Syftet med denna studie är att utforska vilka motivationsfaktorer som ungdomar i åldern 18 – 25 år upplever som drivkrafter för att engagera sig som ledare inom en idrottsförening, samt vilka faktorer de upplever som viktiga för att upprätthålla sitt engagemang över tid. Som hjälp att besvara syftet användes följande tre frågeställningar: Vad motiverar ungdomar till att bli ledare i en idrottsförening? Vad driver ungdomar till att fortsätta vara ledare inom en idrottsförening? Vad anser ungdomar att idrottsföreningar kan göra för att locka fler unga att bli ledare? En kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer tillämpades för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Det genomfördes tre fokusgruppsintervjuer med 4 till 6 informanter. Med hjälp av RF – SISU Gävleborg valdes deltagare som ansågs vara mest passande för studiens syfte, vilket kallas handplockat urval och totalt deltog 14 informanter. Fokusgruppsintervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter utifrån en deduktiv innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomar blir ledare då de motiveras av intresset för ledarskap och att det är roligt. En vanlig anledning till att ungdomarna fortsätter som ledare visade att de vill vara en förebild samt att de vill känna gemenskapen föreningsidrotten bidrar med. För att utveckla unga ledare bör idrottsföreningar erbjuda utbildningar. Slutligen visade resultatet att unga ledare inledningsvis bör ha en mindre roll och allteftersom utöka sitt ansvarområde för att behålla motivationen. Slutsatsen blev att ungdomar drivs av inre motivation till att bli ledare och att fortsätta som ledare. Studien bidrog med värdefull information då ungdomarna i studien visade att den inre motivationen var viktigare än yttre motivationen. Att få tid att komma in i rollen som ledare ansågs värdefullt ur ett långsiktigt perspektiv. De unga ledarna fortsätter då de vill vara en förebild åt de yngre. I föreningarnas arbete att locka fler ungdomar till ledarskapet, värdesätts utbildningsmöjligheter i syfte att utveckla betydelsefulla egenskaper.

På senare år har man i dags- och fackpress kunnat läsa om att den yngre generationen som äntrar arbetsmarknaden är ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat läsa om att de som faktiskt gör det har sämre hälsa, är mer stressade och saknar befogenheter i högre grad än äldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig från traditionellt ledarskap och unga ställer andra krav på sin arbetssituation och på chefsrollen. Unga människor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra värderingar än äldre som värdesatte hårt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskämda och krävande men också välutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande. Unga vill arbeta för att leva – inte leva för att arbeta. Denna inställning leder till att de yngre inte känner lojalitet till en arbetsgivare på samma sätt som tidigare när en trygg försörjning var viktigt.Vi har i denna uppsats skrivit om unga chefers syn på ledarskap, relationen mellan familj, fritid och arbete, ledarskapets framtid samt hur denna syn skiljer sig emot den traditionella chefens värderingar. Genom en kvalitativ intervjuserie har vi undersökt och skapat förståelse för hur fem unga chefer ser på olika ledarskapsrelaterade frågor. Den här studien är intressant båda för företag som rekryterar och vill utveckla sitt arbete kring ledarskapet. Den kan även intressera unga människor som vill arbeta med ledning.Vi har tittat på tidigare forskning, managementlitteratur, dagspress och facktidskrifter för att skapa oss en uppfattning och en teoretisk referensram kring ämnet. En stor del av researcharbetet gick åt till att hitta forskning rörande generationer och deras värderingar. En modell över fyra olika arbetskraftstyper som bygger på värderingar kring arbete och motivation har hjälpt oss att analysera vårt resultat.De empiriska data som framkom under intervjuerna analyserade vi sedan med stöd av den teoretiska referensramen. Analysen ligger till grund för studiens slutsats. Den visar att unga chefer värdesätter framför allt lyhördhet, öppen kommunikation och närvaro i sitt eget ledarskap. Relationen mellan arbete och fritid är ansträngd och ibland svår. De vittnar om mycket övertid och en vilja att visa sin ambition och kompetens. Cheferna tror att framtidens ledarskap kommer att påverkas av att Generation Y är ifrågasättande, initiativtagande och mindre auktoritetsbundna. Chefer kommer att behöva vara flexiblare och mer närvarande. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi