Sammanfattning Syftet med studien var att belysa situationen för de elever med funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter vilka ej når målen genom att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med och bedöma dem. För att undersöka detta intervjuades fem lärare per telefon enligt en semistrukturerad modell. Vid analysen av resultaten användes Goffmans teori om stigma och Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att det ibland saknades tillräckligt stöd i form av assistent och tid med speciallärare/specialpedagog till eleverna. Brist på tid, fortbildning och handledning var också problem som lyftes fram. Synen på kunskapskraven varierade från att de var tydliga och rimliga till att de var otydliga och för höga. Olika svårigheter vid bedömning framkom också, som att elever med funktionsnedsättning ofta kan ha svårt att prestera på beställning, vid provtillfällen och examinationer. Till det kommer eleverna med  expressiva språksvårigheter som helt diskvalificeras då deras svårigheter medför att de inte kan visa sina kunskaper. Ett annat problem som kom fram var svårigheten att kommunicera ett underkänt betyg till en elev som arbetat bra och gjort sitt bästa. Att betygssytemet med steget "underkänd" riskerar att slå hårt mot vissa elever var också något som lyftes fram i denna studie. Detta reser frågan om det överhuvudtaget är etiskt försvarbart att ha en obligatorisk skola med en godkändnivå som flera elever inte har förutsättningar att nå upp till?

<p>Innan eleverna lämnar grundskolan ska de ha nått upp till de mål som är satta för godkänt i matematik för år 9. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur några skolor i en norrländsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkända i matematik när de går ut grundskolan. De forskningsfrågor jag utgått från är: Hur kan en matematiklärare vid en högstadieskola i en norrländsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkänt i matematik när de lämnar grundskolan? Vad känner matematiklärare vid högstadieskolor i en norrländsk stad inför uppgiften att få alla elever godkända i matematik innan de lämnar grundskolan? För att ta reda på detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklärare, samt en mer kvantitativ enkätundersökning bland matematiklärarna på respektive skola för att få reda på deras känslor. Resultatet visar bl.a. att för att eleverna ska nå upp till de nationella målen krävs det mer resurser. Resurser i form av välutbildade matematiklärare och någon typ av nivågruppering, det krävs också bra stöd från kollegor. För att detta ska gå att genomföra måste politiker och skolledningen våga satsa. I slutändan är det ett politiskt beslut, vilka politiker som får möjlighet att ta beslut har vi var och en i samhället makt över i form av rösträtt.</p>

Innan eleverna lämnar grundskolan ska de ha nått upp till de mål som är satta för godkänt i matematik för år 9. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur några skolor i en norrländsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkända i matematik när de går ut grundskolan. De forskningsfrågor jag utgått från är: Hur kan en matematiklärare vid en högstadieskola i en norrländsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkänt i matematik när de lämnar grundskolan? Vad känner matematiklärare vid högstadieskolor i en norrländsk stad inför uppgiften att få alla elever godkända i matematik innan de lämnar grundskolan? För att ta reda på detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklärare, samt en mer kvantitativ enkätundersökning bland matematiklärarna på respektive skola för att få reda på deras känslor. Resultatet visar bl.a. att för att eleverna ska nå upp till de nationella målen krävs det mer resurser. Resurser i form av välutbildade matematiklärare och någon typ av nivågruppering, det krävs också bra stöd från kollegor. För att detta ska gå att genomföra måste politiker och skolledningen våga satsa. I slutändan är det ett politiskt beslut, vilka politiker som får möjlighet att ta beslut har vi var och en i samhället makt över i form av rösträtt.

Denna studie använder ett “coping” perspektiv för att undersöka studenters upplevelser av en underkänd salstentamen och hur de hanterat denna händelse. Studien är kvalitativ och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med programstudenter vid Umeå universitet som någon gång under sin studietid fått underkänt på en salstentamen. Hanteringen av den underkända salstentamen presenteras som en process som sker över tid. Resultatet visade att studenternas copingprocess var både emotionsfokuserad och problemfokuserad. Den emotionsfokuserade copingen innebar strategier i form av sociala jämförelser, sökande av stöd, normalisering och externa attributioner. Den problemfokuserade copingen kom senare i processen och handlade om interna attributioner, inställningar och lärdomar av den underkända examinationen.

The purpose of this study was to examine how teachers see the use of action plans for students in need of special support in physical education. The questions used were: What do the teachers consider being the causes for students not reaching the objectives in physical education? What experiences do four teachers have considering the work with action plans for students in need of special support? And, what experiences have one chosen head of school about establishing action plans for students in need of special support? To reach the answers to these questions qualitative interviews were made with four teachers from different schools. The interviews deal with the teachers views on assessment, curriculum, and the work with action plans for students in need of special support. The results show that that the underlying causes for students not reaching their objectives was either lack of participation or difficulties in certain parts of the subject. Despite this, the teachers write very few action plans even though it appears there are students in need of special support. The head of school whom were interviewed had both knowledge and confidence in working with these types of issues but was rarely informed that there were students in need of special support in physical education.        The conclusion of the study is that the teachers in the survey in most of the cases choose to help and support a student in need of special support without including the principal in the process. In addition the difficulties in grading student in physical education according to the teachers, is grounded in a vague national syllabus for physical education. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på arbetet med åtgärdsprogram för de eleverna med behov av särskilt stöd inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna som användes var: Vilka anser lärarna är de bakomliggande orsakerna till att elever inte når målen i Idrott och hälsa? Vilka erfarenheter har fyra utvalda lärare i ämnet Idrott och hälsa med arbetandet kring utformningen och uppföljningen av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd i ämnet Idrott och hälsa? Samt, vad har en utvald skolledare för erfarenheter av upprättande av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd? För att få svar på dessa frågeställningar gjordes fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika på fyra olika skolor.  Detta för att få en djup och bred bild av problemet som undersöks. Texten behandlar lärarnas syn på bedömning, kursplanen samt arbete med åtgärdsprogram och elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till att elever är i behov av stöd är antingen att de väljer att inte delta eller att de har svårigheter i vissa moment. Lärarna skriver dock enbart i enstaka fall åtgärdsprogram trots att de även framkommer att det ofta finns elever som är i behov av särskilt stöd. Skolledaren intervjuades visade både kunskap och trygghet i hur man i ledningsposition arbetar med elever i behov av särskilt stöd men det är sällan denne får några indikationer på att åtgärdsprogram eventuellt krävs i Idrott och hälsa. Studiens slutsats är att lärarna i undersökningen i en klar majoritet av fallen då det visar sig att en elev är i behov av stöd väljer att internt hjälpa och stötta elever i Idrott och hälsa utan att blanda in skolledning i processen, samt att mycket av bedömningssvårigheterna i ämnet Idrott och hälsa enligt lärarna, grundar sig i en otydlig kursplan.