welfare. Furthermore, we wanted to investigate social workers'attitudes regarding the implementation of an intermediate compulsory care accordingto the law regarding compulsory care of children and adolescents. Previous researchhas identified a problem where the child is between voluntary and compulsorylegislation which can lead to the child continuing living in harmful conditions. Theempirical data is based on nine interviews with social workers in child welfareinvestigations units in Sweden. Lipsky's (2010) theory of street-level bureaucrats andthe term discretion were used to analyze the data and interpret the results obtainedfrom the study. The results showed that social workers' experience limited discretion.Strategies that were most successful were the relationship-building between socialworker and caregivers, communicative skills, and the application of the law. Thestudy also revealed that social workers had different points of view regarding animplementation of an intermediate care. Some find the implementation hard toenforce in practice, even though it could result in increased child protection. Theconclusion of the study was that the social workers would rather add moreinterventions than an implementation of an additional compulsory law. / Syftet med studien var att skapa en förståelse för socialsekreterares erfarenheter och deras förmåga att balansera mellan frivilliga och tvingande insatser inom den sociala barnavården. Dessutom ville vi undersöka socialsekreterares inställning till implementeringen av ett mellanvårdstvång enligt 2 § i lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Tidigare forskning har identifierat ett problem där barnet befinner sig mellan frivilliga- och tvångsinsatser, vilket kan leda till att barnet fortsätter att leva under skadliga förhållanden. Empirin baseras på nio intervjuer med socialsekreterare inom den sociala barnavården i Sverige. Lipskys (2010) teori om street-level bureaucrats och begreppet handlingsutrymme användes för att analysera data och tolka de resultat som erhållits från studien. Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde ett begränsat handlingsutrymme. Strategier som var mest framgångsrika var relationsskapande mellan socialsekreterare och vårdnadshavare, kommunikativa färdigheter och tillämpning av lagen. Studien visade också att socialsekreterare hade olika inställningar om implementeringen av ett mellanvårdstvång. Vissa tycker att det är svårt att genomföra i praktiken, även om det skulle kunna leda till ökat skydd för barnet. Slutsatsen av studien var att socialsekreterare hellre vill ha tillgång till fler insatser än en implementering av ytterligare en tvångslagstiftning.