Utifrån våra egna erfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) märkte vi attarbetssätt och arbetsformer spelar en viktig roll för att skapa motivation hos eleverna. Vårtintresse fångades av de metoderna som vilar på samspelet mellan eleverna. Bland de olikaarbetsmetoder vi såg under VFU, blev vi inspirerade av kooperativt lärande. De positivaerfarenheterna av detta arbetssätt är grunden till denna kunskapsöversikt.Huvudsyftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur kooperativt lärande definieras samtproblematiseras och om metoden påverkar elevernas motivation till att lära sig matematik och iså fall på vilket sätt. Genom att undersöka faktorerna bakom kooperativt lärande kommer vi attfå en större förståelse för hur metoden påverkar elevernas motivation inom ämnet matematik.Utifrån huvudsyftet formulerades tre frågeställningar: Vad är kooperativt lärande? Hur kanlärarna använda sig av kooperativt lärande på ett framgångsrikt sätt i ämnet matematik? Hur kanelevernas motivation till matematik påverkas genom kooperativt lärande?Vi använde oss av befintlig forskning och undersökte fyra databaser på engelska och svenska. Vifann 17 artiklar som på ett eller annat sätt undersökte kooperativt lärande i förhållande tillmotivation och matematik.Vi fann att kooperativt lärande har en positiv påverkan på elevers motivation och kan leda till attderas prestationer förbättras. Om läraren lyckas skapa ett välfungerande kooperativt lärande ärdet inte bara prestationen och motivationen som höjs utan då höjs också elevernassjälvförtroende och samarbetsförmåga. Detta gör metoden också mer effektiv än traditionellundervisning när det kommer till att öka elevernas prestationer. Det vi förstår från vårkunskapsöversikt är att motivation påverkas genom kooperativt lärande för att eleverna har maktöver sitt eget lärande och kan påverka sin prestation i skolan. Det återstår att forska vidare påvilken effekt kooperativt lärande har på matematik och undersöka hur motivationen ochprestationen påverkas.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken typ av stöd digital teknik kan ge elever som ska förstå och tolka ett matematiskt problem. Att förstå och tolka matematiska problem inbegriper ofta förmågan att kunna läsa och förstå en text. Unga elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling har ofta svårigheter med läsförståelsen. Digital teknik kan ge eleverna stöd vid tolkning och förståelse för ett matematiskt problem genom att mediera den kunskap som är absolut nödvändig för att kunna lösa problemet. De olika typerna av stöd som har identifierats används på olika sätt fast med samma syfte, att hjälpa elever att förstå ett matematiskt problem. Även om användandet av digital teknik har visat flera olika typer av effekter på elevers problemlösningsförmåga så går det att urskilja en positiv trend. Den digitala teknik som har studerats har till största del bidragit till positiva effekter och endast en studie har uttryckt en negativ effekt på elevers förmåga att lösa problem. / This systematic literature study aims to examine which types of support digital technology can offer students when they are presented to a mathematical problem. To fully understand a mathematical problem, it often requires the ability to read texts. Young students in the beginning of their reading and writing development often shows a lack of reading comprehension. Digital technology can offer students support while solving mathematical problems by mediate the most essential parts of the problem. The various kinds of support that have been identified are all used in separate ways but with the same purpose; helping students to understand a mathematical problem. Even if the use of digital technology has shown several types of effects, on students ability to solve mathematical problems, a positive trend can be distinguished. Only one study has shown a negative effect on students ability to solve mathematical problems.

Detta examensarbete visar på vilka faktorer somyngre elever finner motiverande när det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i åk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktikså observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sätt att arbeta på.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda påmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill är: att andra kan läsa, att få göra något nytt och annorlunda, att få mertid med datorn, att få skriva, att kunna läsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation får oss lärare att förståeleverna bättre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lärare kan få en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förståelse för attInternet ger oss den möjligheten. / This thesis demonstrates thefactors that young pupils find motivating when it comes to writing a schoolblog. During my last teacherpractice I introduced school blogs to all the students in year 5. The studentsworked with the blogs for five weeks and I observed that the majority of thestudents really enjoyed this teaching method. I haveinterviewed 12 students in the class to find out what the factors of theirmotivation were about working in this way. I found out that the factors thatmotivated the students the most was: the importance of multiple readers, thefact that they got to do something different and exiting, to get more time withthe computer, to write, to read their classmates blogs and to play around withthe design and layout of the blog etc. Thisinformation will help teachers to understand what students find motivating aboutwriting school blogs and also to understand that we have good use of the differentpossibilities that the Internet can offer us in the way of finding new methodsto teach.