The purpose of this study was to investigate preschool teacher’s experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool.   Interviews were used as a method to study the subject. Five preschool teachers was interviewed and recorded for a total of 109 minutes’ witch has been analyzed. The focus of the study is preschool teacher’s experiences accounting children 3-5 years of age. The theory of SOC, sense of coherence, founded by Antonovsky (2005) has been used in the study.   The results indicate that the preschool teachers have experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool. According to the teachers, it is uncertainty over the activity, not trusting your body and low self-esteem that causes the withdrawals. Not feeling safe, a lack of social skills and disinterest over the activity is also causes for withdrawal. The withdrawals often happen verbally or invisible and quiet. The teachers frequently analyze their work to be able to develop the physical activity’s to be able to include everyone and make the experience of the physical activity motivating and fun. / Syftet med den här studien var att bidra med kunskap gällande förskollärares erfarenheter av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan samt på vilket sätt förskollärare arbetar för att inkludera dessa barn.   Kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på förskollärares erfarenheter av att arbeta med planerad fysisk aktivitet. Barn i åldrarna 3-5 år har framförallt varit i fokus. 5 förskollärare intervjuades i sammanlagt 109 minuter vilket har legat till grund för resultatet av studien. Antonovskys (2005) teori KASAM användes som teoretiskt ramverk.   Resultatet visade att samtliga förskollärare hade erfarenhet av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan. Barnen drog sig enligt deras erfarenheter undan på grund av osäkerhet inför vad som kommer hända, dålig tilltro till den egna kroppen och låg självkänsla. Även otrygghet, rädsla i sociala sammanhang och helt enkelt ointresse för aktiviteten kunde också göra att barn drar sig undan. Antingen kunde barnen dra sig undan verbalt med ljud eller ickeverbalt och tyst. För att inkludera alla barn arbetar förskollärarna med att stärka de barn som är osäkra samt analysera och ändra i de aktiviteter som utförs så att alla blir motiverade och har möjlighet att delta.

The overarching aim of the studies in this dissertation is to contribute knowledge about children’s shared social knowledge in their preschool peer cultures, regarding both content and how it is established and maintained. An ethnographic approach has been used to study the shared activities of children, aged 3-5, in the preschool. During 1 ½ years, one preschool setting was visited on a regular basis. One hundred hours of observation have been made and documented through video camera recordings and field notes. The theory of children’s peer cultures (Corsaro, 2005), positioning theory (Harré & Langenhove, 1999a) and social representation theory (Moscovici, 2001) have been used as theoretical tools in the analyses. The empirical results are presented in four articles (articles I-IV) and are all illustrations of the children’s shared social knowledge. The findings are that children’s shared social knowledge involves two main aspects of knowledge about relations; how to establish and maintain relations vis-à-vis various tokens or social resources (articles III and IV), and how to create distance to relations (articles I and II). Another find is that there seems to be a tension between the children’s social knowledge and the social norms explicitly formulated in the studied preschool context. / I den här avhandlingen undersöker Lovisa Skånfors barns sociala vardagsliv i förskolan. Det specifika syftet är att bidra med kunskap om barns gemensamma sociala kunskaper i förskolans kamratkulturer, både vad gäller dess innehåll och hur de etableras och upprätthålls. Författaren har genom ett etnografiskt arbetssätt följt barns gemensamma aktiviteter på en 3-5-årsavdelning i en svensk förskola, under 1,5 år. Resultatet visar att barns gemensamma sociala kunskaper handlar om hur man kan skapa och upprätthålla relationer och hur man kan distansera sig från relationer. Barns sociala relationer skapas och upprätthålls i relation till olika sociala resurser (rätt ålder, specifika kompetenser och tidigare etablerade relationer). Barn skapar dessutom distans till andra barn och vuxna genom att på olika sätt dra sig undan i förskolekontexten. Resultatet visar också att det tycks finnas en spänning mellan barnens gemensamma sociala kunskaper och de normer om kollektivitet som explicit formuleras i den studerade förskolekontexten. Avhandlingen vänder sig till forskare och praktiker med intresse för frågor kring förskola och förskolebarns sociala samspel.