Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka  i vilken utsträckning rektorer medverkar i elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbete i svenska grundskolor. Metod: En deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av egenkonstruerade webbenkäter för att samla in data från 200 slumpmässigt utvalda rektorer från grundskolor från hela Sverige. Enkäterna skickades ut till rektorernas e-postadresser tillsammans med ett missivbrev. Av de 200 valda rektorerna deltog 28 % i studien och besvarade enkäten. Resultat: 88 % av rektorerna svarade (n= 51) att elevhälsan aktivt bedriver ett systematiskt hälso-främjande utvecklingsarbete. Majoriteten av rektorerna (n=52) angav att elevhälsan, aktivt bedriver samtliga faser av det systematiska arbetet. Svarsfrekvensen om rektorernas medverkande vid faserna analys, planering, och uppföljning var relativt lika då hälften av rektorerna angav att de medverkade ofta och hälften medverkade varje gång. En skillnad uppstod då 31 % av rektorerna svarade att de sällan medverkade i genomförandefasen.  Den yrkeskategori som nämndes flest gånger som initierar majoriteten av hälsofrämjande insatser var elevhälsoteamen på skolorna som bestod av skolsjuksköteterskor, rektorer, kuratorer, lärare och elever.  51 % av rektorerna angav att det var på rektorns egna initiativ som elevhälsan bedrev ett systematiskt hälsofrämjande utvecklingsarbete på skolan. Fyra rektorer nämnde att elevhälsan var de som utförde hälsofrämjande arbete i skolorna. 80 % av rektorerna ansåg även att deras medverkan var betydelsefull för att elevhälsan ska kunna bedriva ett systematiskt hälsofrämjande arbete i grundskolor. Slutsats: Rektorer initierar, bedriver och medverkar i hälsofrämjande arbete och elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbeten inom skolorna. Elevhälsoteam eller elevhälsogruppen som fanns lokalt placerade på skolorna var de som initierade hälsofrämjande insatser. Elevhälsan initierade mycket sällan hälsofrämjande insatser på skolorna. Detta kan ifrågasätta ifall det hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs är övergripande eller möter elevernas behov. / Purpose: The purpose of this study was to explore the extent of headmasters’ participation in the systematic health promoting work carried out by the student health service. Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was used to collect the data. The data collection was preformed using a self-designed web survey, through email addresses to collect data from 200 randomly selected headmasters of primary schools from all over Sweden. Of the 200 selected headmasters, 28% (n = 53) attended, and answered the questionnaire.  Result: 88 % of the headmasters reported that the student health service conducted a systematic health promoting work. The majority of the headmasters (n=52) reported that the student health service conducts all of the different stages of the systematic work. The response rate was equal regarding headmaster’s participation, often and every time in the different stages; analyze, planning and follow up. The stage implementation showed a divergence from the other stages when 31 % of the headmasters reported that they rarely participate in this stage. The main profession who initiated health promotion work according to the headmasters was student health teams in the schools, consisting school health nurses, headmasters, teachers, pupils and psychologist. 51 % of the headmasters declared that it was on their initiative that the student health service started the health promotion work. Only four headmaster’s named that the student health service conducted health promotion work in the schools. 80 % of the headmasters felt that their participation was important for the student health service to manage a systematic health promoting work in primary school’s settings. Conclusions: The headmaster’s initiates, conducts and participates in the systematic health promotion work and with the student health service in the primary schools. Student health teams are placed locally at the schools and were the ones who initiated health promotion work. The student health service was very rarely the ones who initiated health promotion work in schools. This may question if the health promoting work witch is conducted in schools are overall or meets the students' health needs.

Abstract   Mean, A.F. S. (2019). How Student Health Center motivate university students to reduce alcohol consumption? A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals employed were included in this empirical study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Background: Universities and Student Health Centers are arenas that works with motivation methods to reduce student’s alcohol consumption during studies. Previous studies have discussed social norms, alcohol culture and pointed out that nearly half of all Swedes between 18-25 years are university students. Over the years, this age group has had a higher alcohol intake compared to other periods in life. High alcohol consumption can affect health and all three sustainable aspects: social, economic and environmental sustainability that according to SDGs is to be achieved at year end 2030. The Aim of study: was to investigate how Student Health Centers motivate students to reduce alcohol consumption. Method: A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals’ employees at Student health centers were included in this investigation. Result: The Student Health Centers used a number of different evidence-based methods and strategies with motivational interview to motivate university students to reduce their alcohol consumption. Motivational work was focused on both individuals and groups. Motivational work based on personal experiences and the implementation of motivational conversations with students were accordance with students´ health status and their alcohol issues. Discussion: Students search motivational counseling not because of perceived alcohol problem, but due to stress factors and similar problems. A change in attitudes towards less alcohol intake among young adults could be reached due to increased awareness and knowledge of alcohol harm and alcohol-free drinks alternatives. Conclusion: The main task of the student Health Service is to try to reach all university students by using different motivational methods and tools. The main goal is to increase health promotion, reduce alcohol risk, prevent alcohol abuse and injuries at universities and colleges. Further qualitative research is needed to be able to identify patterns of underlying stress factors and alcohol-related ill-health among university students on a larger number of Universities and Student Health Centers. / Sammanfattning   Bakgrund: Universitet och Studenthälsan är arenor som arbetar med motiverande metoder för att minska studenters alkoholkonsumtion under studietiden. Tidigare studier har diskuterat sociala normer, alkoholkultur samt visat att närmare hälften av alla svenskar mellan 18–25 år är universitetsstuderande. Under studieåren hade denna åldersgrupp högre alkoholintag jämfört med andra perioder i livet. Hög alkoholkonsumtion kan förutom hälsa även påverka de sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsperspektiven som enlig SDGs ska uppnås vid årsslut 2030.   Syfte: är att undersöka hur Studenthälsan motiverar studenter till minskad alkoholkonsumtion. Metod: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts på tre utvalda svenska universitet där fyra yrkesverksamma på Studenthälsomottagningar har inkluderats.   Resultat: Studenthälsan använder en rad av olika evidensbaserade metoder och strategier för att motivera universitetsstudenter till att minska sin alkoholkonsumtion. Motiverande arbete är inriktat på både individer och grupper. Motiverande arbete bygger ofta på samtal som baseras på aktörernas personliga erfarenheter och studenternas alkoholfrågor kopplat till deras hälsotillstånd.   Diskussion: Studenter söker inte motiverande stödsamtal på grund av alkoholproblem, utan på grund av stressfaktorer och liknande problematik. En förändring i attityd gentemot minskad alkoholkonsumtion bland unga vuxna kan nås genom ökad kunskap och medvetenhet om alkoholskador och alkoholfria alternativ.   Slutsats: Studenthälsans viktigaste uppgift är att försöka nå alla universitetsstuderande genom olika motiverande metoder och verktyg för att utveckla hälsofrämjande insatser, förebygga alkoholmissbruk och alkoholskador på universitet och högskolor. Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att kunna identifiera mönster av underliggande stressfaktorer och alkoholrelaterad ohälsa bland universitetsstudenter på ett större antal lärosäten.