Cirka 42 miljoner människor lever med humant immunbristvirus (HIV) i världen. Elva miljoner av dessa är ungdomar som är den grupp där HIV ökar mest. Syftet med denna uppsats var att belysa faktorer som påverkade ungdomars riskbeteende gällande HIV. Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier: ungdomars risktagande, personliga erfarenheter samt kunskap och information. I resultatet framkom att ungdomar fattade flera risktagande beslut som ökade det sexuella riskbeteendet gällande HIV. Det framkom faktorer som bristande kondomanvändning, alkohol och droger.  Personliga erfarenheter visade sig påverka ungdomarna både positiv och negativt, beroende på uppfostran och upplevelser. Bristande kunskap och information var en faktor som kunde påverkade ungdomarna negativt. I diskussionen togs sjuksköterskans roll upp. Genom förmåga att kunna integrera i ungdomskulturen identifierades problem och lösningar frambringades. Sjuksköterskan kunde informera ungdomar om HIV i samband med hälsoundervisning. Det var viktigt att fånga ungdomarnas intresse. Slutsatsen var att kunskap hos ungdomar var viktigt för att förhindra smittspridningen av HIV. Sjuksköterskan hade en viktig roll i arbetet mot HIV med ungdomar.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar: o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende? o Vilka följder genererar medias bild? Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att jämföra elevers upplevda stress på två olika skolor där skolmiljön och närliggande samhälle ser annorlunda ut från varandra. Syftet i studien vill vi besvara med dessa frågeställningar: Hur stresspåverkade är eleverna? Skiljer sig de stressrelaterade psykosomatiska symptomen åt mellan skolorna? Vilka stressorer upplever eleverna och skiljer de sig åt? Samt vad upplever eleverna att de själva, föräldrar och pedagoger i deras närhet kan göra för att förebygga och åtgärda deras upplevda stress? Metod Vår studie är en kvantitativ studie där vi har använt oss av enkäter med fasta och öppna svarsalternativ. Enkäterna har delats ut på två gymnasieskolor till elever i år 2, 72 elever ifrån skola A och 73 elever ifrån skola B. Totalt har 145 elever medverkat i enkätstudien och könsfördelningen blev 69 killar och 76 tjejer. Vid samtliga utdelningar av enkäterna har vi varit närvarande för att kunna förklara enkäten och svara på eventuella frågor från eleverna. Bearbetningen av enkätsvaren gjordes i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) 13,0. Resultat En klar majoritet av samtliga elever i studien upplevde trötthet under dagen minst en gång i veckan vilket är/ kan vara ett symptom av stress. Signifikanta skillnader under stressrelaterade psykosomatiska symptom fann vi endast under frågan ”svårt att somna” och i övriga frågor fanns endast tendenser till skillnader mellan skolorna. Signifikanta skillnader mellan skolorna rörande olika stressorer hittades, bl.a. hög arbetsbelastning, aldrig känna sig ledig, att det är viktigt att se bra ut i skolan samt att eleverna rapporterar att de lägger ner mycket tid på att göra sig i ordning på morgonen. Eleverna anser att det viktigaste för att förebygga stress är att försöka planera sin tid och att skola, kompisar och hem inte ställer för höga krav på dem. Slutsats En slutsats som vi upplever att vi kan dra utifrån vår studie är att det finns vissa tendenser till skillnader samt signifikanta skillnader mellan skolorna och samtliga är till skola A:s nackdel gällande upplevd stress och psykosomatiska symptom. En annan slutsats vi kan dra är att i båda skolorna nämner eleverna att planera sin tid är det viktigaste för attt förebygga stress och att det inte ställs för höga krav på eleverna från skola, hem och vänner.

No description available.

The purpose of this study is to examine the impact that idealised body images found in media have on the body-image and wellbeing of young men and women. The study was carried out using questionnaires based on the BAQ and HAD scales to examine the participants' views of themselves as well as symptoms of anxiety and depression. Time spent by the participants using different kinds of media, as well as their degree of social support, was used with the purpose of examining relations and differences in body-image between men and women. The questionnaire contained advertising images to examine whether short time exposure had any impact on the participants. In order to determine this, one half of the questionnaires contained idealised body-images, whilst the other half contained images without human objects. The results showed a clear difference between men and women. Women had a more negative body-image than that of men. There was also a clear relation between the level of anxiety and depression symptoms to be found. Participants with higher levels of depression and anxiety often had a more negative body-image. In the case the relation between of short time exposure and body-image, no significant relations were found, which indicates that the participants\2019 body-image and levels of anxiety and depression thus seem to be similar both before and after the study was conducted.

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.

No description available.

No description available.

No description available.

Varje år begår mellan 40-50 ungdomar i ålder 10-19 år självmord. Sedan 1979 har det skett en minskning av antalet självmord med över 30 procent. Denna minskning har skett i alla åldersgrupper förutom i ungdomskategorin. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att ta fram en Nationell plan för självmordprevention. Anledningen till detta är att antalet självmordsförsök och självmord börjat öka igen. Självmordsförsök och självmord beräknas kosta samhället 5,5 miljarder varje år. Över 60% av de 820 högstadie- och gymnasieskolor som tillfrågats i studien ”Självmordsprevention i skolor i Sverige - hur ser det ut idag?” saknar en plan vid självmord och självmordsförsök. Syftet med studien var att genom litteraturstudier och intervjuer bygga en plattform för hur arbetet med vår valda målgrupp kan bedrivas i praktiskt arbete. Denna plattform kommer bestå av en modell, som vi ska försöka göra väl förankrad i socialpedagogisk praxis. Med frågeställningar som ”Vilken beredskap har skolan att hantera den kris som blir följden vid ett självmord eller självmordsförsök?” och ”Hur fungerar preventionsarbetet för självmordsnära ungdomar?” kom vi genom vår studie fram till tre tydliga teman i vårt material. Dessa tre teman var samtalet, hjälparen och berättelsen. Med utgångspunkt i dessa tre teman har vi skapat en vägvisande samtalsmodell.