Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska e-handlare bygger strategier för att nå den internationella kunden. Författarna finner ämnet viktigt att studera då det är brist på empiriskt forskning kring huruvida e-handlare integrerar strategier för kundbevarandet i deras affärsstrategi. Ett huvudproblem och tre delfrågor har formulerats, vilket kommer ligga till grund för uppsatsen och dess syfte. De teoretiska referensramar som använts i studien är: strategier för kundbeteende, kundrelationer samt uppfattade risker. Den metodologiska strategin som uppsatsen grundas i är en abduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod i form av fallstudie på tre fallföretag: Gents, Skyltmax och Eton. I det empiriska kapitlet redogörs intervjupersonernas svar som sedan jämförs med teorin i analysen. Författarna påvisar i studiens slutsats att svenska e-handlare har goda kunskaper samt erfarenheter kring ämnet. Dock anser författarna att e-handelsföretagen bör arbeta mer med tydliga strategier kring hur de vill synas och vilken image de vill skapa genom sitt varumärke och sin identitet. Avslutningsvis redogör författarna sina rekommendationer, begränsningar, teoretiska bidrag samt de förslag författarna vill ge till framtida forskning.

Att handla över internet från utlandet möjliggör lägre priser och större produktutbud. Trots det visar undersökningar att e-handel från utlandet ligger långt ifrån den inhemska e-handeln I Sverige. Statistiken visar på att e-handel från utlandet inte nödvändigtvis poserar någon ytterligare risk jämfört med e-handel som sker inrikes. Dock har konsumenter en uppfattad risk, vilken inte är symmetrisk med den reella risken. Uppsatsen ämnar undersöka hur svenska studenter uppfattar risk vid e-handel från utlandet. Teorin är baserad i konceptet riskperception, och bygger på fyra riskfaktorer som är relevanta i denna kontext. Undersökningen jämför den uppfattade risken mellan de olika riskfaktorerna och olika köpgrupper som valts. Genom en enkätundersökning fann studien att dessa riskfaktorer tydligt skiljer sig åt, där risk med produktprestanda uppfattas som störst. Vi kunde även fastslå att det finns skillnader i riskuppfattning mellan köpgrupper som till exempel att de som handlat billigare produkter upplever en högre risk inom vissa riskfaktorer.

Idag är det vanligt förekommande att konsumenter genomför köp på internet, vilket i många fall kan ersätta köp i fysisk butik. Hur intresset för e-handeln utvecklas återstår att se men idag finns det fortfarande en efterfrågan på fysiska butiker. Tidigare forskning visar på att det finns en komplementär relation mellan den virtuella handelsplatsen, internet, och den fysiska handelsplatsen. I föreliggande studie undersöks samspelet mellan den de två handelsplatserna genom fyra fokusgruppintervjuer varav två grupper består av manliga deltagare och två av kvinnliga. Studien utgår från unga vuxna i en urban miljö och undersöker mer specifikt hur faktorer så som uppfattad risk, bekvämlighet, produkt och genus påverkar handelsplatsernas samspel. Resultatet visar att samspelet mellan den fysiska och virtuella handelsplatsen är komplext, där de ovan nämnda faktorerna har en stor inverkan på hur deltagarna väljer att använda handelsplatserna. Vidare påverkar handelsplatsernas egenskaper deltagarnas val eftersom de uppfyller olika behov hos dem.

Bitcoin är en teknologi som etableras allt mer i samhället. Med dess ökade etablering i åtanke, ämnar denna studie undersöka hur acceptans av Bitcoin kan studeras. Studien föreslår ett teoretiskt ramverk, baserat på Technology Acceptance Model och utökat med finansiell och social risk, och testar detta ramverk på ett bekvämlighetsurval av svenska privatpersoner. För att testa relevansen av de relationer som tillsammans utgör det teoretiska ramverket användes strukturell ekvationsmodellering. Studien fann att det teoretiska ramverket kan användas för att analysera urvalets acceptans av bitcoin med måttlig förklaringskraft, men kunde inte bekräfta att uppfattad användarvänlighet och uppfattad social risk har en signifikant påverkan på attityden till teknologin Bitcoin. Studiens slutsats kan sammanfattas med att det föreslagna ramverket är användbart vid analys av acceptans av Bitcoin, men att bekvämlighetsurvalet inte tillåter studien att göra några generaliseringar till en större population.

I takt med att världen blir alltmer digitaliserad har också internet blivit en större del av många människors vardag. Stora aktörer samlar in personliga data om privatpersoner på internet vilket inte alla internetanvändare kanske är medvetna om. Då internet används dagligen av de allra flesta människor kan insamlandet av personliga data anses som problematisk. Det kan bli en fråga om att kränka privatpersoners integritet då det kan ske utan användarens vetskap eller finnas känslig information som de inte vill skall nå andra. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om datainsamling samt vilken effekt denna medvetenhet har på personers engagemang för webbplatser och lojalitet. En kvantitativ forskningsmetod har använts för studien och en enkät har skickats ut vilken har besvarats av totalt 33 personer. Studien använder sig av en analysmodell med tio hypoteser för att undersöka i vilken utsträckning olika konstruktioner, där bland medvetenhet, har för effekt på en persons engagemang och i sin tur lojalitet för webbplatser. Data för analysmodellen analyserades med hjälp av programvaran SmartPLS. Studiens analysmodell tillsammans med enkätsvaren och en väl genomarbetad litteraturstudie ligger till grund för analysen.  Denna studie visar att personer upplever sig som medvetna om datainsamling både före och efter ett presenterat scenario om cookies. Studien visar däremot att det finns en relativt låg medvetenhet gällande kunskap om vilka verktyg och metoder aktörer använder för datainsamling, vilka risker som finns med datainsamling samt kunskap om lagar för integritet. En medvetenhet om datainsamling visade sig inte vara positivt relaterat till en persons engagemang för webbplatser eller lojalitet. En persons förtroende visade sig däremot vara positivt relaterat till det affektiva engagemanget, den känslomässiga anknytningen, för webbplatser.