<p>Abstract</p><p>Title: Brand exposure in television. A comparison between SVT and TV4 2003 and 2006.</p><p>Number of pages: 57 including appendix</p><p>Author: Axel Victorin</p><p>Period: Spring 2008</p><p>Course: Media and Communication studies C</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Purpose/aim: The aim of this study is to evaluate the prevalance of brand exposure in Swedish public service television, SVT and TV4. The Swedish public service TV broadcasting company, Sveriges Television (SVT) advertises itself as purveyor of free television, without commercial or political interference. A B-level essay, written some years ago, showed that the SVT policies were not always observed throughout the entire organisation. The aim of this essay is, by using quantitative research, to study whether SVT is letting commercial interests have their say in the programmes by exposing brand names and logotypes.</p><p>Material/method: The study is performed through examining 40 hours of television from SVT and 40 hours from TV4, as reference. TV4 is a Swedish commercially funded broadcaster, working under similar legislation as SVT. A quantitative method has been developed for this study.</p><p>Results: The results of the study shows that while TV4 stays on a fairly steady level concerning brand exposure, brand exposure in SVT has decreased significantly between 2003 and 2006. The reason for this is beleived to be increased awareness of the issue in the SVT organisation, possibly due to product placement being more debated and acknowledged in recent years.</p><p>Keywords: SVT, TV4, product placement, brand name exposure, television, marketing</p>

<p>The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.</p><p>SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.</p><p>The question:</p><p>- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?</p><p>When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.</p><p>The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.</p><p>Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006.</p><p>SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut.</p><p>Frågeställningen:</p><p>- Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna?</p><p>I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor.</p><p>För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag.</p><p>Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.</p>

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam? Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats. Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har. Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp. Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden. Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22). Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt. För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid. I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.

The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006. SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news. The question: - Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news? When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources. The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive. Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006. SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut. Frågeställningen: - Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna? I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor. För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag. Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter.  Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar. Vi valde ut vecka 46 år 2001 och samma vecka 2011. I undersökningen har vi även analyserat eventuella skillnader mellan de olika programmen.  Totalt undersöktes 41 nyhetssändningar vilket genererade 104 experter. Dessa analyserades utifrån 18 olika variabler, exempelvis uppskattad ålder, kön, och presentation.  Vi har i analysen utgått från olika teorier om mediernas konstruktion av experter, expertrollen historiskt sett och journalistikens olika faser. Undersökningens resultat stödjer tidigare forskning som menar att den typiske experten är en man i medelåldern. Männen är överrepresenterade i antal. Då kvinnor förekommer är de oftast yngre än männen. Nyhetsprogrammen i vår undersökning gav för det mesta tittaren information om varför en expert fick agera expert, till exempel genom titlar, information om vem denne representerade och dylikt.

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap.  Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik. Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.

<p>Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?</p><p>Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig</p><p>eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.</p><p>Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.</p><p>Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.</p><p>Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).</p><p>Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se</p><p>i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.</p><p>För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga</p><p>tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är</p><p>att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.</p><p>I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även</p><p>reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.</p>

This report is an analysis from a gender perspective of more than three hundred minutes in sports broadcasting on SVT and TV4. The study explains how air time is divided between male and female athletes as well as which sports, male or female, get the most air time. The sports are also categorized according to attitudes about the sports being masculine, feminine or neutral. In this way the study also shows the categories of sports that are given the most airtime. Our view before the study was that from a media perspective, the Swedish sports world was very male dominated. The results show that male athletes get more exposure than female athletes on both channels, this despite the fact that the membership of the Swedish sports clubs is fairly evenly divided between men and women.

Abstract Title: Brand exposure in television. A comparison between SVT and TV4 2003 and 2006. Number of pages: 57 including appendix Author: Axel Victorin Period: Spring 2008 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/aim: The aim of this study is to evaluate the prevalance of brand exposure in Swedish public service television, SVT and TV4. The Swedish public service TV broadcasting company, Sveriges Television (SVT) advertises itself as purveyor of free television, without commercial or political interference. A B-level essay, written some years ago, showed that the SVT policies were not always observed throughout the entire organisation. The aim of this essay is, by using quantitative research, to study whether SVT is letting commercial interests have their say in the programmes by exposing brand names and logotypes. Material/method: The study is performed through examining 40 hours of television from SVT and 40 hours from TV4, as reference. TV4 is a Swedish commercially funded broadcaster, working under similar legislation as SVT. A quantitative method has been developed for this study. Results: The results of the study shows that while TV4 stays on a fairly steady level concerning brand exposure, brand exposure in SVT has decreased significantly between 2003 and 2006. The reason for this is beleived to be increased awareness of the issue in the SVT organisation, possibly due to product placement being more debated and acknowledged in recent years. Keywords: SVT, TV4, product placement, brand name exposure, television, marketing

Idag är internet ett av de mest använda medieverktyg som bör finnas tillgängligt för alla människor, även personer med funktionsnedsättningar. Målet med denna uppsats är att undersöka om webb-tv på internet är tillgängligt för användare med funktionsnedsättning, särskilt synskadade. Två stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv på internet är något som är tillgängligt för synskadade användare. För att webbplatser ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11. För denna uppsats har det använts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. Två olika typer av fallundersökningar användes i denna uppsats, enkäter och observationer. Dessa två fallundersökningar avslutades under 2012. Enkäter skapades för att låta respondenterna ge sina åsikter på flera områden om SVT Play och TV4 Play. Syftet med enkäterna var att undersöka hur synskadade uppfattar SVT Play och TV4 Play. Observationer gjordes för att få en detaljerad iakttagelse om vilka problem som kan uppstå för synskadade. Tre olika användare observerades när de använde SVT Play och TV4 Play. Från dessa observationer kan man se hur tillgängligt och användbart plattformarna är för synskadade användare. I uppsatsen har rekommendationer nämnts med avseende på förbättring av dessa webb-tv-plattformar, med fokus på tillgänglighet och användbarhet för synskadade användare. Resultaten i denna uppsats är att både SVT Play och TV4 Play har brister inom användbarheten och tillgängligheten för synskadade användare. Detta trots att webb-tv:n följer riktlinjerna innebär det inte en tillfredställande tillgänglighet för synskadade användare.