Det finns numera många olika enheter som en mjukvaruutvecklare be-höver ha i åtanke – ett program kan förekomma både på datorn, i mobilen, på surplattan och i klockan. Eftersom det kontinuerligt introduceras nya smarta enheter, är det troligt att företag kommer vilja nyttja de nya möj-ligheterna som uppstår. Således kan företag skapa nya program eller porta sina befintliga till de nya miljöerna. Apple presenterade nyligen en ny version av sin Apple TV, och med-delade att appar nu även kommer finnas för nedladdning på denna platt-form. Denna uppsats undersöker hur en produktivitetsapp skapad för Ap-ples mobila operativsystem (iOS) kan portas och förfinas för det nya Apple TV-operativsystemet (tvOS). Dessutom undersöks de problem relaterade till app-portabilitet som uppstår vid portning mellan smarta enheter. En fallstudie genomfördes där en viss app portades från iOS till tvOS med det nya programmeringsspråket Swift. Först portades appen med ett naivt angreppssätt, där fokus låg på källkodsportabilitet och minimala portningskostnader. Därefter portades appen med ett förfinat angreppssätt för att göra den lämpligare för den avsedda plattformen. Relaterad litter-atur, såsom forskning kring app-portabilitet, smart TV:s och smarta en-heter, undersöktes för att ge en djupare förståelse och för att identifiera ytterligare problem gällande app-portabilitet. Uppsatsen presenterar portningsprocessen, samt de identifierade app-portatbilitetsproblemen vid portning mellan smarta enheter: valet av pro-grammeringsparadigm, leverantörsspecifika API:er, plattformsbegrän-sningar, datalagring och migration av data, användarkontext, naviger-ing och interaktion, portabilitet-kontra-användarupplevelse, projekt- och team-aspekter, samt den snabba utvecklingen inom området. Slutligen diskuteras huruvida apparna borde portas över huvud taget, eller om de hellre borde omskapas från noll för att optimalt kunna utnyttja de nya plattformarnas möjligheter. Ytterligare forskning krävs för att verifiera resultaten på andra platt-formar, och för att se om plattformsoberoende verktyg (exempelvis webb-teknologier) kan var till nytta även när man ser till smarta enheter (till skillnad från bara mobil-till-mobil).

Smart homes are custom-fitted systems for users to manage their home environments. Smart homes consist of devices which has the possibility to communicate between each other. In a smart home system, the communication is used by a central control unit to manage the environment and the devices in it. Setting up a smart home today involves a lot of manual customizations to make it function as the user wishes. What smart homes lack is the possibility to learn from users behaviour and habits in order to provide a customized environment for the user autonomously. The purpose of this thesis is to examine whether environmental data can be collected and used in a small smart home system to learn about the users behaviour. To collect data and attempt this learning process, a system is set up. The system uses a central control unit for mediation between wireless electrical outlets and sensors. The sensors track motion, light, temperature as well as humidity. The devices and sensors along with user interactions in the environment make up the collected data. Through studying the collected data, the system is able to create rules. These rules are used for the system to make decisions within its environment to suit the users’ needs. The performance of the system varies depending on how the data collection is handled. Results find that collecting data in intervals as well as when an action is made from the user is important. / Smarta hem är system avsedda för att hjälpa användare styra sin hemmiljö. Ett smart hem är uppbyggt av enheter med möjlighet att kommunicera med varandra. För att kontrollera enheterna i ett smart hem, används en central styrenhet. Att få ett smart hem att vara anpassat till användare är ansträngande och tidskrävande. Smarta hemsystem saknar i stor utsträckning möjligheten att lära sig av användarens beteende. Vad ett sådant lärande skulle kunna möjliggöra är ett skräddarsytt system utan användarens involvering. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur användardata från en hemmiljö kan användas i ett smart hemsystem för att lära sig av användarens beteende. Ett litet smart hemsystem har skapats för att studera ifall denna inlärningsmetod är applicerbar. Systemet består av sensorer, trådlösa eluttag och en central styrenhet. Den centrala styrenheten används för att kontrollera de olika enheterna i miljön. Sensordata som sparas av systemet består av rörelse, ljusstyrka, temperatur och luftfuktighet. Systemet sparar även användarens beteende i miljön. Systemet skapar regler utifrån sparad data med målet att kunna styra enheterna i miljön på ett sätt som passar användaren. Systemets agerande varierade beroende på hur data samlades in. Resultatet visar vikten av att samla in data både i intervaller och när användare tar ett beslut i miljön.

Denna uppsats undersöker intentionen att använda smarta enheter i tjänst hos personal i Försvarsmakten, som är en organisation med högt behov av verksamhetssäkerhet. Verksamhetens säkerhet är direkt beroende av hur personal inom verksamheten agerar utifrån ett säkerhetsperspektiv. Syftet är att belysa hur Försvarsmakten förmedlar informationssäkerheten kring smarta enheter och hur personalen påverkas utifrån det. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med två olika grupper. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av Protection Motivation Theory (PMT) och General Deterrence Theory (GDT) i syfte att belysa vad det är som avgör personalens beteende. Teorierna utgår från att beteendet påverkas av rädsla för sanktioner eller för hot mot verksamhet och individ. Resultatet visar att aspekter från de båda teorierna är närvarande hos personalen och att det som påverkar den enskildes agerande beror på vilken information organisationen delgett och individernas personliga uppfattningar. Personalen är medveten om de risker som följer av användningen av smarta enheter, men enheterna används ändå i stor utsträckning. Faktorer som spelar in i intentionen är kunskapsnivån, befattningen individen besitteroch arbetsområdet individen verkar inom. / This paper examines the intention to use smart devices by staff in the Swedish Armed Forces,which is an organization with a high need for operational security. The security of the business isdependent on how staff within the business behave, in a security perspective. The purpose is toelucidate how the Swedish Armed Forces conveys information security regarding smart devicesand how their staff are affected. The empirical material has been collected through a qualitativecase study in the form of semi-structured interviews with two different groups. The results areanalyzed using a theoretical framework consisting of Protection Motivation Theory (PMT) andGeneral Deterrence Theory (GDT) in order to elucidate what determines the behavior of the staff.The theories are based on the fact that behavior is affected by fear of sanctions or threats to thebusiness and individuals. The result shows that aspects in both theories are present in the staffbehavior. What influences the individual's actions depends on what information the organizationhas shared and the personal perceptions of the individuals. Factors that play into the intention arethe level of knowledge, the position the individual possesses and the area of work the individualoperates within.

This thesis is written within the topic of Internet of Things (IoT) and smart homes among young adults in Sweden. Smart homes are taking up more and more space on the housing market and aim to make consumers' everyday lives easier. Factors behind buying a smart home present a gap of knowledge about who the potential buyers are among young adults. The essay is written with the aim of reviewing generation Y and Z’s ownership and regular use of smart home devices in their households in terms of usefulness and ease of use. The aim is also to gain an insight into the willingness of generation Y and Z to buy and pay for a smart home. By using previous research combined with a quantitative study in the form of a web survey, an analysis was formed from the consumers' responses. The result shows that young consumers have a broad knowledge of what IoT means with a majority having at least one smart device in their household. The willingness to buy and pay for smart homes is proving to be varied, with young consumers not yet convinced on the issue. The outcome of the thesis contributes to an interesting discussion about IoT and smart homes from different perspectives and gives you as a reader knowledge about smart home devices and their potential in the housing market.