This research aims to shed light on language policies and early bilingual education in Sweden. It highlights the main language policies developed by Sweden while framing them within a European perspective, thus comparing the “national” language policies to the “international” language policies, stressing differences and similarities. More specifically, it analyzes the language policies and guidelines related to bilingual education created by the Council of Europe and afterwards applies the same procedure to the Swedish ones. Furthermore, this study investigates the language practices of children and teachers in two bilingual/multilingual settings. In order to do this, the research was framed as a sociolinguistic ethnography and was carried out using observations, interviews and audio-recordings in order to achieve triangulation wherever possible. Interview and observational data were analyzed thematically while interactional data was analyzed to establish the purposes for which different languages were used by participants. In conclusion, this study might give an idea of how appropriate the Swedish language policies are while stressing the need to revise and implement those policies that might affect the success of early bilingual/multilingual preschool education in Sweden. / Denna studie ämnar belysa språkpolitik och tidig tvåspråkig utbildning i Sverige. Ett av målen är att titta närmare på rådande språkpolitik i Sverige ur ett Europeiskt perspektiv, genom at jämföra ”nationell” och ”internationell” språkpolitik och belysa likheter och skillnader. Detta innebär, mer specifikt, att analysera språkpolitik och riktlinjer för tvåspråkig utbildning som är utarbetad av Europarådet och sedan ställa dem mot de riktlinjer som är utarbetade i Sverige. Dessutom är målet att undersöka olika lingvistiska praktiker hos elever och lärare i en tvåspråkig kontext. Studien har utförts med sociolingvistisk, etnografisk metod och metodologisk triangulering som inkluderat olika tillvägagångssätt såsom observationer, intervjuer och inspelade ljudupptagningar. Insamlad data har undersökts med syfte att klassificera olika språkliga beteenden för att söka förstå de olika strategier och vanor som utgör själva kärnan i interaktionen mellan tvåspråkiga elever och lärare. Slutligen är syftet med studien att ge en inblick i hur lämplig svensk språkpolitik är i fråga om tvåspråkig utbildning och samtidigt belysa vad som kan behövas reviderasoch införas för att påverka framtida tvåspråkig/flerspråkig utbildning i Sverige.

In spite of a monolingual norm in foreign language teaching during the last decades studies throughout the world show that teachers’ target language use varies significantly. This study sets out to examine to what extent the target language (TL) is used with young language learners and how this use correlates to teachers’ beliefs about foreign language teaching and first language (L1) inclusion. Moreover the paper discusses functions for L1 use and strategies used by teachers to support comprehension in the TL. Lesson observations and qualitative interviews were performed with four Swedish primary school class teachers. Despite the prevailing idea of exclusive TL use three of the four teachers do not subscribe to this approach and find L1 inclusion necessary. An emerging theme is the impact of teachers’ beliefs and how these are shaped by personal experience and/or education. L1 is legitimized in order to support comprehension and prevent pupils’ frustration. To varying degrees the L1 is used, mostly to facilitate learning but also for classroom management. The data suggests that teachers are well aware of their language use although they lack awareness and professional language to describe and be articulate about strategies they employ. / Trots att det under de senaste decennierna varit norm att inom språkundervisningen uteslutande använda målspråket i klassrummet, visar studier från hela världen att lärares målspråksanvändning varierar avsevärt. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning målspråket används med yngre språkelever och hur denna överensstämmer med lärarnas föreställningar om språkundervisning och användning av förstaspråket. Dessutom diskuteras funktioner för förstaspråksanvändning och strategier som lärare använder för att underlätta förståelse på målspråket. Lektionsobservationer och kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra svenska klasslärare i grundskolans tidigare år. Trots den rådande rekommendationen att undvika användning av förstaspråket och uteslutande använda målspråket, ansluter sig tre av fyra lärare inte till denna didaktiska modell, utan finner det nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen. Ett tema som framträder är påverkan av lärares uppfattningar och hur dessa har formats av personliga erfarenheter och/eller utbildning. Förstaspråksanvändning motiveras för att stötta förståelse och undvika frustration hos eleverna. Förstaspråket används i olika utsträckning, framförallt för att underlätta inlärning men också för att leda arbetet i klassrummet. Resultaten tyder på att lärare är väl medvetna om sin språkanvändning, men att de delvis saknar insikt om och ett professionellt språk för att beskriva och formulera sig kring de strategier de använder.