This project explores the ability to use “smart” media devices for the TV set as platforms for interactive TV shows. The research approach was research-based design where a prototype was designed, developed, and evaluated with user tests. The project used a Swedish television game show called “På spåret” and an application for tvOS on Apple TV was developed, which allow users to play along with the show. The software implements a model-view-controller architecture and uses the AVFoundation framework for playing video streams together with the UIKit framework to create interactive overlay views. The interactive elements were synchronized with the video by the usage of metadata. The user test results show that the interactive TV show gained in both entertainment and excitement among the users. Further conclusions are that interactive elements can be available both during playing or paused video and the context should decide which mode. A multimodal interface with gestures and sound as feedback seems to be a good option, based on user tests. This project also presents a solution for user input with the remote, using a virtual keyboard together with filter function. The user filtering out the input from a data set to minimize the typing of letters. User tests show that the filter solution seems to be a good option for text input in a specific domain or category of allowed input. However, for free text input, a better method is required. / Detta projekt utforskar möjligheten att använda ”smarta” mediaspelare till TV-apparaten som plattform för interaktiva TV program. Forskningsmetoden var forskningsbaserad design där en prototyp designades och utvecklades som sedan utvärderades med användartest. Projektet använde sig av TV-programmet ”På spåret” som scenario och en applikation, som tillåter användare att spela med i programmet, utvecklades till Apple TV och tvOS. Applikationen implementerade model-view-controller-arkitektur och använde sig av ramverken AVFoundation samt UIKit för att skapa interaktiva överläggsvyer på en video-vy med strömmande video. De interaktiva inslagen synkades med videon med hjälp av metadata. Användartesterna visar på att det interaktiva TV-programmet ökade både i underhållningsvärde och i exaltation hos testpersonerna. Vidare slutsatser är att interaktivitet kan implementeras både under spelande och pausad video, och vilket man väljer är det som passar videoinnehållet bäst. Multimodala interaktioner såsom gester och feedback med ljud rekommenderas baserat på användartesterna. I detta projekt presenteras också en lösning för användarinput med fjärrkontrollen. Med ett virtuellt tangentbord filtrerar användaren ut sin inputdata utifrån en bestämd datamängd, vilket minimerar antalet skrivna bokstäver. Användartester bekräftar att filterlösningen är ett bra alternativ för inmatning i en specifik kategori av tillåten input. För helt fri textinmatning behövs dock bättre metoder.

Det finns numera många olika enheter som en mjukvaruutvecklare be-höver ha i åtanke – ett program kan förekomma både på datorn, i mobilen, på surplattan och i klockan. Eftersom det kontinuerligt introduceras nya smarta enheter, är det troligt att företag kommer vilja nyttja de nya möj-ligheterna som uppstår. Således kan företag skapa nya program eller porta sina befintliga till de nya miljöerna. Apple presenterade nyligen en ny version av sin Apple TV, och med-delade att appar nu även kommer finnas för nedladdning på denna platt-form. Denna uppsats undersöker hur en produktivitetsapp skapad för Ap-ples mobila operativsystem (iOS) kan portas och förfinas för det nya Apple TV-operativsystemet (tvOS). Dessutom undersöks de problem relaterade till app-portabilitet som uppstår vid portning mellan smarta enheter. En fallstudie genomfördes där en viss app portades från iOS till tvOS med det nya programmeringsspråket Swift. Först portades appen med ett naivt angreppssätt, där fokus låg på källkodsportabilitet och minimala portningskostnader. Därefter portades appen med ett förfinat angreppssätt för att göra den lämpligare för den avsedda plattformen. Relaterad litter-atur, såsom forskning kring app-portabilitet, smart TV:s och smarta en-heter, undersöktes för att ge en djupare förståelse och för att identifiera ytterligare problem gällande app-portabilitet. Uppsatsen presenterar portningsprocessen, samt de identifierade app-portatbilitetsproblemen vid portning mellan smarta enheter: valet av pro-grammeringsparadigm, leverantörsspecifika API:er, plattformsbegrän-sningar, datalagring och migration av data, användarkontext, naviger-ing och interaktion, portabilitet-kontra-användarupplevelse, projekt- och team-aspekter, samt den snabba utvecklingen inom området. Slutligen diskuteras huruvida apparna borde portas över huvud taget, eller om de hellre borde omskapas från noll för att optimalt kunna utnyttja de nya plattformarnas möjligheter. Ytterligare forskning krävs för att verifiera resultaten på andra platt-formar, och för att se om plattformsoberoende verktyg (exempelvis webb-teknologier) kan var till nytta även när man ser till smarta enheter (till skillnad från bara mobil-till-mobil).