Utifrån the procedural deficit hypothesis (PDH) antas det deklarativa minnet vara intakt hos personer med dyslexi. Detta styrks av studier som visat att deklarativt minne är intakt eller förstärkt hos barn med SLI eller dyslexi då det undersökts med icke-språkliga minnestest. Personer med dyslexi som genomgår universitetsstudier antas kompensera för sina svårigheter på olika sätt, bland annat med det deklarativa minnet. I denna studie har deklarativt minne undersökts i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. Deltagarna utgjordes av 11 universitetsstuderande med dyslexi samt en kontrollgrupp på 26 universitetsstuderande utan dyslexi. Resultatet indikerade ett intakt deklarativt minne hos personer med dyslexi. En trend till att de även har ett förstärkt minne efter 24 timmar jämfört med kontrollgruppen kunde skönjas men var inte signifikant. Prediktionen att deklarativt minne används som kompensation i allmänhet samt för nedsatt läsförmåga kunde inte styrkas. Andra möjliga kompensatoriska strategier och förmågor än deklarativt minne diskuteras. / Based on the procedural deficit hypothesis (PDH) declarative memory is assumed to be intact in people with dyslexia. This is supported by studies showing that declarative memory is intact or enhanced in children with SLI or dyslexia when examined using non-verbal memory tests. People with dyslexia who undergo university studies are assumed to compensate for their difficulties in different ways, including with the use of declarative memory. This study examines the aspect of declarative memory that is visual recognition memory after incidental encoding. The participants were 11 university students with dyslexia and a control group of 26 university students without dyslexia. The results showed an intact declarative memory in people with dyslexia. A possible trend that they also have an enhanced memory after 24 hours compared with the control group could be seen but was not significant. The prediction that declarative memory is used as compensation in general and for impaired reading skills could not be substantiated. Other possible compensatory strategies and abilities besides declarative memory are discussed.

Abstract   Mean, A.F. S. (2019). How Student Health Center motivate university students to reduce alcohol consumption? A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals employed were included in this empirical study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Background: Universities and Student Health Centers are arenas that works with motivation methods to reduce student’s alcohol consumption during studies. Previous studies have discussed social norms, alcohol culture and pointed out that nearly half of all Swedes between 18-25 years are university students. Over the years, this age group has had a higher alcohol intake compared to other periods in life. High alcohol consumption can affect health and all three sustainable aspects: social, economic and environmental sustainability that according to SDGs is to be achieved at year end 2030. The Aim of study: was to investigate how Student Health Centers motivate students to reduce alcohol consumption. Method: A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals’ employees at Student health centers were included in this investigation. Result: The Student Health Centers used a number of different evidence-based methods and strategies with motivational interview to motivate university students to reduce their alcohol consumption. Motivational work was focused on both individuals and groups. Motivational work based on personal experiences and the implementation of motivational conversations with students were accordance with students´ health status and their alcohol issues. Discussion: Students search motivational counseling not because of perceived alcohol problem, but due to stress factors and similar problems. A change in attitudes towards less alcohol intake among young adults could be reached due to increased awareness and knowledge of alcohol harm and alcohol-free drinks alternatives. Conclusion: The main task of the student Health Service is to try to reach all university students by using different motivational methods and tools. The main goal is to increase health promotion, reduce alcohol risk, prevent alcohol abuse and injuries at universities and colleges. Further qualitative research is needed to be able to identify patterns of underlying stress factors and alcohol-related ill-health among university students on a larger number of Universities and Student Health Centers. / Sammanfattning   Bakgrund: Universitet och Studenthälsan är arenor som arbetar med motiverande metoder för att minska studenters alkoholkonsumtion under studietiden. Tidigare studier har diskuterat sociala normer, alkoholkultur samt visat att närmare hälften av alla svenskar mellan 18–25 år är universitetsstuderande. Under studieåren hade denna åldersgrupp högre alkoholintag jämfört med andra perioder i livet. Hög alkoholkonsumtion kan förutom hälsa även påverka de sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsperspektiven som enlig SDGs ska uppnås vid årsslut 2030.   Syfte: är att undersöka hur Studenthälsan motiverar studenter till minskad alkoholkonsumtion. Metod: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts på tre utvalda svenska universitet där fyra yrkesverksamma på Studenthälsomottagningar har inkluderats.   Resultat: Studenthälsan använder en rad av olika evidensbaserade metoder och strategier för att motivera universitetsstudenter till att minska sin alkoholkonsumtion. Motiverande arbete är inriktat på både individer och grupper. Motiverande arbete bygger ofta på samtal som baseras på aktörernas personliga erfarenheter och studenternas alkoholfrågor kopplat till deras hälsotillstånd.   Diskussion: Studenter söker inte motiverande stödsamtal på grund av alkoholproblem, utan på grund av stressfaktorer och liknande problematik. En förändring i attityd gentemot minskad alkoholkonsumtion bland unga vuxna kan nås genom ökad kunskap och medvetenhet om alkoholskador och alkoholfria alternativ.   Slutsats: Studenthälsans viktigaste uppgift är att försöka nå alla universitetsstuderande genom olika motiverande metoder och verktyg för att utveckla hälsofrämjande insatser, förebygga alkoholmissbruk och alkoholskador på universitet och högskolor. Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att kunna identifiera mönster av underliggande stressfaktorer och alkoholrelaterad ohälsa bland universitetsstudenter på ett större antal lärosäten.