Bakgrund: Idag är 20 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Många av dessa lider av fysisk, psykisk eller social ohälsa, samtidigt som vård och omsorg inte kan bemöta deras behov. Med stigande ålder förändras kroppens sammansättning och kroppens funktioner försämras. Äldres ohälsa blir ett ännu större problem vid sjukhusvistelse då äldre människor generellt sett är mer inaktiva och muskelstyrkan minskar. För att motverka försämrad hälsa efter utskrivning har fysisk aktivitet visat sig vara en möjlig behandlingsform. Men hur stor betydelse har den fysiska aktiviteten efter utskrivning från slutenvården?   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse fortsatt rehabilitering genom fysisk aktivitet har för äldre personers hälsa efter utskrivning från slutenvård.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes och vid litteratursökningen användes de akademiska databaserna PubMed och Cinahl. Samtlig litteratur bestod av vetenskapligt granskade artiklar publicerade i fulltext och tillgängliga från Högskolan i Gävle. Resultat: Samtliga 14 studier beskrev förbättringar på fysisk hälsa genom fortsatt fysisk aktivitet efter utskrivning från slutenvården hos äldre. Gällande psykisk och social hälsa var resultaten dock inte lika tydliga vilket påvisade att mer forskning behövs. Regelbundna motivationshöjande insatser genom återkopplingar påvisades vara viktiga All fysisk aktivitet förbättrade hälsan. Högintensiv träning påvisades dock vara mest effektiv på vissa parametrar. Aktivitet i hemmiljö visade sig vara minst lika effektiv som aktivitet inom vården samtidigt som studierna dock visade att andelen olycksfall var något högre vid obevakad aktivitet i hemmiljö än inom den bevakade slutenvården.      Slutsatser: Fortsatt fysisk aktivitet är viktigt för äldres fortsatta fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fysisk aktivitet bör därför implementeras i de äldres vardag efter utskrivning. Regelbundenhet gällande den fysiska aktiviteten för äldre efter utskrivning är viktigt för bibehållen god hälsa och ett hälsosamt liv. Kunskap finns till viss del på området men mer forskning behövs.

Syftet med uppföljningsstudien var att undersöka deltagares upplevelser av verksamma/hindrande komponenter i behandlingen Hästunderstödd Kognitiv Beteendeterapi (HU-KBT) 12-18 månader efter avslutad behandling. Syftet var också att undersöka vad deltagarna upplever att de uppnått genom att delta i behandlingen HU-KBT. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Ett flertal komponenter i behandlingen beskrevs som hjälpsamma; gruppen, terapeuten, hästen, miljön och olika specifika psykoterapeutiska komponenter. Hindrande behandlingskomponenter som framkom var negativa aspekter av att behandlas i grupp samt för lite tid. Effekter av behandlingen som beskrevs av deltagarna var förbättrad ångesthanteringsförmåga, förhöjd energinivå, förbättrad gränssättningsförmåga, minskat behov av att ha kontroll och ta ansvar för andra, ökad självinsikt, en ökad medvetenhet om och förståelse för känslor och hur dessa kan hanteras samt en förbättrad arbetsförmåga. Övrigt som framkom i intervjuerna var att förväntningarna var blandade, att det kunde finnas övriga livsomständigheter som kan ha påverkat utfallet av behandlingen, att effekten av behandlingen ofta var fördröjd, att behandlingen upplevdes som effektiv, att det förekom olika sätt som användes för att förhindra återfall samt att det fanns önskemål om att få ta del av ytterligare behandling och att behandlingen ska rikta sig till fler grupper av människor och även kunna erbjudas i förebyggande syfte. Resultaten ser lovande ut men det behövs ytterligare forskning för att vidare undersöka behandlingens effektivitet och verksamma komponenter. / The purpose of the follow-up study was to examine the participants' experiences of active/inhibitory components in the treatment Equine Assisted Cognitive Behavioral Therapy (HU-KBT) 12-18 months after treatment completion. The purpose was also to investigate the participant´s self-perceptions of achievement by participating in the HU-KBT treatment. Semi-structured interviews were conducted with five participants. The interview material was analyzed using qualitative thematic analysis. Several components of the treatment were described as helpful; the group, the therapist, the horse, the environment and several specific psychotherapeutic components. Obstructive treatment components that emerged were negative aspects of being treated in group and shortage of time. Effects of the treatment described by the participants were improved anxiety management, increased energy levels, improved ability to set boundaries, reductions in need to control others or to take responsibility for them, increased self-awareness, increased awareness and understanding of emotions and how they can be managed and an improved ability to work. Other things that emerged in the interviews were expectations were mixed; other life circumstances may have affected the outcome of the treatment; the effect of the treatment was often delayed; the treatment was perceived as effective; various ways were used to prevent relapse; there was a desire to gain access to further treatment and that the treatment should be aimed at more groups of people and also be offered for preventive purposes. The results look promising, but further research is needed to further investigate the efficacy and the operating components of the treatment.