Global ETD Search

1	Ålder som diskrimineringsgrund i arbetslivet Svanholm, Ingela January 2009 (has links) Åldersdiskriminering är en relativ nykomling inom fältet av likabehandling. Vid årsskiftet infördes ett förbud mot åldersdiskriminering där ålder inte ensamt får utgöra en särbehandling av en arbetstagares rättigheter. Trots förbudet finns avsevärt många undantag. Detta innebär att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rättfärdigas. Vissa av de svenska bestämmelserna, i både lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrättandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebära att de regler som är åldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen. Vid en närmare granskning kan ändock en form av diskriminering komma att ske i praktiken. Denna studie belyser åldersdiskrimineringsfrågan inom arbetslivet, specifikt avseende på utvalda områden. Fokus ligger på att försöka utröna under vilka förutsättningar som missgynnanden av ålder kan rättfärdigas vad gäller rekrytering, lön, semester och pensionsavgång. Ålder som diskrimineringsgrund har från början sin rättsliga utgångspunkt från EG-rätten men är även nu en del av den civilrättsliga lagstiftningen inom svensk rätt. Kollektivavtal som utgör en väsentlig del av den svenska arbetsmarknaden har i mångt och mycket bestämmelser som är åldersrelaterade vilket gör det intressant att ställa dessa mot ålder utifrån en likabehandlingsprincip. Ålder skiljer sig från övriga diskrimineringsgrunder och efter EG-domstolens upphöjande av ålder till en allmän rättsprincip, i Mangold-målet, har debatten kring åldersdiskriminering tagit fart och olika tolkningar av ett sådant förbud har inbringat olika infallsvinklar. Åldersdiskriminering likabehandling arbetslivsdirektivet diskrimineringslagstiftning Labour law Arbetsrätt
2	Ålder som diskrimineringsgrund i arbetslivet Svanholm, Ingela January 2009 (has links) <p> </p><p>Åldersdiskriminering är en relativ nykomling inom fältet av likabehandling. Vid årsskiftet infördes ett förbud mot åldersdiskriminering där ålder inte ensamt får utgöra en särbehandling av en arbetstagares rättigheter. Trots förbudet finns avsevärt många undantag. Detta innebär att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rättfärdigas. Vissa av de svenska bestämmelserna, i både lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrättandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebära att de regler som är åldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen. Vid en närmare granskning kan ändock en form av diskriminering komma att ske i praktiken. Denna studie belyser åldersdiskrimineringsfrågan inom arbetslivet, specifikt avseende på utvalda områden. Fokus ligger på att försöka utröna under vilka förutsättningar som missgynnanden av ålder kan rättfärdigas vad gäller rekrytering, lön, semester och pensionsavgång. Ålder som diskrimineringsgrund har från början sin rättsliga utgångspunkt från EG-rätten men är även nu en del av den civilrättsliga lagstiftningen inom svensk rätt. Kollektivavtal som utgör en väsentlig del av den svenska arbetsmarknaden har i mångt och mycket bestämmelser som är åldersrelaterade vilket gör det intressant att ställa dessa mot ålder utifrån en likabehandlingsprincip. Ålder skiljer sig från övriga diskrimineringsgrunder och efter EG-domstolens upphöjande av ålder till en allmän rättsprincip, i <em>Mangold</em>-målet, har debatten kring åldersdiskriminering tagit fart och olika tolkningar av ett sådant förbud har inbringat olika infallsvinklar.</p> Åldersdiskriminering likabehandling arbetslivsdirektivet diskrimineringslagstiftning Labour law Arbetsrätt
3	När kön gick från särskild till likställd diskrimineringsgrund i "världens mest feministiska samhälle" : <em>En diskursanalys om hur könsdiskriminering framställs i riksdagsdebatten kring förslaget om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning</em> Polhage, Daniela January 2009 (has links) <p>Sweden is seen as one of the world’s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden’s new discrimination legislation through a discourse analysis. The aim is to find out how the perception of gender discrimination may be linked to attitudes towards the proposal of the new discrimination legislation. The findings are that two competing constructions of gender discrimination can be found in the empirical material; it’s <em>either</em> seen as a ground of discrimination as more fundamental <em>or</em> equivalent to other grounds of discrimination. The conclusions are that the perception of gender discrimination affects whether the proposal of the new discrimination legislation is seen as a good solution or a problematic solution. The representations of gender discrimination are linked to feminist perspectives in a clearer way in the discourse where the proposal of the new discrimination legislation is seen as a problematic solution; in this discourse gender discrimination is rather associated with taking structural gender relations in consideration than a problem associated with the formal regulation.</p> könsdiskriminering feministiska perspektiv jämställdhet gender mainstreaming diskursanalys diskurs statsvetenskap Political science Statsvetenskap
4	Lag om likabehandling av studenter i högskolan : - en implementeringsstudie av Växjö universitets och Högskolan i Kalmars likabehandlingsarbete Jobring, Nils January 2009 (has links) <p>The aim of the study is to evaluate how a law decided 2002 regarding discrimination against students in the higher education system in Sweden, was implemented at the University of Kalmar and Växjö University.</p><p>The study asks two questions: <em>How did the both universities implement the law? How did the universities manage to implement the law?</em> In order to answer these questions the “top-down” perspective, often used in field social science within discipline implementation, is used. First the study examines the goals with the legislation, and thereafter the actual implementation at the both examined universities.</p><p>The conclusion is that the universities has high ambitions with implementation of the law and extensive formalized regulations but that it practically seems to be hard to get legitimacy with the implementation throughout the whole organizations. This makes the implementation work slowly though it’s working well with the people who have direct responsibility for the implementation.</p> Implementation policy process evaluation discrimination legislation implementering policyprocess utvärdering diskrimineringslagstiftning Political science Statsvetenskap
5	Lag om likabehandling av studenter i högskolan : - en implementeringsstudie av Växjö universitets och Högskolan i Kalmars likabehandlingsarbete Jobring, Nils January 2009 (has links) The aim of the study is to evaluate how a law decided 2002 regarding discrimination against students in the higher education system in Sweden, was implemented at the University of Kalmar and Växjö University. The study asks two questions: How did the both universities implement the law? How did the universities manage to implement the law? In order to answer these questions the “top-down” perspective, often used in field social science within discipline implementation, is used. First the study examines the goals with the legislation, and thereafter the actual implementation at the both examined universities. The conclusion is that the universities has high ambitions with implementation of the law and extensive formalized regulations but that it practically seems to be hard to get legitimacy with the implementation throughout the whole organizations. This makes the implementation work slowly though it’s working well with the people who have direct responsibility for the implementation. Implementation policy process evaluation discrimination legislation implementering policyprocess utvärdering diskrimineringslagstiftning
6	När kön gick från särskild till likställd diskrimineringsgrund i "världens mest feministiska samhälle" : En diskursanalys om hur könsdiskriminering framställs i riksdagsdebatten kring förslaget om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning Polhage, Daniela January 2009 (has links) Sweden is seen as one of the world’s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden’s new discrimination legislation through a discourse analysis. The aim is to find out how the perception of gender discrimination may be linked to attitudes towards the proposal of the new discrimination legislation. The findings are that two competing constructions of gender discrimination can be found in the empirical material; it’s either seen as a ground of discrimination as more fundamental or equivalent to other grounds of discrimination. The conclusions are that the perception of gender discrimination affects whether the proposal of the new discrimination legislation is seen as a good solution or a problematic solution. The representations of gender discrimination are linked to feminist perspectives in a clearer way in the discourse where the proposal of the new discrimination legislation is seen as a problematic solution; in this discourse gender discrimination is rather associated with taking structural gender relations in consideration than a problem associated with the formal regulation. könsdiskriminering feministiska perspektiv jämställdhet gender mainstreaming diskursanalys diskurs statsvetenskap
7	Fetischism, läggning och lag : En kvantitativ analys av en sexuell minoritets relation till lagstadgad läggning / Fetishism, sexual orientation and law : A quantitative analysis of a sexual minority's relation to legally established sexuality Nilsson-Jatko, David January 2020 (has links) Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. / Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation). Fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition queer queer theory gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure sex orientation norm Fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering queer queerteori genusvetenskap sexuella minoriteter sexologi begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm hbtq synlighet osynliggörande erasure normkritik könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen Gender Studies Genusstudier
8	Sexualitet bortom kön : Fetischism som synliggörare av könsorienteringsnormen Nilsson-Jatko, David January 2021 (has links) Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten. / The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm. Sex orientation norm queer queer theory fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure culture dominance Könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen queer queerteori fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering genusvetenskap minoriteter sexuella minoriteter sexologi sexualvetenskap begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm heteronormen hbtq synlighet osynliggörande erasure norm normer normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet strukturellt förtryck genealogi kulturdominans Gender Studies Genusstudier
9	Kunskapsproduktion kring fetischism : Att förhålla sig till sakorienterad sexualitet Nilsson-Jatko, David January 2023 (has links) Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. / This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis. Fetishism fetishism research fetishism studies knowledge production queer queer theory queer studies sexology fetish fetishist gender gender studies gender and queer studies gender science norm norms sex/gender orientation norm sex orientation norm gender orientation norm orientation sexual orientation preference sexual preference minorities sexual minorities lgbt lgbtq lgbtqi lgbtqia normativity heteronorm heteronormativity erasure sexualisation sexualization marginalisation marginalization intersectionality intrasectionality opression law legislation discrimination cultural dominance Fetischism fetischismforskning fetischismstudier kunskapsproduktion kunskapsideal queer sexologi sexualvetenskap begär fetisch fetish fetischist fetishism queerteori genus genusvetenskap genusstudier norm normer könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering preferens sexuell preferens minoriteter sexuella minoriteter hbtq hbtqi hbt hbtqia heteronorm heteronormen osynliggörande erasure sexualisering synlighet normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet intrasektionalitet strukturellt förtryck lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning kulturdominans Gender Studies Genusstudier

Search results