Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas. Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur relationen mellan användningen av sociala medier och kommunikationsstrategier ser ut för TV4. Vi ämnar undersöka hur företaget använder Facebook i sin kommunikation. Strävar TV4 efter en tvåvägskommunikation med publiken eller finns det snarare ett bakomliggande syfte för Facebook som marknadsföringskanal? Problem: Idag använder de flesta organisationer sociala medier som kommunikationskanal. Det finns både möjligheter och risker med kommunikation på sociala medier, men svårigheten ligger i vilken strategi och vilken typ av kommunikation som blir lyckad. Kan man urskilja någon kommunikationsstrategi för TV4 på Facebook samt är denna kommunikation lyckad för organisationen?   Metod: Studien grundas på en kvalitativ intervju med medarbetare från TV4 samt en kvalitativ textanalys av inlägg från TV4:s Facebook publicerade i december 2015, vilka analyseras i förhållande till den redovisade teorin. Vi utförde ljudupptagning under intervjun för att få så levande och riktigt material som möjligt till vår analys. Empirin för studien utgjordes således av utdrag i form av citat från den genomförda intervjun.   Resultat: Genom en kombination av symmetrisk och asymmetrisk tvåvägskommunikation lyckas TV4 behålla sitt anseende, bygga sitt varumärke starkare och samtidigt skapa en dialog med publiken. Företaget strävar efter en tvåvägskommunikation med sin publik.

Under hela år 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitära katastrofen på Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning på sina reportage. Både Ekot och TV4 Nyheterna hade utsända reportrar på plats. Det resulterade i att mottagarna kom närmare civilbefolkningen och att reportagen blev längre. Majoriteten av intervjuerna var med civilbefolkningen där de berättade om sin utsatta situation. Oftast var barnens utsatta situation en vinkel i reportagen. När katastrofen är som mest omfattande, i september, har Ekots och TV4 Nyheternas rapportering nästan upphört. Katastrofer som inträffar på platser i världen där den rika västvärlden har få intressen och som ligger geografiskt och kulturellt långt bort tenderar till att få mindre uppmärksamhet i medier än katastrofer som inträffar i västvärlden eller länder som är viktiga för västvärlden. Den humanitära katastrofen på Afrikas horn 2011 drabbade som mest 13,3 miljoner människor och var extremt långdragen men uppfyller ändå inte många kriterier inom nyhetsvärderingsteorin. Genom en kvantitativ undersökning med 56 variabler kan vi visa hur rapporteringen vinklades, vilka aktörer som förekom och exakt hur mycket rapportering som skedde i Ekot och TV4 Nyheterna om den humanitära katastrofen på Afrikas horn 2011.

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosellstudy “30/70. A study of women and men who speak in SVT´s Debatt.” Fromthe same season. We have also investigated 10 episodes of each programfrom fall 2011, we wanted to see if there were any changes made during theyears. The results show that Kvällsöppet in the privately-owned channel ismore equal between the gender. The speaking time and the proportion ofparticipants is 45 percent women and 55 percent men in 2011 and 40/60 in 2010.The program Debatt in the public service channel got the result 40/60 fall in2011 and 30/70 in spring 2010. To study the women and man roles of theparticipants in the debate, we made the same classification as Paulsson &Rosell did. We divided the participants in different categories according totheir role in the debate program. The results shows that Kvällsöppet, is muchbetter on equal representation of the female and male gender.

The linear televison have dominated the supply of moving pictures, but this is about to change with the possibility to consume it via the Internet.I n this thesis we have studied how the two Swedish tv-network companies, SVT and TV4 are working with their web TV and if their online services have affected the linear TV. To limit the size of the study we chose two network companies that provide the most popular tv channels and web services in Sweden. To gather data from these two companies we conducted qualitative interviews with people at the networks. We came to the conclusion that SVT and TV4 doesn't find that their web TV services (called SVT Play and TV4 Play) are competing with the linear TV. They rather regard them as assets to broaden their services. We also found that even though web TV is growing in popularity, the majority of the consumtion of movable pictures still comes from the linear TV. Therefore web TV hasn't affected the linear TV significally yet, but we think that the TV as a medium will be consumed different in the future.

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen. För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild. Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget. Det stämmer överens med tidigare forskning som användes i uppsatsen. Ett annat resultat var att rapporteringen av mästerskapen är bekönad, genom att mestadels kvinnor får uttala sig om damlandslaget medan mestadels herrar får uttala sig om herrlandslaget. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen av de båda mästerskapen skiljer sig åt. Rapporteringen om damlandslaget var mer saklig och inriktad på känslor, medan rapporteringen om herrlandslaget inriktades mer på nationalism och supporterskap. Speciella ord används för båda mästerskapen, för damlandslaget används ibland nedsättande ord och uttryck. För herrlandslaget används ord och stiliska grepp för att dramatisera händelser och inslag.

<p>For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.</p>

For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.

Detta är en kvalitativ och kvantitativ studie som undersöker hur kvinnliga och manliga makthavare framställs i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare undersöks om det är några skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-ägda kanalen i bemötandet och framställningen av makthavare i morgonprogrammen. De två morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige undersöktes genom totalt 28 klipp som sändes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har använts främst till mätbara frågor för att undersöka bland annat om tonen i intervjun är vänskaplig, granskande eller neutral, om ämnet i intervjun är hårt eller mjukt samt om samma tid läggs på profession och person när det gäller kvinnliga respektive manliga makthavare. Den kvalitativa studien har använts för att studera klippen i morgonprogrammen mer ingående och det som har studerats och tolkats är bland annat bildgestaltning, vilka ämnen som tas upp (hårda/mjuka) samt vilka frågor som ställs till makthavarna. SVT har i de analyserade fallen vid fler tillfällen än TV4 presenterat makthavaren med både namn och rätt titel. När det gäller längd i minuter som kvinnliga och manliga makthavare fått medverka i morgonprogrammen har kvinnor fått mindre tid än männen, i båda kanalerna. I SVT får män till största delen prata om hårda ämnen och kvinnor om mjuka ämnen, medan det är mer jämställt i TV4. I det undersökta materialet finns vissa skillnader mellan kanalerna och hur de framställer makthavare. Detta kan bero på målgruppstänk då Gomorron Sveriges målgrupp vill ha nyheterna framställda på ett traditionellt sätt, medan Nyhetsmorgons målgrupp vill ha en blandning av underhållning och nyheter.

No description available.